Nej

Nej

No description available.

Today, the tourism sector is the fastest growing industry in the world and also includes one of the foremost for instance in the number of work and added tax. The sector entails a lot of positive factors but also negative consequences, such as overexploitation and wear on natural areas. However, even the visitor industry contributes to smaller localities boost by creating new jobs where depopulation occurs. This study focuses on the town Kisa in Kinda Municipality. The purpose of the study is to highlight the importance of tourism for migration to a town and to show the importance of developing sustainable destinations. In the results of this study it emerges that more job opportunities are requested by respondents for increasing Kisas attractiveness. Given that employment is increasing the most in the tourism sector today, the town should focus even more on tourism. Kisas profile should be clarified. Today there is a negative image of the destination, from the bank robbery and police murders in 1999. This image should be replaced and reinforce positive. Many respondents associate the town with the ski resort Tolvmannabacken and this could be the local brand. However, I believe that they need to diversify and offer year-round activities, rather than at present only winter activities if they are to become Kisas symbol outward. With a strong brand and a distinctive profile, Kisa will be able to attract more visitors and potential migrants in the long term. To become more sustainable as a destination, Kisa should invest more on ecotourism, reduce seasonality through better marketing of off-season and by working harder to achieve sustainability certifications. / I dag är turismsektorn den mest snabbväxande industrin i hela världen och hör även till en av de främsta inom bland annat antal arbeten och skatteintäkter. Sektorn för med sig mycket positivt men även negativa konsekvenser, såsom överexploatering och slitage på naturområden. Dock kan även besöksnäringen bidra till mindre orters uppsving genom att skapa nya arbetstillfällen där avfolkning sker. Denna studie fokuserar på orten Kisa i Kinda kommun. Syftet med förliggande studie är att belysa betydelsen av turism vid inflyttning till en ort, samt visa på vikten av att destinationer utvecklas hållbart. I resultatet av denna studie framkommer det att arbetstillfällen efterfrågas av respondenterna för att öka Kisas attraktionskraft. Med tanke på att sysselsättningen ökar mest inom turistsektorn i dag bör orten satsa ännu mer på turism. Kisas profil bör göras tydligare. I dag finns en negativ image av orten, från bankrånet och polismorden 1999. Denna image bör bytas ut och förstärkas av något positivt. Många respondenter förknippar orten med skidanläggningen Tolvmannabacken och denna skulle kunna bli ortens varumärke. Jag tror dock att de måste bredda sig och erbjuda året-runt aktiviteter, i stället för i dagens läge bara vinteraktiviteter om de ska bli Kisas symbol utåt sätt. Med ett starkt varumärke och en tydlig profil, kommer de att kunna attrahera fler besökare och potentiella inflyttare på sikt. För att bli mer hållbara bör Kisa satsa mer på ekoturism, minska säsongsvariationerna genom bättre marknadsföring av lågsäsonger och genom att arbeta hårdare för att erhålla hållbarhetscertifieringar.

En av flera effekter av globaliseringen är den ökade konkurrensen mellan städer, regioner och länder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utländska investeringar och invånare har blivit alltmer påtagligt och därför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. Då Gotland förlorade flera arbetstillfällen under 2000-talet förstod näringslivet och kommunen att en åtgärd var nödvändig. Under 2007 påbörjades därför ett omfattande arbete med Varumärket Gotland. Våren 2008 var varumärkesplattformen till slut färdig tillsammans med Vision 2025 som består av ett antal visionsmål för Gotland. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stärka sitt varumärke. En teoretisk bakgrund gällande platsmarknadsföring och dess olika kritiska element förklaras för att förstå bakgrunden till studien. Teorin har sedan sammanställts i en undersökningsmodell som består av följande delar; platsmarknadsföringens nivåer, varumärkeskommunikation, uppföljning och löpande arbete, samt komplikationer vid platsmarknadsföring. För att samla in relevant empirisk data för studien har Gotlands kommun, Tillväxt Gotland och Gotlands Turistförening kontaktats. Författarna samlade in primärdata genom telefonintervjuer, e-mail och enkätintervjuer. Studien visade att Gotland har kommit en bit på vägen gällande dess mål för platsmarknadsföringen. Dock har det uppstått en del utmaningar längs vägen och det återstår en del hinder att överkomma innan projektet är i hamn. Rent organisatoriskt har ansvaret delats mellan Gotlands kommun, Gotlands Turistförening och Tillväxt Gotland. Målgrupperna som har identifierats och bearbetas har delats in i följande segment; ”Besöka”, ”Bo & Leva” och ”Etablera & Verka”. Gotlands kommun ansvarar för ”Bo & Leva”, Gotlands Turistförening för ”Besöka” och Tillväxt Gotland för ”Etablera & Verka”. Den främsta och övergripande strategin har varit att förstärka det Gotland redan är känt för men samtidigt vidga den allmänna bilden av Gotland. Målsättningen i mjuka termer är att positionera Gotland som en plats att besöka, bo och verka på över hela året. Detta har man delvis gjort genom konsekvent kommunikation mot målgrupperna där man tagit användning av en gemensam logotyp, slogan och så kallade profilbärare som ämnar stärka Gotlands varumärkesimage. De inblandade aktörerna har också skapat och genomfört en rad skräddarsydda aktiviteter för att nå ut till de tre, ovan presenterade, målgrupperna. Författarnas enkätintervjuer visade att det fortfarande återstår arbete innan den allmänna bilden av Gotland som en turistdestination har förändrats. Komplikationer i arbetet hittas främst i svårigheterna att koordinera och samordna intressen och ansvar bland de inblandade aktörerna.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjänsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gäster. Analysera hur de använder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag. Vi har använt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssätt. De organisationer som vi studerat och intervjuat är Mundekulla, Astrid Lindgrens Värld, Hotell Ronja samt Regionförbundet. Vi har använt oss av källor som kan hjälpa oss skapa en teoretisk syntes kring våra delfrågor inom ämnena: Tjänsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring. Vi har kommit fram till att regional samverkan är av stor vikt när ett mindre tjänsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker på olika nivåer.

