This study examines sexual violence against women in armed conflict settings as a form of discrimination within the framework of CEDAW. Informed by Judith Butler's theory of Gender Performativity emphasizes that gender is socially constructed. This study utilizes existing literature reviews and reports; the analysis focuses on gender-based violence, revealing its structural nature. Using the Democratic Republic of Congo as a case study, it highlights the interplay of ethnic, political, and economic factors leading to extreme violence. The study emphasizes the authority of the CEDAW committee to propose an inclusive and understandable protocol, protecting women's rights universally. Overcoming barriers like structural discrimination is crucial to strengthening CEDAW's response. The study acknowledges the need to avoid generalizations and underscores the urgency of enhancing the existing framework to protect women during armed conflicts. It contributes to human rights discourse by emphasizing the inherent nature of human rights and equal protection for all individuals.

Att erkänna och förverkliga de samiska rättigheterna är en del av Sveriges skyldigheter i att respektera mänskliga rättigheter. Trots detta har svenska staten upprepade gånger kritiserats för att inte respektera sina folkrättsliga förpliktelser gentemot urfolksrätten, inte minst i samband med gruvindustrins exploatering av mark i det samiska renskötselområdet. Mot bakgrund av denna problemställning undersöker uppsatsen hur staten har resonerat kring rennäringens rätt till mark respektive gruvnäringens intresse av mark. För att belysa statens ställningstaganden analyserar uppsatsen propositioner från år 1977 fram till regeringsskiftet 2022. Det empiriska materialet visar att staten har resonerat kring samernas rättigheter som legitima och relevanta och uttrycker en vilja att främja och skydda rennäringens rätt till mark i det samiska renskötselområdet. Dessutom har staten, i sitt resonemang, stärkt rennäringens rätt till mark över tid. Statens argumentation är däremot otydlig och bitvis motsägelsefull när rennäringens markrättigheter kommer i konflikt med gruvnäringens markintresse. Stora samhällsintressen kan vara skäl för att främja gruvnäringens intresse framför rennäringens rättigheter. Denna studie kan däremot visa, i motsats till genomgången av tidigare forskning, att staten inte enkom främjar gruvnäringens intressen.I uppsatsen har argumentationsanalys använts för att identifiera och värdera regeringars resonemang och ståndpunkter i det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Will Kymlickas, PerOla Öbergs och Daniel Naurins forskning kring rättigheter och intressen.

Upper secondary school students today face challenges in interpreting and under-standing the complex world around them. The subject of Religious education and particularly textbooks can be used to give students the tools and knowledge they need. An important development to attain knowledge about is secularization and its impact on the religious landscape in Sweden. Secularization is a complex phe-nomenon and theorizations of secularization today faces challenges to describe the width of developments and changes of religion. I therefore aim to examine text-books in RE to get a deeper knowledge about how textbooks depict secularization and the process of secularization. I also aim to contribute to the didactic knowledge and tools related to the teaching of secularization to students. The method used is a qualitative data analysis of four textbooks used in RE. The theo-retical perspective used is sociologist Inger Furseths ”Religious complexity frame of reference” and the tools that the framework provided. The study showed that textbooks depict linear perspectives of the process of secularization. The text-books do not describe the reciprocal development by religion in relation to secu-larization to any greater extent. The textbooks depict secularization by referring to and describing secularization on different analytical levels.

The first part of this study examines how Sámi as a social construction was shaped by the outside world from 98 CE to the mid-19th century. Ancient texts, medieval letters and literature that indicate change in discourse are used as primary sources in a historico-critical analysis. The sources are discussed with the help of secondary literature based on a constructionist approach, where language and discourse are at the core of shaping our objective reality and knowledge. The analysis of the historical sources helps us to understand our philosophical a priori, the unconscious imprint that is our worldview, our conceptual world, our boundaries, and our colonial heritage. The second part of the study analyses how the construction appears in the contemporary issue of the repatriation of Sámi remains in Swedish news articles between 1999 and 2022. The approach used in the second part is critical discourse analysis, a desktop method suitable for studying existing texts from the outside without disturbing the indigenous population. The contemporary article texts can be used to highlight the discourse and its intertextuality with the earliest writings on the Sámi. Together they can illustrate the hidden oppression of the Sámi.

The aim of this work is to discuss the religious life of the Kimbanguist community in Stockholm; more specifically, it analyses the ways in which religion (in particular Kimbanguism) allows the members of a small religious community, originated by migration, to maintain sense of belonging and to give meaning to their experiences. In order to do this, I focus on the concept of community to define the ways in which a group of people, embedded in a much wider social field, can be defined with this analytical term: community emerges as a social group whose members share a specific inventory of symbols; symbols include representations and narratives, but also practices, artifacts and images. I focus on religions as tools that allow not only to build sense of community, but also to give meaning to believers’ life and experiences: religions in particular play a central role both in structuring daily life and in interpreting extraordinary events, such as migration and the passages through the different stages of life. The Kimbanguist community in Stockholm is not considered only in its local dimension, but also the transnational connection to the main church in Democratic Republic of Congo: the two main dimensions of this connection are represented by the economic contribution provided by believers to finance the church’s project and, on the other hand, the travels to Congo and to the city of N’Kamba, that the members do.

