<p>Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring på semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lång fältstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gått till väga. För att få en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vår studie intervjuat olika aktörer såsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del är hur denna lilla ö så snabbt kunnat växa fram till vad många i västvärlden kallar ett paradis. Vi åkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.</p><p>Uppsatsen fokuserar på de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumärkesbyggande samt platsimage. Dessa fenomen tillsammans berör destinationen för att slutligen fullborda i en förhoppningsvis positiv helhetsbild av platsen.</p><p>I dag är turismen en snabbväxande näring där platsmarknadsföring blir allt mer vitalt. En förutsättning för att lyckas bygga upp en väl fungerande turismdestination grundar sig i ett aktivt arbete med såväl samarbetspartners som marknadsföringsaktiviteter. Samverkan mellan myndigheter, lokalbefolkningen, turister och företagare har visat sig vara grundläggande faktorer i en destinations utveckling samt för att vidmakthålla ett konkurrenskraftigt värde på den globala marknaden.</p><p>Mauritius har tidigare varit en stark stat vad det gäller export av socker samt textil, men i och med stegrad global konkurrens har de varit tvungna att diversifiera landets ekonomi. Detta har lett dem till att investera i turismen, mycket tack vare deras naturliga förutsättningar med tropiskt klimat, sandstränder samt turkost hav.</p><p>För vår studie har vi valt att tillämpa grundad teori som strategi, med både intervjuer, deltagande observationer samt marknadsundersökning och där vår forskningsfråga är;</p><p>”Varför har Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö och hur har det gått till?”</p><p>Vi har utfört en marknadsundersökning med 120 respondenter som har varit betydande i vårt arbete med att ta fram hur människor uppfattar platsens image samt om marknadsföringen stämmer överens mellan vad leverantören levererar samt hur mottagaren uppfattar den. Utöver vår frågeställning har vi kompletterande frågor som vi använt oss av i vår studie;</p><p>Vad spelar olika aktörer för roll i platsmarknadsföringen av Mauritius?</p><p>Hur byggs platsvarumärket Mauritius upp?</p><p>Har Mauritius lyckats med sin image av att vara en exklusiv destination?</p><p>Det empiriska materialet samlades in under fallstudien i samråd med våra respondenter genom såväl deltagande observationer, semistrukturerade -, strukturerade - samt ostrukturerade intervjuer och har i övrigt styrkts av vetenskapliga artiklar, rapporter samt relevant kurslitteratur.</p>

Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring på semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lång fältstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gått till väga. För att få en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vår studie intervjuat olika aktörer såsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del är hur denna lilla ö så snabbt kunnat växa fram till vad många i västvärlden kallar ett paradis. Vi åkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius. Uppsatsen fokuserar på de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumärkesbyggande samt platsimage. Dessa fenomen tillsammans berör destinationen för att slutligen fullborda i en förhoppningsvis positiv helhetsbild av platsen. I dag är turismen en snabbväxande näring där platsmarknadsföring blir allt mer vitalt. En förutsättning för att lyckas bygga upp en väl fungerande turismdestination grundar sig i ett aktivt arbete med såväl samarbetspartners som marknadsföringsaktiviteter. Samverkan mellan myndigheter, lokalbefolkningen, turister och företagare har visat sig vara grundläggande faktorer i en destinations utveckling samt för att vidmakthålla ett konkurrenskraftigt värde på den globala marknaden. Mauritius har tidigare varit en stark stat vad det gäller export av socker samt textil, men i och med stegrad global konkurrens har de varit tvungna att diversifiera landets ekonomi. Detta har lett dem till att investera i turismen, mycket tack vare deras naturliga förutsättningar med tropiskt klimat, sandstränder samt turkost hav. För vår studie har vi valt att tillämpa grundad teori som strategi, med både intervjuer, deltagande observationer samt marknadsundersökning och där vår forskningsfråga är; ”Varför har Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö och hur har det gått till?” Vi har utfört en marknadsundersökning med 120 respondenter som har varit betydande i vårt arbete med att ta fram hur människor uppfattar platsens image samt om marknadsföringen stämmer överens mellan vad leverantören levererar samt hur mottagaren uppfattar den. Utöver vår frågeställning har vi kompletterande frågor som vi använt oss av i vår studie; Vad spelar olika aktörer för roll i platsmarknadsföringen av Mauritius? Hur byggs platsvarumärket Mauritius upp? Har Mauritius lyckats med sin image av att vara en exklusiv destination? Det empiriska materialet samlades in under fallstudien i samråd med våra respondenter genom såväl deltagande observationer, semistrukturerade -, strukturerade - samt ostrukturerade intervjuer och har i övrigt styrkts av vetenskapliga artiklar, rapporter samt relevant kurslitteratur.

