I denna studie genomfördes en empirisk undersökning av Åres arbete med platsmarknadsföring. Undersökningen gjordes för att öka kunskapen kring hur framgångsrika orter arbetar med att marknadsföra sig. Förhoppningsvis kan undersökningens resultat hjälpa andra orter att framgångsrikt designa sin platsmarknadsföring. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med representanter från stora och inflytelserika organisationer i Åre. Det visade sig att några av dessa organisationer samarbetade i en sorts planeringsgrupp som skapade långsiktiga mål för ortens utveckling. Det som kan ses som uppseendeväckande med denna planeringsgrupp var dels att representanter från både styrande- och oppositionspartier var involverade men även att näringslivet hade en betydande roll. Organisationerna som var representerade i planeringsgruppen hade tillsammans ett stort inflytande på majoriteten av platsens aktörer, vilket gav upphov till en stor organiseringsmakt. Denna uppsättning av planeringsgruppen var troligen orsaken till samarbetets långsiktiga framgång och bör ses som en betydande framgångsfaktor. De få komplikationer som uppkom under arbetet kring platsmarknadsföringen var oftast intressekonflikter om vad som bör prioriteras. Dessa var för det mesta enkla att lösa internt på grund av den tillit som byggts upp över tid mellan individerna i planeringsgruppen. Introduktionen av nya individer till planeringsgruppen identifierades som ett kritiskt moment där större konflikter kunde uppstå, detta på grund av den nya individens bristfälliga förståelse av samarbetet. För att minimera riskerna bör därför nya individer introduceras till planeringsgruppen under en längre tid.

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden. Studien baserades på två befintliga modeller för traditionell attraktion av investerare. De befintliga modellerna förändrades utifrån empiri samt litteratur kring varumärkesbyggande och kulturella och kreativa näringar. Resultatet blev en modell som vi tagit fram för att attrahera internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar.

We chose to perform a case study in Sweden. The study focuses on how a region with special conditions work to achieve its vision and goals by using marketing strategies for brands. We chose to investigate the island Gotland, which is distinguishes itself from other regions in Sweden because it is an island. The purpose of the stud is to investigate the extent of brand identity Gotland entails with their vision and objective until 2025. We examine how the region´s development programs develop through a document study that contains both steering documents and follow-up reports. The second method we have chosen for the empirical work is conducting interviews with two large Gotlandic businesses and an external consultant. The main results show the factors that underlie the region´s change process is the desire to attract capital. That is- more residents and companies in front of tourists. And the follow-up reports show the region has not fulfilled their goals. Our theoretical frame of reference consists of theories about brands, site marketing, change processes, and change leadership.

Syfte Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring hur varumärket Småland kan placera sig i potentiella besökares hjärta och hjärna. Därtill önskar vi identifiera och analysera medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli hos varumärket Småland som är möjliga att appliceras i dess platsmarknadsföring.  Frågeställningar Hur kan varumärket Småland skapa attraktion och dragningskraft genom platsmarknadsföring? Hur kan sinnesstimuli användas i varumärket Smålands platsmarknadsföring för att nå potentiella besökare?   Metod Uppsatsen utgör en fallstudie av varumärket Småland, vilken tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Därtill bygger studien på en deduktivansats, varav tio antaganden har dragits utifrån referensramen och vidare behandlats i analys såväl som slutsats. Metodvalen kom sig av att vi ämnade pröva huruvida antagandena överensstämde med varumärket Småland för att kunna bekräfta eller förkasta dem. Slutsats Varumärket Småland besitter medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli, vilka kräver strategier för att förhindra att underliggande och oavsiktliga budskap förmedlas. Smålands platsmarknadsföring kan inte enbart vända sig till hjärnan med rationella argument för att locka till besök, utan behöver förena dess med emotionella argument, riktade mot hjärtat.

Länder och städer lägger allt mer fokus på att arbeta med det egna varumärket och har därmed fått ett mer företagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt använder de sig i allt större utsträckning av evenemang som ett marknadsföringsmedel. Evenemang av olika slag har på så viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg. Men ännu finns det inte tillräckligt med studier kring hur evenemang påverkar platsen eller platsens befolkning.  Studiens huvudsyfte är att bidra med ökad förståelse för hur en plats kan kommunicera sitt varumärke genom ett evenemang som Eurovision Song Contest. Genom att analysera skapandet av 2013 års Eurovision koncept "We Are One" och se vilken typ av påverkan det kan ha på värdstaden.  Studien baseras på kvalitativ forskning i form av halvstrukturerade intervjuer med personer som har insyn i årets svenska produktion av Eurovision Song Contest.  Vår studie har ett varumärkesperspektiv på Eurovision Song Contest och utgår från teori om platsmarknadsföring med kringliggande teorier om varumärke och storytelling.  Vårt resultat visar att Eurovision Song Contest är en mäktig kommunikationsplattform som värdlandet och värdstaden kan använda utifrån ett eget specifikt syfte. Syftet kopplas till det som platsen är i behov av att jobba med som t. ex ekonomi, näringslivet, mediabilden etc. Konceptet skapas med hjälp av storytelling metoden där varumärket framställs genom en berättelse, genom vilket det går att urskilja ett budskap värdlandet vill kommunicera. Vi kan konstatera att evenemang har en tendens att ge en kortsiktig effekt och för att arbeta mer långsiktigt krävs det att medborgaren får ta en större del i processen för att evenemanget ska skapa mervärde för platsen och dess medborgare. Slutligen kan vi se att oavsett värdland förblir Eurovision en säljande plattform, där kommande värdländer kommer att avgöra tävlingens utveckling och framtid.

