The idea of writing this essay begun as an attempt to enter into the current discussion about the theory and ethics of sustainability. The essay aims to compare the meaning of sustainability with two ethical theories that are currently used in developmental and environmental issues, namely the theories of Martha Nussbaum and Peter Singer, and see how coherent these theories are with the concept of sustainability. In order to achieve the essays aims, the study will have to discuss first issues regarding the ‘meaning of sustainability’ and discuss the challenges in its conceptualisation to finally outline a reasonable framework meaning for sustainability. The paper contributes in this way in forming consistency between what the conceptualisation of sustainability represents and how ethical systems could be more coherent with these conceptualisation efforts. This essay aims to answer how deontological and utilitarian perspectives provide guidance regarding sustainability and if these perspectives are coherent with sustainability as a concept. The essay understands coherence as ideas or structures that are logically compatible and that logically support each other. This study concludes that there is a possibility to delineate a coherent meaning for sustainability as a two-level meaning structure; one formal meaning where we found the principle of sustainability and without which, we would not be talking about sustainability and a second level, called the substantive meaning, where four main ethical relations arise, and where obligations and responsibilities appear. The study also concludes that there are certainly fundamental moral ideals and moral ideas embedded in sustainability that have the potential to be agreed upon in a global consensus. The formal meaning of continuance (sustainability moral ideal) gives in turn some fundamental moral ideas (normative relations) at a second level of definition. Additionally, the study shows that it is not self-evident which ethical model is more or less coherent with sustainability but the results indicate that a strong, coherent and egalitarian idea about the value of life, whether as flourished and functional as opportunities and interests, on which many of today's ethical systems are based on, can help an ethical system to be more coherent with the meaning of sustainability.

Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka. Studiens resultat visar till stor del på ett bekräftande av tidigare forskning. Barnens tankar om lycka är tätt sammanhängande med livsbejakande positiva känslor. Resultaten visar på vikten av det oumbärliga i nära relationer samt individens behov av aktivitet. Ytterligare visar resultaten på att människans inre upplevelser samt den egna inställningen inverkar på individens upplevelse kring lycka mer än vad påverkan från de omgivande yttre omständigheterna gör. Barnen uttrycker också i motsvarighet till flertalet vetenskapliga studiers utfall, att lyckans betydelse är så högt värderad att den i övervägande antal fall ses vara skäl till att leva. I studien redovisas också relativt nya resultat inom neurobiologisk forskning samt inom den positiva psykologins fält avseende lycka. Dessa visar på den tämligen entydiga slutsatsen att den mänskliga lyckonivån skapas och är påverkbar genom individens egna ageranden samt inre påverkan av de mentala processerna, hela livet. Studiens resultat visar att barnens uppfattningar inte befinner sig nära psykologernas resonemang, vilket inledningsvis var studiens antagande, utan snarare överensstämmer dessa med filosofernas tankegångar.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur den webbaserade ungdomsserien Skam kan fungera som undervisningsmaterial i religionskunskap på gymnasienivå. Därför ämnar vi genom uppsatsens diskursanalytiska teori och metod att analysera om och hur förenklade föreställningar om muslimer reproduceras eller dekonstrueras i Skam. Vårt resultat visar att Skam oftast dekonstruerar förenklade föreställningar om muslimer samt att seriens framställning av muslimer på flera vis överensstämmer med hur muslimer lever i Europa. Därmed menar vi att serien utgör potential som material inom ramen för religionsundervisning i svensk skola. I den ämnesdidaktiska reflektionen beskriver vi hur serien kan anknytas till läroplanens övergripande mål samt religionsämnets syfte och det centrala innehållet på gymnasienivå. Vi finner alltså underlag i Skam för att diskutera spänningen mellan förenklade föreställningar samt komplexiteten i hur det kan vara att leva som muslim i ett samtida mångkulturellt land som Sverige eller Norge.

