The problem of this study is to evaluate the program of phonetic teaching in the Panola County schools in terms of criteria developed from current literature on the history, theories, and studies relating to the teaching of phonics in connection with the reading program in the elementary grades.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur lärare i årskurs 1 utrycker att de undervisar i bokstavsinlärning. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar i årskurs 1. Under intervjuerna ställdes frågor om upplägget på undervisningen, vilka bokstäver som man börjar med samt vilket läromedel och material som används. Resultatet visade att alla respondenter uttrycker liknande sätt att introducera bokstäverna på och en del moment arbetar respondenterna på liknande sätt. Som exempel läggs det fokus på att lära eleverna ljuda, forma och öva på skrivriktningen samt få igång lästräningen samtidigt. Resultatet visade även att alla respondenter använder samma läromedel, men på olika sätt – vissa har den som en utgångspunkt och andra som en repetitionsuppgift. Det som skiljde lärarna sig emellan var att de uttryckte olika tillvägagångssätt för att undervisa i bokstavsinlärning och hur de granskade elevernas förkunskaper samt deras användning av bedömningsstöd och diagnoser.

National and international studies indicate that the preparation of teachers to teach reading is inconsistent across universities worldwide. Teacher preparation programmes lack rigorous research based findings and recommendations point to the fact that evidence–based research and integrated approaches should be incorporated to address this inconsistency. There is a need for a comprehensive curriculum to guide pre–service teachers toward a coherent knowledge base for the effective teaching of reading as teachers do not have an understanding of what to teach or how to teach it. Literature identifies that the inclusion, and explicit teaching of the five reading literacy components (phonemic awareness, phonics, fluency, vocabulary knowledge and text comprehension) form the essential components which should be instructed to enable teachers to teach reading. This study analysed a teacher preparation programme to identify what reading literacy components are taught as well as how the reading literacy components are taught within the programme. The results reflect that the reading literacy components are included haphazardly within the teacher preparation programme and there is no evidence–based research incorporated. It is clear that the pre–service teachers are not taught “how” to teach the reading literacy components as the science of reading is not focused on in the teacher preparation programme studied. The findings of this study support the literature base requiring teachers to be equipped with a disciplinary knowledge base to teach reading. Furthermore, teachers should be provided with a rigorous, research–based curriculum which will enable them to become expert reading literacy teachers who will be well prepared to implement research–based programmes and practices. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

National and international studies indicate that the preparation of teachers to teach reading is inconsistent across universities worldwide. Teacher preparation programmes lack rigorous research based findings and recommendations point to the fact that evidence–based research and integrated approaches should be incorporated to address this inconsistency. There is a need for a comprehensive curriculum to guide pre–service teachers toward a coherent knowledge base for the effective teaching of reading as teachers do not have an understanding of what to teach or how to teach it. Literature identifies that the inclusion, and explicit teaching of the five reading literacy components (phonemic awareness, phonics, fluency, vocabulary knowledge and text comprehension) form the essential components which should be instructed to enable teachers to teach reading. This study analysed a teacher preparation programme to identify what reading literacy components are taught as well as how the reading literacy components are taught within the programme. The results reflect that the reading literacy components are included haphazardly within the teacher preparation programme and there is no evidence–based research incorporated. It is clear that the pre–service teachers are not taught “how” to teach the reading literacy components as the science of reading is not focused on in the teacher preparation programme studied. The findings of this study support the literature base requiring teachers to be equipped with a disciplinary knowledge base to teach reading. Furthermore, teachers should be provided with a rigorous, research–based curriculum which will enable them to become expert reading literacy teachers who will be well prepared to implement research–based programmes and practices. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

De riskfaktorer som kan mätas eller avgöras i förskolan kan bara delvis förutsäga omfattningen av kommande lässvårigheter. Dessutom finns en påtaglig ärftlig komponent som sannolikt påverkar omfattningen av behovet av undervisningsinsats. De faktorer som kan ge en antydan om kommande lässvårigheter och som en förskolepedagog enkelt kan skapa lekar kring och bedöma är: RAN, förmågan att kunna skriva det egna namnet, hittepåord och bokstäver, koncentrationssvårigheter, finmotorisk koordination och kanske förmågan att uttala nonsensord. Pojkar har en högre risk. För att öka möjligheten att tidigt identifiera förskolebarn i riskzonen för kommande lässvårigheter skulle lästräning kunna påbörjas i förskoleklass (6-års-klass). Detta gäller oavsett om barnet har läs-svårigheter eller ej. De valda metoderna för läsinlärning bör vara olika i början av lästräningen jämfört med längre upp i åldrarna. Befintlig forskning tyder på att barn som börjar lära sig läsa i första hand behöver träna fonologisk medvetenhet och att phonics är en viktig metod i denna träning, men att ’hjärnans fonologiska mognad’ gör nyttan tveksam för barn yngre än 6 år – särskilt om dessa barn är pojkar. Spännvidden av orsaker, och att läsförmågan både kan förbättras och försämras över tid, tyder dock på att riskidentifiering i förskolan inte räcker till och att det sannolikt enda sättet att säkerställa adekvat utbildning till barn med lässvårigheter är kontinuerliga och tätt återkommande mätningar av hur väl barn tar till sig grundskoleundervisningen i läsning. Genom mätningarna kan utbildningen löpande justeras och anpassas till barnets behov här och nu. Över huvud taget uppvisar resultaten från tvillingstudier och från longitudinella studier att lästillägnandet har stora likheter med träning i sporter och musikinstrument: först måste grunden nötas in, varefter förmågan senare förfinas genom tålmodig och allt svårare upprepning. Detta är än viktigare för barn med lässvårigheter. Den fortlöpande försämringen av PISA-resultaten kommer inte att kunna brytas av åtgärder i förskolan eller genom systematisk satsning på phonics, utan det handlar om den politiska viljan finns inom det svenska skolväsendet för att ge alla barn samma chans i livet.