Denna studie utgår från min långvariga och stora tilltro till etik och etikämnet inom skolans religionsundervisning. Jag har länge målat upp en romantisk bild av etik som lösning på de flesta, av mig, upplevda problemen i skolan och samhället. Vid närmare fundering uppstod ett frågetecken över varför jag inte upplevde att skolan och samhället utvecklats mot det bättre, mot mer frihet, jämlikhet och inkludering? Etik har existerat, skrivits, debatterats och analyserats i minst flera tusen år, etikämnet inom skolan har varit inskrivet i kurs- och läroplaner i flera decennier. Med den insikten har denna studie valt att undersöka etikämnet utifrån ett maktperspektiv. Det är ett perspektiv som har som mål att ifrågasätta det förgivettagna att etikämnet är något enbart, eller mestadels positivt. Studien har analyserat studentuppsatser som behandlar etikämnet inom relig-ionskunskapen på ett eller annat sätt, skriva mellan åren 1993–2023 med hjälp av ett teoretiskt och metodologiskt ramverk som utgår från ett Foucaultinspirerat makt- och diskursperspektiv. Frågorna studien utgår från är hur etiken framställs inom religionskunskapen ur ett maktperspektiv i studentuppsatser och hur det skrivs om eleven som etikämnet önskar hjälpa och utbilda? Analysen av studentuppsatserna och deras framställning av etikämnet möjliggjordes med hjälp av fyra dimensioner: vilka förgivettaganden som fanns, vilka kunskaper och vetanden som gav styrningen legitimitet, vilka praktiker maktviljan får och vad det är för idealelev som åtgärderna har som mål. Det framkom i studien att etiken ses som ett förgivettaget viktigt skolämne inom religionskunskapen, främst då det besitter kunskaper som framför allt ska lära elever att bli goda, altruistiska, rationella, öppna, svenska samhällsmedborgare. Etikämnet framstår som en möjlig lösning på det av flera studentuppsatser upplevda problemet med ett mångkulturellt samhälle. Genom att införliva en mer gemensam enhetlig etisk och moralisk grund med hjälp av mycket diskussioner och utvecklandet av ett rationellt tänkande hos eleverna hoppas många att tryggheten i samhället säkras. Studiens målsättning har varit att öppna upp för fler och möjligtvis andra typer av frågor om etikämnet än de annars vanligt förekommande, snarare än att erbjuda entydiga svar och lösningar.

Syftet med vår studie är att analysera undervisningen om islam i svenska skolor, baserat påtidigare studier, med särskilt fokus på pedagogiska utmaningar och missuppfattningar omislam bland lärare och elever. Forskningen inkluderar olika akademiska studier och rapportersom belyser utbildningens komplexitet i att undervisa islam.Resultaten visar viktiga didaktiska utmaningar, inklusive behovet av en mer kontextuell ochjämförande förståelse av islam inom läroplanen. Våra slutsatser betonar ocksånödvändigheten av att förenkla innehållet i islamstudier för att fokusera på dessgrundläggande aspekter, därigenom undvika komplicerade och obalanserade framställningarsamtidigt som en heltäckande undervisning säkerställs. Slutsatsen framhäver hur viktigt det ärmed innovativa pedagogiska metoder och läromedel för att på ett jämnviktigt och effektivtsätt kunna ge en mångsidig och nyanserad framställning av islam i undervisningssammang.

Bäckahästen är inom nordisk folktro ett vattenväsen i hästgestalt med stor förvandlingsförmåga. Då han visar sig i mänsklig gestalt, kallas han Näcken. Karakteristiska sägner berätta, hur han lockar barn att rida på hans rygg för att sedan störta i vattnet med dem. Likartade föreställningar och sägner om vattenhästar  påträffas hos alla indoeuropeiska folk redan i gammal tid. Så visar bland annat  den forngrekiska myten om Poseidon, som visar ett tydlig släktskap med våra bäckahästsägner, och den forniriska traditionen. Bäckahästen har många släktingar runt om i Europa med identiska egenskaper och attribut. Vattenväsen som den keltiska Kelpie, Tyska Nixe och isländska Nykurinn är bara några få av dessa väsen som har en slående likhet med den nordiska bäckahästen.   Genom att gå tillbaka till de gamla skrifterna som Havamal, Landnamabok och Vatzdoela saga kan man se hur bäckahästtraditionen har utvecklats genom årens lopp till vad den är idag. Våra äldre inhemska traditioner har legat som en mall för bäckahästsägnen, enligt min personliga åsikt, och man kan se många  paralleller till andra länders folklore.   Tack vare kelternas framfart genom Europa har de fört med sig kulturella strukturer, som i sin tur har lämnat avtryck hos de länder de bebott. Och tack vare de  nordiska vikingatågen har vi i norden kommit i kontakt med dessa kulturella strukturer.

Denna fallstudie undersöker på vilket sätt konstnärligt skapande i grupp kan främja möten mellan kulturellt olika människor. Syftet har varit att nå en djupare förståelse av vad ett konstprojekt i integrationssyfte kan innebära för deltagarna i relation till ämnet interkulturella möten. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer har använts för datainsamling. Det samlade materialet har sedan analyserats utifrån religionsfilosofiska och psykologiska teorier kring det interkulturella och mellanmänskliga mötet, samt konstens roll i detta sammanhang. Resultatet tyder på att konstprojekt, av det slag som studerats här, rymmer en potential att skapa möten mellan kulturellt olika människor vars vägar annars sällan korsas. Undersökningen visar på hur det gemensamma skapandet blir till ett rum med en förmåga att härbärgera olikheter och därigenom lägga grunden för en vi-känsla trots kulturella skillnader. Skillnader i konstnärliga traditioner framträder som en potentiell resurs som berikar skapandet och i förlängningen mötet deltagarna emellan. Genom det ömsesidiga utbyte som sker genom skapande och samtal kliver människor fram som unika individer istället för representanter för en etnisk grupp. Att på detta sätt bli synliggjord som individ framträder här som ett av undersökningens centrala teman. Studien visar slutligen att skaparträffarna med tiden blir en gemensam levd erfarenhet, bestående av gemensamma minnen och därmed en del av en begynnande ny gemensam referensram.

No description available.