The aim of this study was to investigate the possibilities of increasing the location attractiveness of a locality in order to achieve a positive population increase. Husum is a locality with a negative population development, this study will investigate which actions are suitable to apply in Husum with the aim of creating an attractive society. The term attractive is difficult to define, but in this study we refer to it as: Creating an understanding of people's perceptions of different places and how they perceive attractiveness. The study corresponds to a qualitative method based on a survey and interviews. The purpose of the study is based on creating an understanding about how the residents of Husum want their society to develop. Which is why the survey and interviews only include the residents of Husum.  Previous research highlights the importance of creating an understanding about the reasons why a society is perceived as unattractive, in order to thus improve its image. The study’s respondents highlight the problem with empty houses and overgrown green areas, which creates a sense of the decline of society. Furthermore, previous research highlights the importance of developing existing assets in order to achieve increased location attractiveness. The respondents mention that the community’s location close to nature and the coast is one of Husum’s main assets, as well as the European Highway 4 and Botniabanan located at the center of the community. Developing more attractive residential areas near the coast and marketing Husum as a place with good commuting opportunities are two ways to put Husum on the map. Thus, more people are expected to see the attractiveness of Husum, which is further expected to lead to an increase in people moving into the community.  Keywords: location attractiveness, place marketing, rebranding, shrinking population

Denna studie utgår från tre kommuners arbete med platsattraktivitet på lokal- och regional nivå i samband med en elintensiv industrietablering i Västernorrlands län. Syftet med studien är undersöka kommunernas arbete med platsattraktivitet och särskilt undersöka vilken roll gränsöverskridande samarbeten har, hur de fungerar samt hur samverkan konkurrerar med kommunernas enskilda behov av lokal tillväxt och kompetensförsörjning. En intervjustudie med Härnösands-, Sundsvalls- och Timrå kommun samt region Västernorrland visar att  kommunerna har en tydlig vision för att skapa en attraktiv plats och att samverkan har en betydande roll för att skapa ett attraktivt län. Samtidigt kan en tendens av oro och medvetenhet identifieras i och med att större städer kan erbjuda en annan typ av serviceutbud än mindre kommuner och därmed kan konkurrera ut mindre kommuner trots lokal marknadsföring, vilket kan skapa ojämn regional utveckling. Trots detta fungerar interkommunala samarbeten väl och samverkan mellan de studerade kommunerna visar sig vara nödvändigt för att vända den årliga nettoutflyttningen och öka befolkningstillväxten. Avslutningsvis har ett tidigt engagemang lett till gränsöverskridande samarbeten på olika nivåer som innebär att målet om lokal och regional tillväxt inte längre är omöjligt.

Flaggskeppsbyggnader är både en del av städers marknadsstrategier och en plats där stadens varumärke manifesteras i de praktiker byggnaden bjuder in till. Denna uppsats undersöker hur flaggskeppsbyggnader används som ett instrument i platsmarknadsföring genom en fallstudie på Sara kulturhus i Skellefteå. Utifrån en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer utförts med aktörer med relation till kulturhuset och Skellefteås platsmarknadsföring. Sara kulturhus är byggt i lokalproducerat trä, vilket givit en lokal förankring där materialvalet, tillsammans med byggnadens höjd, gett staden en atmosfär av modernitet vilket uppmärksammats i internationell media. Således har byggnaden blivit ett flaggskepp även i människors medvetande vilket ökat stadens attraktivitet. Kulturhuset öppnades för allmänheten 2021 och nyhetens behag börjar nu avta. Kulturhuset kommer därför möta utmaningar för att behålla sin roll som Skellefteås ansikte utåt. Studiens deltagare vill uppnå detta genom att kontinuerligt lyfta designen i trä och ambitionerna om hållbarhet. Ett av kulturhusets mål är att det ska vara ett hus för alla, men i en stad som Skellefteå med en diversifierad befolkning finns det hinder för att nå ett sådant mål.

I kandidatuppsatsen beskrivs platsmarknadsföring som fenomen samt hur den syns i den kommunala planeringen hos två svenska storstäder; Malmö och Göteborg, och vilken roll den fysiska planeringen har i detta.  Arbetet är en kvalitativ fallstudie som med innehållsanalys som metod utläser platsmarknadsföringen som det dolda budskapet i kommunal planering. För att kunna göra detta har fyra övergripande teman inom platsmarknadsföring identifierats; Platsmarknadsföring, Globalisering, konkurrens och tillväxt, Den kreativa klassen och Attraktivitet och platskvalitet. Inom varje tema listar vi också en rad nyckelord som används för att analysera empirin.  Både Malmö och Göteborg har transformerats sedan varvskrisen på 1970- och 80-talen med hjälp av marknadsföring. Platsmarknadsföring är dock inget som är explicit uttalat i det kommunala planeringsarbetet och vi söker därför visa hur subtil den kan vara. I studien av empirin har det framkommit att båda städerna jobbar med platsmarknadsföring genom att använda klassiska marknadsföringsstrategier så som reklamfilmer och slogans men också genom att använda mer subtila former av platsmarknadsföring som bl.a. konstruktionen av ikoniska byggnader, hamnomvandlingar, evenemang och försök att skapa attraktiva platser.

