Ett förändrat klimat kan komma att utsätta samhället för en rad olika påfrestningar, vilket förväntas ställa ökade krav på den fysiska planeringen av samhället. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte är att ta reda på hur tjänstemän som arbetar med fysisk planering på kommunal nivå upplever ansvarsförhållandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat. Studien syftar också till att ge svar på den mer övergripande frågan om huruvida fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till de situationer som kan tänkas uppträda i ett förändrat klimat. Studiens genomförande grundas på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstående kommuners översiktsplaner. Resultaten från studien visar bland annat att fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat om klimathänsyn integreras i planeringen. För att arbetet med att integrera klimathänsyn ska underlättas föreslås det att man på statsmaktsnivå bland annat preciserar ansvarsfördelningen mellan kommunerna och de övrigt berörda myndigheterna, reder ut ansvarsförhållandet vad gäller kommunernas juridiska och ekonomiska ansvar samt utser en myndighet på central nivå som utarbetar riktlinjer för hur anpassningen till ett förändrat klimat ska ske. / A changing climate will affect and bring many consequences to society. The purpose of this thesis is to examine and evaluate how employees and officials in municipal planning organisations view climate change, understand their ideas about how municipal planning can continue in light of the emerging reality of climate change, and the division of responsibilities between the local and the national level. The aim of this study is also to find out if the present system of spatial planning work will be able to meet the challenges to adapt the municipalities and their infrastructure to unforeseen situations that may occur due to climate change. The study is based on qualitative interviews made with officials working with spatial planning in four different communities: Helsingborg, Kristianstad, Landskrona and Vellinge. Furthermore a study of each community’s spatial planning in relation to climate change issues was conducted. The result of this study shows that spatial planning could be a suitable instrument to use for adjusting the municipal planning process with regard to climate change, provided that climate concerns are integrated in the planning process. To simplify integration of climate issues we suggest that the Swedish national authorities should address and clarify the assignment of responsibilities between local authorities and other concerned authorities when it comes to climate change. It is also important that the responsibilities between the local authorities from both a legal and a financial point of view be investigated further. We suggest the need for the creation of a new government agency, which could responsible for coordinating all the above work so that municipalities could more effectively work on the issues of climate change in the spatial planning process.

Med hänsyn till att vi bygger i stadskärnorna blir APD-planen ett verktyg de större byggprojekten inte klarar sig utan. Antingen görs den i 2D eller i 3D. Nu när byggbranschen allt mer och mer inser nyttan av att planera arbetsplatsens utformning i 3D kan man göra väl genomarbetade APD-planer som innefattar det mesta, vilket även det har sina fördelar ur ett produktionstekniskt synsätt.Denna rapport avser att undersöka sambanden mellan projekteringen och APD-planeringen samt hur dialogen mellan de inblandade aktörerna inom projekteringen och APD-planeringen kan bli bättre. Syftet blir då att undersöka hur personer som varit involverande i byggprojektet STUDIO uppfattar sambandet mellan projekteringen som gjordes för byggprojektet och den senare APD-planen men även vad som kan och bör göras för att få det att fortlöpa enklare. Genom att titta på kommunikationsprocessen mellan dessa grupper kan vikten av att ta hänsyn till arbetsmiljömässiga konsekvenser för både produktionsfasen och för den färdiga byggnaden lyftas fram.Inhämtning av information har skett genom intervjuer med öppna frågor, granskning av Skanskas interna dokument för Projekt STUDIO samt genom facklitteratur. Den teoretiska referensramen har