Tawfiq al-Hakim is known across the Arab world as a pioneer dramatist. He is one of many misunderstood writers and philosophers. My aim is to introduce him to the English-speaking public in order to shed some light on a specific period known to be one of the best in Egypt intellectually and culturally. Former President Nasser’s ideologies, and those of former President Sadat such as his “open-door” policy to the West, have contributed positively to the forming of an intellectual renaissance in Egypt. This rich period in Egyptian history is one that can directly shed light on the literary and philosophical contributions of al-Hakim, and on the social and cultural issues that should be revisited in order to gain an understanding of the problems that face Egyptians today. With this said, it is my hope that by reviving al-Hakim’s philosophical doctrines and by examining the major issues he addresses in his texts, I will be able to explain and clarify some misconceptions about this author, his philosophy and his work. I would also like to show ways in which his distinctive doctrine of equilibrium can be of use to us both in the East and the West. The objectives, accordingly, are twofold: (1) To introduce and critically examine al-Hakim’s equilibrium doctrine; and, (2) To identify the philosophical traits and Western influences that had an impact on his character and philosophy. The core problem that this work will indirectly address is the problem of how philosophy in the Arab world, according to Sari Nusseibeh’s article “The Arab World: What role for philosophy?” has been blatantly used as a tool in order to defend one version or another of the religious beliefs of those who pursued it. I ask what specific role a philosopher or intellectual can play in his or her society and how his philosophy can be put to use. This question is one that has been long forgotten in the Arab world. Freeing the Arab world from the colonizer, back in the 1930s, was clearly a goal for many intellectuals. Today, freeing the Arab mind by introducing a philosophy or an ideology that can be of use to the Muslim world as well as to the West would be a great task to accomplish.

Title of this master thesis is “But what are you doing? Working with young people in difficult life situations focusing on the life stories.” Through practical knowledge theory, I will try to find ways to depict knowledge that cannot be fully explained in models or methods. I want to highlight what my career is about. I'm not a social worker, I'm not a therapist, a bit of an behaviourist, but without an exam. I do this by showing how I work with the individual's life stories, helping young people in vulnerable life situations to gain an understanding of their skills, abilities and interests. I have a narrative starting point in my work. By this I mean that through my conversations with young adults and their networks, are interested in how people use and relate to their life stories. I have also given some examples of how I use fictional stories like as a mask, to help the individual reflect on their own life situation. Through conversations with young adults and professional partners I have tried to show how I work for the individual to own his own process. / Genom praktisk kunskapsteori försöker jag finna vägar att gestalta den kunskap som inte fullständigt kan förklaras i modeller eller metoder. Jag vill belysa vad min yrkesroll går ut på. Jag är inte socionom, jag är inte terapeut, lite beteendevetare, men utan examen. Jag gör detta genom att visa hur jag arbetar med individens livsberättelser, hjälper unga i utsatta livssituationer att få syn på sina färdigheter, förmågor och intressen. Jag har i mitt arbete en narrativ utgångspunkt. Med det menar jag att genom mina samtal med unga och deras nätverk är intresserad av hur människor använder och förhåller sig till sina livsberättelser. Jag har också givit några exempel på hur jag använder fiktiva berättelser som mask, för att hjälpa individen att reflektera kring den egna livssituationen. Genom samtal med unga vuxna och professionella samverkansparter har jag försökt visa hur jag arbetar för att individen ska äga sin egen process.

Den här vetenskapliga essän har som syfte att undersöka fenomenet medarbetarundersökningar. Startpunkt tas i en egenupplevd erfarenhet från ett mötesrum på en förlossningsavdelning och skildras utifrån mitt förstapersonsperspektiv som utomstående konsult. Situationen berättar om relationella konflikter och organisatoriska problem på sjukhuset, en olustig atmosfär i mötesrummet, samt min upplevelse av att vara förställd och malplacerad såväl som mitt agerande. Essän prövar att belysa denna situation med hjälp av Martin Heideggers tankevärld och då specifikt områdena tal och stämning. Ett fenomenologiskt förhållningssätt till situationen intas, där essän genom Heideggers begrepp söker fånga den praktiska kunskap som låg till grund för att den blev som den blev. / This scientific essay aims at investigating the phenomenon of employee surveys. The starting point is a personally experienced event from a meeting room in a maternity ward, depicted from my first˗person perspective as an external consultant. The event tells about relational conflicts and organizational problems at the hospital, an uneasy mood in the meeting room, and my feelings of falsity and being inept as well as my actions. The essay tries to illuminate this event with help from the ideas and reasoning of Martin Heidegger, and specifically his discussions in the areas of talk and mood. A phenomenological approach to the event is taken, where the essay through Heidegger's concepts seeks to capture the practical knowledge that formed the basis for the event turning out as it did.