Titel: Stadsdelen som varumärke - Invånares uppfattningar om Gävles stadsdelar   Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Martina Engebretzen Jonsson & Josefin Lundström   Handledare: Jonas Kågström   Datum: 2013 - Augusti Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera hur varumärket för en stadsdel uppfattas i en medelstor stad och om undersökningar som tidigare gjorts på länder och städer kan appliceras och tas ned till stadsdelsnivå. Metod: I den här studien kommer en kvantitativ metod med en deduktiv ansats att användas. Vidare kommer det positivistiska synsättet att ligga till grund för utformandet av studien. En enkät har utformats, utifrån en modifiering av City Brands Index, anpassad för stadsdelar. Resultatet på enkäten har sedan sammanställts och analyserat i statistikprogrammet Minitab samt Excel där ett nytt index tagits fram. Resultat och slutsats: Vi kan se att det föreligger uppfattningar som gör stadsdelarna till ett varumärke. Det finns tydliga indikationer på vad som utgör en populär stadsdel och till en önskvärd plats att bo på. Ryktet har stor påverkan för såväl den positiva som negativa uppfattningen om stadsdelar som varumärken. Detta är något som både allmännyttan, fastighetsmäkleri, privata fastighetsbolag samt kommunens stadsplanering kan ha intresse av vid utvecklande av områden. Förslag till fortsatt forskning:Studien kan göras om efter ett par år för att se förändringen av uppfattningen kring stadsdelarna, och sedan jämföra med hur lång tid som krävs för stadsdelar gentemot den tid det tar för länder och huvudstäder att ändra sin brand image internationellt. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till den forskning som finns inom områdena för place branding och city branding. Detta då det testas om tidigare forskning kring länder och/eller städer som varumärken även går att applicera på dimensionen stadsdelsnivå, samt att fokus läggs på invånarnas perspektiv.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning Hudiksvalls kommun arbetar med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Metod: Vi har valt att som undersökningsform använda en fallstudie. Arbetet har utförts med en kvalitativ metod och en deduktiv forskningsansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier inom områdena platsmarknadsföring, marknadskommunikation, varumärkesbyggande och kommunikationsteori. Empiri: Studien grundar sig i Hudiksvalls kommuns varumärkesarbete. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma inom kommunen. Slutsats: Vår slutsats är att Hudiksvalls kommun inte arbetar strategiskt med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Vi har vidare kommit fram till att det råder delade meningar om vad Glada Hudik står för, beträffande profil, image och identitet.

No description available.

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring.

I föreliggande studie kommer vi som skrivit uppsatsen, bland annat redogöra för begreppet exportmognad med utgångspunkt i destinationsutveckling och platsmarknadsföring. Genom att öka den teoretiska förståelsen samt redogöra för den empiriska situationen uppsatsen bygger på, besvarar vi studiens syfte och frågeställningar. Studiens syfte är att undersöka hur regionala turistorganisationer arbetar med destinationsutveckling för att bli exportmogna. Frågeställningarna studien bygger på är baserade på Värmland som regional destination i relation till det syfte vi presenterat. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med metodtriangulering som tillvägagångssätt för att samla in empirisk data. Metodtrianguleringen består av tre delar; semistrukturerade intervjuer, innehållsanalyser samt en enkätundersökning. Den vetenskapsteoretiska ansats studien baseras på är konstruktivism samt ett abduktivt angreppssätt. Det teoretiska ramverket är utformat genom två olika perspektiv. Det första är producentperspektivet som består av tre olika teman enligt följande ordning; destinationsutveckling, platsmarknadsföring och exportmognad. Utifrån producentperspektivet och dess teman gjordes innehållsanalyser och semistrukturerade intervjuer. Det andra är konsumentperspektivet som omfattar temana; den brittiska resenären, drivkrafter samt kännedom om Sverige. Enkätundersökningen som gjordes bidrog till empiriskt material i förhållande till det teoretiska ramverket angående konsumentperspektivet. I uppsatsens analyskapitel utformas det teoretiska ramverket i relation till det empiriska materialet vi samlat in. Utifrån innehållsanalyserna, intervjuerna och enkäterna kunde vi sammanställa sex olika förslag för hur en regional turistorganisation kan arbeta för att bli exportmogen på en specifik marknad. De sex förslagen presenteras i diskussionskapitlet tillsammans med en modell vi utformat för att underlätta vårt resultat.