innefattat allt ifrån byggprocessen och dess olika skeden till BAS-P och BAS-U med deras viktiga roller i ett byggprojekt. Vidare har entreprenadformerna presenterats och en närmare beskrivning om vilken entreprenadform som används vid STUDIO finns med. Detta har varit till grund för att få en förståelse om byggprocessen i helhet, APD-plan och vad som krävs vid upprättandet av en sådan.Intervjuerna som genererade en stor portion information för studien hade anknytning till APD-planen och även projekteringen. Personerna som blev intervjuade fick under intervjun berätta hur det i nuläget arbetas men även hur de själva kan tänka sig skulle vara bättre att arbeta. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter kunde den inhämtade information enklare analyseras och det viktigaste kunde plockas fram. Från den erhållna informationen gjordes analys och slutsats.Studien visar att en länk, i form av en kommunikationsprocess, mellan projektering och APD-planering existerar, men som i dagsläget inte är så glasklar. Analysen kom fram till att det finns en del som kan göras och är väldigt enkelt att implementera i byggprojekten. Från analysen framkom det exempelvis att alla tillfrågade från intervjuerna, tycker att det är viktigt med någon form av preliminär APD-plan. Byggprojektet STUDIO har varit ett unikt projekt och sätter en hög standard i byggbranschen, dock bör däremot produktionspersonal deltaga på projekteringsmöten för att bistå med sin kunskap från byggarbetsplatsen. / Considering that we are building in city centres, the construction site layout plan (CSLP) becomes a tool that construction projects cannot do without. It can either be created in 2D or 3D. Now that the construction industry is slowly beginning to realize the advantages of having a site layout plan in 3D, one is able to create well-devised plans that include needed information, which is also beneficial from a production engineering approach.The aim of this study is to examine the relationship between the construction design and the construction site layout plan and how the dialogue between the actors involved in the design and site layout planning can be improved. These questions have been answered by analysis of interviews with some persons who have been a part of the construction design and planning of the site in a project called STUDIO Malmö.The retrieval of information has been through interviews, review of Skanska's internal documents for Project STUDIO Malmö and by collecting useful information from literature.The study shows that a link between the construction design and the construction site layout plan exists, but that it is not clear in the current situation. The study also shows that there are suggestions on how to improve the communication that actually could work in the current situation.

Trygghet är någonting som påverkar alla, men betydelsen av trygghet är idag väldigt bred. Begreppet kan ibland även användas som en övergripande beskrivning, utan att det faktiskt säger något. Begreppet används återkommande i den fysiska planeringen, men även där i många olika sammanhang och kontexter, inte minst i den översiktliga planeringen. Genom att uppmärksamma trygghetens breda innebörd kan perspektivet på trygghet utvecklas vilket gör att kommunens trygghetsarbete kan förbättras. Trygghet i planeringen kan handla om hur den fysiska miljön är utformad, hur otryggheten ska minskas, trygghet i form av säkerhet, samt hur känslan av trygghet ska förstärkas.  Uppsatsen bygger på en fallstudie av fyra olika svenska kommuners översiktsplaner. Översiktsplanerna undersöks för att kunna ta reda på hur trygghet beskrivs och diskuteras i den översiktliga planeringen samt om det görs på ett liknande sätt eller om de skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. Utifrån analysen går det att se att alla kommuner diskuterar trygghet i den översiktliga planeringen, dock finns det en skillnad i hur de gör detta och i vilken utsträckning. Kommunerna undviker samtidigt att ge en bestämd definition av trygghet, utan låter istället läsaren tolka och förstå begreppets betydelse utifrån användningen och kontexten. Begreppet trygg används också flera gånger som en beskrivning tillsammans med andra kvaliteter, till exempel attraktivt och trevligt.