Syftet med denna studie är att utreda hur och varför Halmstadsutställningen anordnades 1929. Studien avser dels att svara på vilka aktörer som var verksamma bakom och under utställningen, dels vad de hade för syfte med densamma. Halmstadsutställningens syfte såväl som dess innehåll blottläggs av studien och sätts in historiskt i ett nationellt och internationellt utställningsperspektiv. Teoretiskt används ett platsmarknadsföringsperspektiv för att analysera hur utställningen användes för att framställa Halmstad och Halland. Materialet för undersökningen utgörs huvudsakligen av artiklar i dagstidningar och då främst Hallandsposten samt broschyrmaterial och drätselkammarprotokoll. Resultatet visar att Hallands Hantverksdistrikt tillsammans med Halmstads stad gav upphov till utställningen och att dess innehåll präglades av enskilda aktörer. Deras respektive syften handlar om att marknadsföra staden eller privata intressen på olika sätt. Undersökningen visar även att det finns tydliga kopplingar mellan Halmstadsutställningen och tidigare utställningar i historien.

During our bachelor's degree we learned about, among other things, public spaces, municipal planning and the city's sustainable development. The essay aims to investigate how the effects of tourism affect the small town of Torekov, located in southern Sweden. We intend to analyze what creates a tourist destination and how different subjective interpretations shape the place's identity. What impact does tourism have on the development of the town from a municipal and a citizen perspective? During the process, both municipal officials and local residents have given their perspective on tourism in Torekov. This is to create an overall picture of the tourist phenomenon in Torekov. After collecting empirical data through a case study by Torekov in the form of interviews, we reflected on a general dissatisfaction among local residents linked to tourism. The municipality also experienced difficulties in offering municipal services, such as schools and libraries, as the permanent population is getting older, and also declining. Population reduction in Torekov is an effect of the sale of properties at high prices, which are intended for summer houses. The sale of properties, which will then be used as holiday homes, can be considered as a sale of the resort. The resort is "bought" by capital-rich summer guests who only spend the summer months in their freehold homes, which creates a displacing effect. The people who want to live in the town permanently may not be able to afford it as housing prices increase. During the course of the study, curiosity develops about measures of the problem. Old fishing villages tend to be bought up by capital-rich people, which contributes to a less dynamic countryside during the winter period.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att förstå hur man kan marknadsföra en destination med hjälp av film och litteratur inom en viss genre. I uppsatsen undersöks två fallstudier; Sala och Fagersta om hur de använder eller kan använda filmen Cirkeln samt serien Jordskotti deras platsmarknadsföring. För att svara på frågeställningarna har en metodtriangulering används som i detta fall inkluderar intervjuer, observationer och visuella innehållsanalyser. Resultaten av studien är att Fagersta och Sala ser annorlunda på huruvida serien eller filmen är en tillgång i platsmarknadsföringen eller inte. Både filmen och serien handlar om övernaturliga fenomen som är rätt i tiden nu när den postmoderna turisten vill ha mer erfarenhet av en hyper-verklighet än ”autentiska” drag av en plats. / Abstract The purpose of this paper is to understand how to market a destination by using film and literature with a specific genre. Two case studies are discussed in the paper on how Fagersta and Sala are using the film Cirkeln and the series Jordskott in its place marketing. In order to answer the papers questions, a method triangulation were used, which in this case included interviews, observations and visual content analysis. The results of the study are that Fagersta and Sala has different views on how the series or the film is an asset in their place marketing. Both the film and the series is about supernatural phenomenon that is right in our time when the post-modern tourists want more experience of a hyper-reality than the ”authentic” traits of a place.

Att framstå som en unik och attraktiv plats ses idag som ett sätt att stoppa en negativ befolkningstillväxt, men även som ett sätt att öka antalet invånare i kommunen. I förlängningen bidrar det till att kommunen kan fortsätta ge en god service åt invånarna. Studiens syfte var att studera hur landsbygdskommunen Sala arbetar för att öka sin attraktionskraft för att attrahera fler invånare. Vidare har syftet varit att undersöka hur Sala presenteras i kommunala dokument och hur kommunala tjänstemän väljer att lyfta fram Sala som en attraktiv plats. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer med tjänstemän på Sala kommun. En tematisk analys genomfördes sedan på de insamlande materialet. Resultatet visar att Sala kommun försöker att öka sin attraktion genom att framstå som en pendlingskommun med närhet till storstäderna omkring. Dessutom framhävs den historiska kopplingen och småstadscharmen. I dokumenten presenteras konfliktfri beskrivning av en befolkningsökning. Men när intervjupersonerna diskuterar en befolkningsökning återkommer problem som kan stå i konflikt med en befolkningsökning. Exempelvis pekar intervjupersonerna på att det saknas bostäder för en befolkningsökning. Samtidigt medför detta en likriktning, och en risk att det kommunen framhåller som attraktivt med kommunen går förlorat. Om inte Sala kommun aktivt tar ställning för att bevara det.