The effectiveness of teaching synthetic phonics to EFL students Abstract The diploma considers the effectiveness of systematic and explicit Synthetic Phonics teaching methods in the EFL learning environment. The theoretical section examines foreign language methodology - the field of reading acquisition in young learners, especially English language pronunciation. It studies how systematic explicit Phonics approach can help in learning how to read and pronounce words correctly. It explores the similarities and differences between teaching Synthetic and Analytic Phonics, and compares them. Furthermore it discusses whether synthetic phonics is useful not only for native English speakers, but also for EFL students. The practical part focuses on testing two groups of children who have different experiences of phonics. The data were collected in Prague and the Hradec Králové region. There were 62 students tested out of whom 33 were in a control group and 29 were taught using a systematic Phonics approach. A specially designed test consisting of two different activities was applied. It tested word reading, non-word pronouncing and sight word recognition. The aim of the research was to find out whether explicit Synthetic Phonics teaching instruction helps not only native English speakers, but also EFL learners in...

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares syn på sitt arbete med läsundervisning i årskurs 1. Syftet besvaras genom frågeställningarna: Hur uppger lärarna att de genomför läsundervisning? Vilka läsinlärningsmetoder uppger lärarna att de använder i undervisningen? Hur beskriver lärarna sin betydelse för elevers läsinlärning? Studien har en sociokulturell ansats och speglar således Vygotskijs tankar om lärande och utveckling. Undersökningsmetoden är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare för närvarande verksamma i årskurs 1. Resultatet visar att lärarna kombinerar flera metoder i läsundervisningen med syfte att eleverna ska få både fonologisk lästräning och helordsträning. Undervisningen har inslag av bokstavsgenomgångar, samtal, läsning, skrivning och på olika sätt arbete med utgångspunkt från en läsebok. Resultatet visar även att lärare behöver vara kunniga och positiva förebilder som motiverar eleverna till läsning. Lärare ska även kunna ge elever utmaningar efter var de befinner sig i sin läsutveckling för att ge alla elever rätt förutsättningar att utvecklas. / The aim of this study is to contribute with knowledge about teachers’ views on their work with literacy learning. The research questions are: How do the teachers describe that they conduct reading lessons? What literacy learning methods do these teachers use in class? How do the teachers describe their own importance as a teacher for the literacy learning of the pupils? This study is based on a socio-cultural perspective on learning and reflects the ideas of Vygotskij on learning and development. Qualitative semi-structured interviews were conducted with four teachers currently active in grade 1. The results show that the teachers combine several different methods in their literacy instruction with the purpose to give the pupils both phonological reading practice and whole words trainings. The instructions have elements such as learning the alphabet, conversations, reading, writing and, in various ways, work based on a textbook. The results show that the teachers need to be knowledgeable and positive role models in order to motivate their pupils to read. Furthermore, the teachers must be able to provide their pupils with challenges adapted to their reading competence in order to give all pupils the right conditions for development.

The effectiveness of teaching synthetic phonics to EFL students Abstract This diploma thesis deals with the effectiveness of systematic and explicit Synthetic Phonics teaching methods in the EFL learning environment. The theoretical part of the text investigates the similarities and differences between teaching Synthetic and Analytic Phonics. Whether synthetic phonics is essential not only for native English speakers, but also for EFL students is examined. Furthermore, it introduces the changes and development in phonics teaching in a historical context. The practical section describes the test preparation and presents how the research methodology was applied. It also examines the data collected from testing four groups of Prague primary school children who have different experience of phonics. Last but not least, the empirical section presents the results of 60 students' readings and analyses their performances concluding with an assessment as to whether explicit Synthetic Phonics teaching instruction helps EFL students in pronouncing words or not. Key words: synthetic phonics, analytic phonics, phonemes, graphemes, pronunciation and articulation, spelling, reading, writing

The aim of the study was to examine whether an intervention with the Rydaholms method leads to better decoding skills, improved reading comprehension and increased interest in reading. The participants were the third grade primary school children. A five-week training with the method was performed and children's results in reading speed, decoding and reading comprehension were compared to the pretest results. The interest in reading was measured with a questionnaire prior and after the invention was done. The results showed that the children had improved their decoding but not their reading comprehension. All the children reported a higher level of reading interest after the intervention. The results are discussed in relation to the research favoring training in spelling and decoding as a primary method to improve both decoding and reading comprehension and methods that combine training in spelling and comprehension. The study could show that improved decoding skills do not automatically lead to better reading comprehension due to a short-term memory advantage but training in comprehension strategies is needed. The finding that improved decoding lead to increased interest in reading gives support for the research that claims that decoding skills are fundamental for children's own view on reading.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur några lärare organiserar den tidiga läsundervisningen genom olika metoder och arbetssätt i årskurs ett. Vi ville även undersöka hur dessa lärare motiverade sina elever till sin läsinlärning. För att samla empirisk data har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna bedriver en snarlik undervisning med Phonics-metoden som utgångspunkt men med inslag av andra metoder. Slutsatsen är att lärare inte ska låsa in sig på en metod eftersom att alla elever lär sig olika då vi människor är olika. De tillfrågade lärarna anser det vara viktigt att man anpassar sin undervisning så att alla elever utvecklas i sitt lärande.