Delaktighet och demokrati är grundpelare i samhället. Det är centralt att skapa möjlighet för människor att påverka det samhället de bor i genom medborgardialoger. Praktiskt kan det vara utmaningar för kommuner att skapa inkluderande och representativa dialoger där många medborgare får lyfta sina åsikter. Syftet med uppsatsen är att förstå deltagandets betydelse inom samhällsplanering. Genom att undersöka kommunikativa planeringens ideal samt lagstiftningen som styr deltagande inom svensk översiktsplanering ska det ge en förståelse för det praktiska arbetet med medborgardeltagande. Region Gotlands medborgadialogsarbete i framtagandet av deras nya översiktsplan ligger till grund för den empiriska undersökningen. För uppsatsen har en semistrukturerad intervju genomförts med ansvarig projektledare för översiktsplanen. En tematisk analys har genomförts på tre dokument som behandlar medborgardeltagande från Region Gotland samt transkriberingen från intervjun. Resultaten som framkom presenteras i tre övergripande teman, Engagemang, Tillgänglighet och tydlighet och Digitalisering och visar hur Region Gotland har diskuterat och jobbat med medborgardialoger. Resultatet visar på de utmaningar som återfinns i tidigare forskning även finns inom Region Gotland. Det krävs att arbetet med medborgardeltagande och medborgardialoger går utöver de traditionella ramarna. Nya tillvägagångssätt är avgörande för bredare representation och mer inkluderande medborgardialoger.

Budget är ett ämne som har mött mycket kritik och forskningen kring budgetens sätt att fungera är begränsad. Budgeten anses av många vara ett svårtolkat och ointressant dokument. Budgeten fortsätter dock att vara en viktig del i verksamheters planering och styrning, framför allt inom offentliga verksamheter. Studiens syfte är att undersöka om en tillämpning av budget påverkar forskningssidans operativa nivå inom institutioner på Uppsala universitet. Studien är en kvalitativ fallstudie med både explorativa och deskriptiva inslag. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och relevanta organisationsdokument. Vi har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk om hur budgeten ser ut, vilka syften den fyller och hur budgetprocessen ser ut. Vi har även redovisat en del av den kritik som riktas mot budget. Vi kan se att budgeten fyller funktionen för både planering och ansvarsstyrning. Vi kan även se att budgeten förmedlar monetära möjligheter och restriktioner samt leder till kunskapsutveckling på en operativ nivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Uppsala kommuns beredskap är uppbyggd, vilka strategier som finns, med särskilt fokus på kraftigt snöfall. Uppsatsen bygger på en kvalitativ dokumentanalys samt en kvalitativ semistrukturerad intervju med en säkerhetshandläggare på Uppsala kommun. Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar, vilka strategier har Uppsala kommun för mycket kraftigt snöfall och hur är den beredskapen uppbyggd?; Förekommer det några problem med Uppsala kommuns beredskapsstrategier för kraftigt snöfall?; Vilka aktörer är inblandade i beredskapsplaneringen på Uppsala kommun och hur samverkar dessa med varandra? Resultatet av denna studie visar att det på Uppsala kommun inte finns någon specifik beredskapsstrategi angående naturolyckor av typen snöfall, dock används tre principer när det gäller beredskap för naturolyckor generellt, dessa är ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Flera aktörer, bland annat Länsstyrelsen, arbetar tillsammans med Uppsala kommun gällande den här typen av beredskap. Dock finns det vissa problem beträffande den här typen av beredskap.

This paper aims to investigate in what way equality can be understood from spacial planning in the shaping of activity spaces. In order to investigate this, interviews with planners who recently worked with a gender equality project within the category of "activity areas" were conducted. The studied projects have been granted the National Board of Housing, Building and Planning’s support for its work on gender equality and is therefore, by the National Board of Housing, Building and planning, considered well motivated and well thought through on their work on gender equality. The interviews took as its starting point the illustration plan of the activity area/space and from this, the respondent got to describe the space, after that the interview flowed relatively freely. The paper has a hermeneutic interpretive approach, which means to understand or interpret experiences or phenomena, in this case, how people active within spacial planning, reason about equal places. The material, the transcribed interviews, were analyzed using a qualitative content analysis in two steps. From this analysis, it emerged that gender equality can be understood in different ways. These different perceptions of the meaning of the concept makes for a gap between the projects. The different starting points for what can be considered as unequal give rise to processes that indeed touch on similar points, but still differ on essential points. These different starting points and processes in turn creates spaces that despite major differences, can both be understood and explained as equal.