Uppsatsen studerar hur en orts varumärkesidentitet förändras då en ny aktör med syfte att locka turister etablerar sig på orten. Den utvalda orten är Trysil där SkiStar köpte skidanläggningen på orten år 2005 och har sedan dess varit ansvarig för vintersäsongen. Destinasjon Trysil, ett destinationssällskap som koordinerar all marknadsföring av Trysil, är ansvarig för marknadsföringen av sommarhalvåret. Varumärkesidentiteten hos Trysil innan uppköpet år 2005 har jämförts med varumärkesidentiteten efter uppköpet och det framgick att det inte har blivit någon nämnvärd förändring. Anledningen till detta har undersökts med hjälp av Smiths (2004) sex kriterier för varumärkesmatchning tillsammans med faktorn kultur, tillsammans omnämnda som förändringsfaktorer. Slutsatsen som dras är att varumärkesidentiteten är densamma då förändringsfaktorerna stämmer väl överrens mellan de båda företagen.

I föreliggande uppsats beskrivs platsmarknadsföring som fenomen och mer konkret studeras det hur platsmarknadsföringen framställts i Helsingborgs kommun. Arbetet undersöker således ett antal större projekt som kan kopplas till platsmarknadsföring. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har olika plandokument studerats. Den kvalitativa innehållsanalysen har utgått ifrån tre olika motsatspar och har genom detta kunnat synliggöra att där i det empiriska materialet finns en tonvikt mot tillämpade-, platsoberoende- och förändringsorienterade värden. Det studerade materialet uppvisar tendenser som kan kopplas till ekonomiska syften och där detta ofta ska uppnås genom förändring och med fokus på ett större perspektiv än den egna kommunen. Materialet uppvisar tendenser som går att koppla till en utåtriktad platsmarknadsföring. Vidare finns där tendenser i analysen som tyder på att där kan finnas en dold maktutövning, detta går dock inte att direkt bekräfta eller konstatera. Slutligen finns där tendenser som tyder på att globaliseringen och den uppfattade konkurrensen kan ha påverkat platsmarknadsföringen i Helsingborg. Detta gör att platsmarknadsföringen i kommunen stämmer överens med vad tidigare forskning på området kommit fram till, där globalisering och den upplevda konkurrensen ses som två faktorer som påverkar platsmarknadsföring

The purpose of this study is to analyze how places can be marketed through tourism brochures. The study is based on a discourse analysis and texts and pictures from three brochures, which come from the region of Småland in Sweden, have been analyzed. The first brochure is from Visit Småland, the second from Vetlanda municipality and the third from Värnamo municipality. With the rise of globalization one of the consequences has been the increased opportunity for tourists to visit places all over the world, which also resulted in a greater competition between places than before. One reaction to this has been the increased marketing of each place unique characteristics in the tourist brochures. To define a place and write texts about a place is hard, because a place consists of human beings and relations which are not static. This means that it is complicated to give the whole picture of a place in a brochure and therefore the producers make a selection of which pictures and texts that should be presented in the brochures. Further on are not all the characteristics of the place attractive, and spots and attractions are therefore being excluded. The question this study examines is what kind of selections that have been made in the brochures from Småland. The analysis showed that the primal subject that all three brochures deal with is the nature. Further on all of them contains information about the places history, the charming little towns, the people, the spirit of the entrepreneurs, and the magical touch of Småland. On of the conclusions, is that the nature is used to attract the tourists, and by the descriptions of the nature it becomes commercialized. Additional there is an inconsistency from the producers, because attractions from outside the geographical region are being presented in the brochures, probably in order to make the actual place even more attractive. The last conclusion made is that there is not only one discourse about Småland. In the brochures there are plenty different descriptions, and all together the brochures are also just one way of talking of Småland as a place.

<p>The purpose of this study is to analyze how places can be marketed through tourism brochures. The study is based on a discourse analysis and texts and pictures from three brochures, which come from the region of Småland in Sweden, have been analyzed. The first brochure is from Visit Småland, the second from Vetlanda municipality and the third from Värnamo municipality. With the rise of globalization one of the consequences has been the increased opportunity for tourists to visit places all over the world, which also resulted in a greater competition between places than before. One reaction to this has been the increased marketing of each place unique characteristics in the tourist brochures. To define a place and write texts about a place is hard, because a place consists of human beings and relations which are not static. This means that it is complicated to give the whole picture of a place in a brochure and therefore the producers make a selection of which pictures and texts that should be presented in the brochures. Further on are not all the characteristics of the place attractive, and spots and attractions are therefore being excluded. The question this study examines is what kind of selections that have been made in the brochures from Småland. The analysis showed that the primal subject that all three brochures deal with is the nature. Further on all of them contains information about the places history, the charming little towns, the people, the spirit of the entrepreneurs, and the magical touch of Småland. On of the conclusions, is that the nature is used to attract the tourists, and by the descriptions of the nature it becomes commercialized. Additional there is an inconsistency from the producers, because attractions from outside the geographical region are being presented in the brochures, probably in order to make the actual place even more attractive. The last conclusion made is that there is not only one discourse about Småland. In the brochures there are plenty different descriptions, and all together the brochures are also just one way of talking of Småland as a place.</p>