Denna essä avser att reflektera det mellanmänskliga mötet som förutsättning för att skapa ett rum för lärande i ett organisatoriskt sammanhang. Essän utgår från ett dilemma där jag låter mötet mellan mig som pedagogisk processledare och deltagare bilda utgångspunkt för en reflektion om betingelser som avgör hur ett läranderum blir till. Jag ser min essä som ett komplement till andra studier om lärande i organisationer, studier som har sin hemhörighet i pedagogisk, psykologisk, sociologisk och i viss mån ekonomisk teoribildning. Metoden för denna essä är fenomenologisk i det att jag låter dilemmat som berättelse få träda fram på sina egna premisser. Jag låter dilemmat möta ett antal teorier om praktisk kunskap med hjälp av i första hand Aristoteles, om mötet mellan ett Jag och ett Du med hjälp av Martin Buber, mötet med den andres annanhet som en förpliktelse med hjälp av Emanuel Lévinas samt som avslutning hur frågan om mötet med den andre relaterar till kunnande-i-handling, reflektion-i-handling och att ha en skicklighet att bemästra en situation. Essän avser inte att förklara med pedagogiska eller didaktiska termer utan rör sig i ett existentiellt och filosofiskt landskap. Jag avslutar med några egna prövande slutsatser om vad som är premisser för att ett läranderum ska uppstå. Det handlar om ett genuint möte mellan ett Jag och ett Du och med varandras annanheter, vilket innebär att den praktiska kunskap som utövas inte kan ses som bara individbaserad. Den praktiska kunskapen formas i det gemensamma skeendet genom de möten som äger rum.

Sammanfattning Utgångspunkten i masteravhandlingen är att mellanmänsklig dialog är en förutsättning för tänkande i konstnärliga processer. Mitt syfte är att undersöka vilka dialogiska former som är verksamma i tänkande och hur relationen mellan dialog och tänkande kan interagera i olika konstnärliga kontexter. Masteravhandlingen är uppbyggd med tre spår: teorispåret, samtalsspåret och dramatikspåret. I teorispåret utgår jag ifrån Martin Bubers, Michail Bachtins och Hannah Arendts texter om dialog och tänkande. I samtalsspåret diskuterar jag teoretikernas idéer med en fokusgrupp bestående av yrkesverksamma konstnärer inom skilda konstnärliga discipliner. Informanternas erfarenheter kommer i dialog med teorierna. I dramatikspåret presenterar jag exempel på hur sceniska dialoger kan tillföra ytterligare en komplexitetsnivå i diskussionen om vår förmåga och oförmåga till mellanmänsklig dialog. De tre spåren visar tillsammans, utifrån skilda infallsvinklar, att dialog i konstnärligaprocesser inte är möjlig utan en ömsesidig tillit. Tilliten ska i sammanhanget förstås som en aktiv handling att vilja samtala, för att kunna samtala. Det framkommer också hur betydelsefull frågan och lyssnandet är för att kunna tänka och ha en dialog. När vi ställer frågor behöver vi öppna oss för att vi inte vet och lyssna för att höra även det vi inte förväntar oss. De oväntade frågorna och det oväntade lyssnandet. Spåren visar också hur tänkande inbegriper ett görande, i en konkret och fysisk bemärkelse, som en förutsättning för att fördjupa tankeprocesser. Kroppen som en del av tanken. Till detta utmärks konstnärligt arbete av att ha en riktning utanför sig själv, en riktning vars vilja är att kommunicera med den andre. Utan riktning till konstverkens mottagare faller dialogen samman. / Abstract The premise of this master’s thesis is that - within the context of the artistic process -interpersonal dialogue is a prerequisite for the act of thinking. My aim is to investigate which dialogue forms are active in such acts of thinking and how dialogue and thinking can interact in different artistic contexts. The thesis consists of three tracks: a theory track, a conversation track and a drama track. In the theory track, I expand on Martin Buber’s, Michail Bachtin’s and Hannah Arendt’s texts on dialogue and the act of thinking. In the conversation track I discuss these theories with a focus group of professional artists active in a variety of fields. Here the practical experiences of the informants come into dialogue with the theories expressed in the thesis. In the drama track, I show how different scenic dialogues are able to add yet another level of complexity to the discussion of our ability (or inability) to participate in interpersonal dialogue. The three tracks show from a variety of perspectives that dialogue within the artistic process is not possible without mutual trust. In this context trust is understood as an act of intending to engage in dialog. Mutual trust also exposes the importance of questioning and listening in order to be able to think and participate in dialogue. When we ask a question we must be open to that which we do not know and to that we do not expect to hear. The tracks also show that the act of thinking is also an action, in a physical, practical sense, which is itself a prerequisite to being able to think more deeply. It is also important that artistic work be characterized by having an aim beyond itself - an ambition to communicate with an Other. Without such an aim, dialogue can only fail.