Många av Sveriges kommuner har under de senaste decennierna minskat i invånarantal vilket lett till konsekvenser som ett minskat skatteunderlag och en ojämn åldersfördelning. Samtidigt ökar Sveriges befolkning och i storstadsområdena råder bostadsbrist. Många kommuner har en uttalad ambition att vända den negativa befolkningstrenden, men det är svårt att se resultat av de åtgärder som genomförts. Denna uppsats behandlar hur kommuner hanterar en minskande befolkning och hur olika forskare menar att befolkningsminskningen bör hanteras. Tidigare har både planeringen i praktiken och forskningen fokuserat på att planera för tillväxt, men nu menar vissa forskare att det istället förespråkas för en planering där staden eller kommunen anpassar sig till färre invånare. Denna övergång går än så länge att se tydligast i forskningen, de flesta kommuner och städer fortsätter att planera för tillväxt. Med hjälp av en fallstudie av Kinda, en landsbygdskommun i södra Östergötland, där dokumentanalys och intervjuer använts för att undersöka hur kommunen hanterar sin minskande befolkning, har det gått att se att befolkningsutvecklingen upplevs vara en svår fråga. Kinda planerar för fler invånare och bedöms arbeta utifrån en tillväxtpolitik. De strategier som kommunen arbetar med har som syfte att stärka kvaliteten på servicen i kommunen och locka nya invånare. Strategierna som har identifierats är bland annat att stärka kommunikationerna, erbjuda attraktivt boende samt att det ska finnas planberedskap för industrimark i tätorterna. Dessa har sedan diskuterats i relation till de strategier för att hantera en befolkningsminskning som lyfts fram i kapitlet teoretiskt ramverk, vilket är både tillväxt- och anpassningsstrategier. Det framkommer att Kinda kommun idag till viss grad använder sig av strategier som kan sägas tillhöra en anpassningspolitik, men att kommunen inte har någon långsiktig beredskap för om invånarantalet fortsätter minska. I uppsatsen förs också en diskussion kring de begränsningar som finns för en enskild kommun att vända en negativ befolkningstrend. Samhällstrender och nationella beslut påverkar kommunens befolkningsutveckling, men ofta anser kommuner att om bara vissa åtgärder genomförs så kommer fler välja att flytta till dit. Slutligen så visar uppsatsen att forskningen menar att de möjligheter som finns för en enskild kommun som Kinda att hantera sin befolkningsminskning till stor del handlar om att skapa en planeringsprocess som utgår från kommunens medborgare. Ett större fokus på hur de befintliga medborgarna kan bli mer nöjda och långsiktiga mål för livskvaliteten i kommunen gör planeringen mindre beroende av osäkra befolkningsprognoser.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning arbetet med cykelplanering i en mellanstor svensk stad korresponderar med kunskapsläget inom detta fält och hur det har utvecklats under de senaste åren. Fokus ligger på att analysera arbetet i Jönköpings kommun. Studien bygger på en litteraturstudie av den aktuella forskningen om cykelplanering, en dokumentanalys av kommunala planeringsdokument samt semi-strukturerade intervjuer med informanter i kommunen. Resultaten från undersökningen pekar på att det mesta av planeringsarbetet för cykeln ligger i linje med forskningen med avseende på ökat antal cyklister och en effektiv kommunal organisation. Den övergripande målsättningen med cykelprogrammet är att öka antalet cyklister. Det sker både direkt, med insatser som man kan se ökar antalet cyklister, och indirekt, genom att förbättra trafikmiljön med avseende på faktorer som restid och trafiksäkerhet. Vad gäller utvecklingen av arbetet så har det skett en breddning och fördjupning av de åtgärder som man planerar att genomföra sett i förhållande till den gamla cykelplanen.