Denna studie behandlar kommunal platsmarknadsföring med utgångspunkt i Knivsta kommun. Flera teorier om platsmarknadsföring tas upp. Bland annat om invånarnas betydande roll i platsmarknadsföringen och tidigare exempel på lyckade och mindre lyckade platsmarknadsföringskampanjer. Genom att intervjua representanter för Knivsta kommun och ett antal av kommunens invånare, skapades en överblick av platsmarknadsföringen i området. Resultatet visar att Knivsta kommun har en tydlig vision om vart de vill komma i framtiden, vilket innebär en del förändringar som till exempel att växa från att vara en liten pendlarkommun och villastad, till att bli mer av en småstad. Dessutom framhävs en vilja att etablera flera företag inom kommunen. Om Knivsta kommuns planer på förändring inte får stöd av kommunens egna invånare riskerar planerna att misslyckas. De tillfrågade invånarna i Knivsta kommun ger indikationer på en positiv inställning till kommunens framtidsplaner. Men i vissa frågor som Knivsta kommuns planerade förändring till att bli en småstad är stödet mindre och en mer grundläggande undersökning av kommunens invånare vore därför intressant.

Problemformulering och syfte Strategisk kommunikation och platsmarknadsföring har blivit allt viktigare för städer och platser att etablera ett gott rykte och vara konkurrenskraftiga i den globala marknaden som finns idag. Det finns platsmarknadsförare som tror att deras varumärke är kontrollerbart, däremot kan det finnas breda variationer av åsikter och uppfattningar om en stad. I och med detta påstående och konflikten i det växer en problematik och frågan fram hur städer egentligen arbetar med sitt varumärke. Syftet med uppsatsen är att undersöka den strategiska kommunikationen hos en stad samt undersöka stadens image, för att se hur kommunens målsättningar och befolkningens uppfattningar förhåller sig till varandra. Metod och material Studien grundas på en intervju från kommunikationsdirektören på Sundsvalls kommun, en kvalitativ textanalys av Sundsvalls kommuns strategidokument samt diskussioner med fyra fokusgrupper bestående av medborgare i Sundsvall.
Huvudresultat Det finns flera likheter mellan Sundsvalls kommuns kommunikationsstrategier och vad teorierna beskriver om strategisk kommunikation, samt en stads varumärkesbyggande. Människor har olika uppfattningar och upplevelser och ser världen på olika sätt, på grund av detta har en plats eller en stad inte en imagebild, utan är mångsidig.

Syfte och problemformulering: Syftet med undersökningen är att få fördjupad förståelse för innebörden av platsmarknadsföring och platsvarumärke för Kalmar som destination. Undersökningens delsyften ligger i att få uppfattning för hur destinationen arbetar med platsmarknadsföring för att stärka platsvarumärket. Vidare kommer undersökningens delsyfte, med grund i platsvarumärket, att granska hur destinationen kan bli en mer attraktiv turistdestination. Hur kan Kalmar som destination arbeta med platsmarknadsföring för att skapa, stärka och bevara sitt platsvarumärke? Metod: Undersökningen bygger på en abduktiv ansats med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Den empiriska datan grundas i nio semistrukturerade intervjuer. Undersökningen grundas i en fallstudie om Kalmar stad. Teori: De teorier som har använts avhandlar turismens grundbegrepp: transport, boende/logi och mat, attraktioner samt evenemang. Vidare innefattar det teoretiska kapitlet vikten av nätverk på destinationer, platsmarknadsföringens olika marknadskanaler samt de förväntningar som bör uppfyllas för att erhålla återkommande besökare. Slutligen behandlas teorier om utvecklandet av ett starka platvarumärken och varumärkesbilder. Slutsats: Det har framkommit att en destinations olika aktörer bör samverka vad gäller platsens marknadsföring, varumärke och turism för att bli attraktiva samt konkurrenskraftiga. Vidare har det påvisats att kunskapsutbytande är betydelsefullt då det genererar i gemensamma mål och syften. Resultatet av vår studie fastslår därmed att samverkan i nätverk är grundläggande för framgångsrika destinationer och starka platsvarumärken.

<p>Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjänsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gäster. Analysera hur de använder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag.</p><p>Vi har använt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssätt. De organisationer som vi studerat och intervjuat är Mundekulla, Astrid Lindgrens Värld, Hotell Ronja samt Regionförbundet.</p><p>Vi har använt oss av källor som kan hjälpa oss skapa en teoretisk syntes kring våra delfrågor inom ämnena: Tjänsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring.</p><p>Vi har kommit fram till att regional samverkan är av stor vikt när ett mindre tjänsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker på olika nivåer.</p>