<p>Bakgrund:</p><p>Senaste tiden har konkurrensen hårdnat för att locka invånare, företag och investerare till städerna. Detta har gjort det allt viktigare att utmärka sig som en attraktiv plats att bo på och leva i. Städer profilerar sig alltmer genom platsmarknadsföring. Däremot skiljer sig tillvägagångssättet och samarbetet inom planeringsgrupperna av det strategiska marknadsföringsarbetet.</p><p>Syfte:</p><p>Med studien vill författarna studera FMJ:s samarbete mellan privat och offentlig sektor samt om de enskilda intressenternas verksamhet påverkar det gemensamma arbetet inom FMJ. Författarna kommer samtidigt att undersöka om intressenterna anser att FMJ har uppnått de riktlinjer och mål som har tagits fram.</p><p>Metod:</p><p>Författarna har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie i form av samtalsintervjuer. Samtalsintervjuer har genomförts med representanter från Jönköpings näringsliv och kommun.</p><p>Slutsatser:</p><p>Studien visar att ett samarbete vid platsmarknadsföring har i Jönköping varit ett lyckat koncept. Både den privata och den offentliga sektorn är överens om att ett samarbete måste finnas men att finansieringen för detta samarbete måste lösas inför framtiden. Vidare ser författarna också att en utvidgning av den styrelse som idag driver projektet tillsammans med verksamhetschefen bör genomföras för att få en större legitimitet i staden.</p>

Destination marketing organisations (DMO) är ett fenomen som går att studera utifrån flera aspekter. Vi valde att utgå från DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frågeställningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen är komplex, och detta arbetets syfte är därför att få en ökad förståelse för DMOs arbete utifrån en egenskapad modell, DMOs framställningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har används i studien, där teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats på ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge.   Arbetets empiriska material har samlats in från en mail intervju med Andreas Ørjasæter Solhaug på Innovasjon Norge. Även en semiotisk bildanalys har genomförts, där bilder i den officiella broschyr Innovasjon Norge publicerat år 2014 till den svenska marknaden studerats. Utifrån semiotik har en bildanalys genomförts med hjälp av ett kodningsschema samt en kodningsmanual som skapats. De värden Innovasjon Norge önskar att platsmarknadsföra och kommersialisera ut, har jämförts med de värden som faktiskt kommersialiseras ut till den svenska marknaden. Utifrån detta har sedan en slutsats dragits kring vilka indikationer som finns för den destination image potentiella besökare i Sverige har inför Norge. Då det i huvudsak är natur och aktiveter kopplade till naturen som kommersialiseras ut, visar detta en indikation på att de svenska besökarna också ser Norge som en destination som främst har naturupplevelser av olika slag att erbjuda.

Syfte och Forskningsfråga:Syftet med studien är att klarlägga aktuella marknadsföringskanaler för kommuner i arbetet mot att stärka och bearbeta kommuners varumärken. En digital tid är här där många synsätt och tillvägagångssätt ständigt förändras vilket utgjort grund för följande forskningsfråga:  Hur arbetar kommuner med olika marknadskanaler för att stärka sitt varumärke i en tid med digitala möjligheter? Metod: Denna studie har varit av kvalitativ karaktär där målet varit att få en djupare förståelse för kommuners arbete i att stärka sitt varumärke genom användningen av olika marknadskanaler. Utgångspunkten i studien har varit av deduktiv karaktär för att senare även tagit induktiva drag vilket gjort att den kan kategoriseras som en abduktiv ansats. Den empiriska delen utgörs av sju stycken djupintervjuer med respondenter som jobbar på olika sätt med kommuner och deras varumärkesutveckling och användning av marknadskanaler. Slutsatser: I studie har det framgått att kommuner ses som mer komplexa jämfört med vanliga varumärken. Ett samspel mellan kommun, invånare, näringsliv och besökare måste finnas för att kunna utveckla ett starkt varumärke för en kommun. De sociala medierna spelar en stor roll och är i tydligt fokus samtidigt som stora utvecklingsmöjligheter hittas för dessa kanaler. Med en ökad förståelse för de digitala kanalerna, ett tätare samarbete mellan samtliga delar hos kommuner samt ett helhetsperspektiv med samarbeten mellan regioner så hittar vi stora möjligheter inför framtiden. Detta i kombination med en utveckling av annonseringsverktygen för främst de sociala medierna så ges goda förutsättningar för kommuner i framtiden.

No description available.

<p>The purpose of this essay is to look at the Swedbank Stadion, which is a modern stadium in the south of Sweden. Swedbank Stadion is the home ground of Malmö FF, one of the largest football team in Sweden, and the goal is to create value for the team. The stadium owners have to get companies to hire premises inside of the stadium so they can pay for the home ground of Malmö FF. Therefore we have focused on the servicescape in the stadium and how it can create value for the companies that act on Swedbank Stadion on a daily basis.</p><p>This study of the Swedbank Stadion is based on a qualitative approach. The qualitative approach is chosen because we wanted to establish deeper understanding for the case itself. The empirical materials have been collected in six interviews with people who have a close insight to the stadium and knowledge of how the collaboration with the companies in it progress. Those interviews are our base for the analyses in this essay. In the last two chapters in this study you can read about our conclusions and what we think about the stadium and its customers.</p>

<p>Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstärkas. Befolkning och verksamheter koncentreras i allt högre utsträckning till större städer, medan flera andra delar av landet riskerar fortsatta kraftiga befolkningsminskningar. Denna utveckling är inte unik för Sverige. Stora delar av Europa genomgår en liknande utveckling. Den ekonomiska omvandlingen styr dessutom koncentrationen till vissa tillväxtregioner. Det finns dock flera exempel på kommuner som lyckats vända en negativ befolkningstrend. En bra idé och rätt personer på rätt plats vid rätt tidpunkt kan innebära en skillnad, också förbättrade kommunikationer har gjort situationen bättre för åtskilliga kommuner. Enligt forskning vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, om varför städer växer har det visat sig att under perioden 1993-2002 så har större städer, med 300 000 invånare eller mer, befolkningsökning. Men sedan 1993 så minskar städer med färre invånare än 70 000. Inom marknadsföringen finns det ett intressant område som på engelska heter Place marketing eller även benämnt City branding och översatt till svenska; Platsmarknadsföring. Platsmarknadsföring är en marknadsföringspraktik som syftar till att förmedla utvalda bilder av ett specifikt geografiskt område, oftast riktat mot en eller flera väl definierade målgrupper. Målgrupperna kan delas upp i tre breda kategorier. Den första kategorin är näringslivet, dvs. företag som vill etablera en verksamhet eller göra investeringar knutna till en viss plats. Den andra kategorin är turister eller besökare. Den tredje kategorin är potentiella invånare, i första hand individer med goda och stabila inkomster (med andra ord goda skattebetalare). Platsmarknadsföringen är således huvudsakligen utåtriktad mot objekt som ligger utanför platsen i kartografisk mening. Men platsmarknadsföring fyller också en inåtriktad funktion mot de företag och människor som redan finns ”på plats”. Författaren till denna uppsats är boende på en mindre ort, Nyköping i Södermanlands län, denna ort går med tanke på dess storlek mot strömmen, trotsar statistiken och har faktiskt tillväxt. Nyköping och ämnet Platsmarknadsföring är avgränsningarna för denna uppsats. För Nyköpings del handlar en del av den positiva tillväxten om närheten till Stockholm, som är en stor arbetsmarknadsregion och utbyggnaden av Skavsta flygplats efter flygbolaget Ryanairs etablering där men också av att Nyköpings kommun aktivt arbetar med en marknadsföringskampanj på lång sikt som denna uppsats också kommer att behandla. Denna marknadsföringskampanj startade 2002 i Stockholm och är ännu pågående. Det är många områden att ta hänsyn till då man ska marknadsföra en plats och det finns många olika sätt att närma sig området. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse och nyfikenhet för ämnesområdet Platsmarknadsföring och även att se närmare på hur detta har tett sig i ett ”verkligt exempel” såsom Nyköping. Syftet är att lära mer om ämnesområdet, att se hur studieobjektet Nyköpings kommun har agerat och vad säger statistiken. Marknadsföringskampanjen som Nyköpings kommun utför är fortfarande pågående och ett flertal utvärderingar av denna har förstås gjorts. I denna uppsats kommer den senaste utförda enkätundersökningen från 2007-11-05 att användas som underlag. Med hjälp av denna och övrig empiri har detta lett fram till att jag har kunnat granska de framgångsfaktorer som Nyköpings kommun använder sig av för att marknadsföra sig och enligt de slutsatser jag har dragit så har de vänt sig till rätt målgrupp och man kan också tydligt se mönstret hur de har gjort för att lyckas med detta. Responsen måste anses som god då tillväxten till staden ytterligare har ökat och nu har man utökat sitt tillväxtmål.</p>