Sverige rankas ofta som ett av världens mest jämställda länder och år 2015 uttalade den socialdemokratiska regeringen, med Margot Wallström i spetsen, sina utrikespolitiska ambitioner med avsikt att föra den feministiska kampen framåt. Regeringen menade nämligen att den svenska jämställdhetsmodellen, med dess verktyg för jämställdhetsintegrering, borde vara tongivande också på den internationella arenan. Studien har därmed ämnat att undersöka det feministiska utrikespolitiska fältet, där syftet varit att studera hur utrikesförvaltningen och regeringskansliet positionerar Sverige i en internationell kontext. Hur beskrivs svensk jämställdhetspolitik och vad innebär den feministiska utrikespolitiken i praktiken? Genom ett diskursanalytiskt angreppssätt i kombination med intersektionella- och postkloniala teoretiska ramverk, har materialet brutits ned och kritiskt granskats, för att framhäva vilka sanningsregimer och attityder som ligger latent inskrivna i regeringens språkbruk. Detta för att få förståelse för vilka motsättningar och målkonflikter som påverkar implementeringen av de 'universella jämställdhet' som proklameras. Vilka individer avser regeringen hjälpa?

SAMMANFATTNING Hjerpe, Madeleine  Kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet - Viktiga aspekter att belysa i religionsutbildning, men hur?  En kvalitativ studie av lärarnas undervisning om ett centralt innehåll i religionsvetenskap 1   Studien syftar till att öka kunskapen om hur ämneslärare i religion ser på de möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen av det centrala innehållet "Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet" som ingår i kursen "Religionsvetenskap 1" och på vilka sätt de förankrar detta praktiskt i sin undervisning, i gymnasieskolan. Det är en kvalitativ studie där intervjuer med en semistrukturerad stil som metod. Fem religionskunskapslärare på fyra gymnasieskolor i södra Sverige har intervjuats. Resultaten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuteras i relation till tidigare forskning och läroplansteori, vilket är studiens teoretiska perspektiv. Resultaten visade att lärarna påpekade att undervisning i religionsvetenskap och i detta specifika centrala innehåll bidrar till viktiga diskussioner i klassrummet. Lärarna kan arbeta mer nyanserat och behandla religion ur ett individ-perspektiv. Utmaningarna som lärarna pekar på gällande undervisning i detta kunskapskrav är att det kan väcka starka känslor, vilket kan vara överväldigande för vissa elever. Elever kan också få sin världsbild och uppfattning utmanad, vilket kan vara problematiskt. Externa faktorer som påverkar undervisningen är bristen på tid. Exempel på hur lärarna förankrar detta centrala innehåll praktiskt i sin undervisning innefattar diskussioner, skriftliga uppgifter och uppgifter relaterade till de fyra aspekterna. Resultatet visar även på att flera av lärarna inte ser detta kunskapskrav som åtskilt från de andra kunskapskraven.                      Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning   Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education / ABSTRACT Hjerpe, Madeleine Gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality - Important aspects to highlight in religious education, but how? A qualitative study of teachers' teaching of a central content in Religious Studies 1   The study aims to increase knowledge about how subject teachers in religion view the opportunities and challenges that exist in teaching the central content "Religion in relation to gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality" which is included in the course "Religious Studies 1" and in what ways they anchor this practically in their teaching, in upper secondary education. This research is a qualitative study using interviews with a semi structured style as a method. Five Religious Studies teachers, in four schools in the south of Sweden have been interviewed. The results were analyzed by using a qualitative content analysis and discussed in relation to the literature and curriculum theory, which is the study’s theoretical perspective. The results showed that the teachers point out that teaching in religious studies and in this specific central content contributes to important discussions in the classroom. The teachers can work in a more nuanced way and treat religion from an individual perspective. The challenges that the teachers point out when teaching this knowledge requirement are that it can arouse strong emotions, which can be overwhelming for some students. Students can also have their worldview and perception challenged, which can be problematic. External factors that affect the teaching is the lack of time. Examples of how the teachers anchor this central content practically in their teaching involves discussions, written assignments and assignments related to the four aspects. It also appears that many of the teachers do not see this knowledge requirement as separate from the other knowledge requirements.                             Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning