The aim of this study was to investigate the possibilities of increasing the location attractiveness of a locality in order to achieve a positive population increase. Husum is a locality with a negative population development, this study will investigate which actions are suitable to apply in Husum with the aim of creating an attractive society. The term attractive is difficult to define, but in this study we refer to it as: Creating an understanding of people's perceptions of different places and how they perceive attractiveness. The study corresponds to a qualitative method based on a survey and interviews. The purpose of the study is based on creating an understanding about how the residents of Husum want their society to develop. Which is why the survey and interviews only include the residents of Husum.  Previous research highlights the importance of creating an understanding about the reasons why a society is perceived as unattractive, in order to thus improve its image. The study’s respondents highlight the problem with empty houses and overgrown green areas, which creates a sense of the decline of society. Furthermore, previous research highlights the importance of developing existing assets in order to achieve increased location attractiveness. The respondents mention that the community’s location close to nature and the coast is one of Husum’s main assets, as well as the European Highway 4 and Botniabanan located at the center of the community. Developing more attractive residential areas near the coast and marketing Husum as a place with good commuting opportunities are two ways to put Husum on the map. Thus, more people are expected to see the attractiveness of Husum, which is further expected to lead to an increase in people moving into the community.  Keywords: location attractiveness, place marketing, rebranding, shrinking population

Denna studie utgår från tre kommuners arbete med platsattraktivitet på lokal- och regional nivå i samband med en elintensiv industrietablering i Västernorrlands län. Syftet med studien är undersöka kommunernas arbete med platsattraktivitet och särskilt undersöka vilken roll gränsöverskridande samarbeten har, hur de fungerar samt hur samverkan konkurrerar med kommunernas enskilda behov av lokal tillväxt och kompetensförsörjning. En intervjustudie med Härnösands-, Sundsvalls- och Timrå kommun samt region Västernorrland visar att  kommunerna har en tydlig vision för att skapa en attraktiv plats och att samverkan har en betydande roll för att skapa ett attraktivt län. Samtidigt kan en tendens av oro och medvetenhet identifieras i och med att större städer kan erbjuda en annan typ av serviceutbud än mindre kommuner och därmed kan konkurrera ut mindre kommuner trots lokal marknadsföring, vilket kan skapa ojämn regional utveckling. Trots detta fungerar interkommunala samarbeten väl och samverkan mellan de studerade kommunerna visar sig vara nödvändigt för att vända den årliga nettoutflyttningen och öka befolkningstillväxten. Avslutningsvis har ett tidigt engagemang lett till gränsöverskridande samarbeten på olika nivåer som innebär att målet om lokal och regional tillväxt inte längre är omöjligt.

Flaggskeppsbyggnader är både en del av städers marknadsstrategier och en plats där stadens varumärke manifesteras i de praktiker byggnaden bjuder in till. Denna uppsats undersöker hur flaggskeppsbyggnader används som ett instrument i platsmarknadsföring genom en fallstudie på Sara kulturhus i Skellefteå. Utifrån en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer utförts med aktörer med relation till kulturhuset och Skellefteås platsmarknadsföring. Sara kulturhus är byggt i lokalproducerat trä, vilket givit en lokal förankring där materialvalet, tillsammans med byggnadens höjd, gett staden en atmosfär av modernitet vilket uppmärksammats i internationell media. Således har byggnaden blivit ett flaggskepp även i människors medvetande vilket ökat stadens attraktivitet. Kulturhuset öppnades för allmänheten 2021 och nyhetens behag börjar nu avta. Kulturhuset kommer därför möta utmaningar för att behålla sin roll som Skellefteås ansikte utåt. Studiens deltagare vill uppnå detta genom att kontinuerligt lyfta designen i trä och ambitionerna om hållbarhet. Ett av kulturhusets mål är att det ska vara ett hus för alla, men i en stad som Skellefteå med en diversifierad befolkning finns det hinder för att nå ett sådant mål.

Marknaden ändras ständigt, vilket påverkar platsers användningsområden. Tidigare industriområden nära vattenfronten omvandlas nu till rekreationsområden, som blir mer eftertraktade. Denna omvandling sätter en stor vikt på platsutveckling och hur attraktiva stadsdelar kan skapas. Med hjälp av platsmarknadsföring kan platsernas unika egenskaper framhävas och locka intressenter till platsen. Denna studie tar avstamp från ett påbörjat projekt med att utforma en ny stadsdel vid namn Stockholms Hamnkvarter. Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med insikt och kunskap om platsmarknadsföring utifrån litteraturen, och beskriva dess innehåll i en svensk kontext. Studien kommer även undersöka hur framtidens stadsliv kan utvecklas fram genom att undersöka attraktivitet och framgångsfaktorer. Med hjälp av en kombination mellan semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier fastställer studien att det finns olika framgångsfaktorer som bidrar till en attraktiv plats och att platsmarknadsföring har en avgörande roll inom platsutveckling. Framgångsfaktorer som en gemensam och stark vision, realistisk och genomförbar utveckling, en blandstad med olika tjänster och produkter är avgörande. Hållbara och innovativa lösningar, traditionella marknadsföringsstrategier kombinerat med moderna lösningar är andra framgångsfaktorer som kan bidra till en ökad dynamik och attraktivitet på platsen. Det är därmed avgörande med platsmarknadsföring för att kunna kommunicera ut platsens unika egenskaper och skapa incitament för att välja platsen framför andra konkurrerande platser. / The market is constantly changing, which affects the areas of use of places. Former industrial areas near the waterfront are now being converted into recreational areas that are becoming more desirable. This transformation places great emphasis on site development and how attractive neighborhoods can be created. With the help of location marketing, the unique characteristics of the locations can be highlighted and attract stakeholders to the location. This study is based on a started project to design a new district called Stockholm's Hamnkvarter. The overall aim of this study is to contribute insight and knowledge about place marketing based on the literature, and to describe its content in a Swedish context. The study will also examine how future urban life can be developed by examining attractiveness and success factors. Using a combination of semi-structured interviews and document studies, the study established that there are various success factors that contribute to an attractive place and that place marketing has a decisive role in place development. Success factors such as a common and strong vision, realistic and feasible development, a mixed city with different services and products are crucial. Sustainable and innovative solutions, traditional marketing strategies combined with modern solutions are other success factors that can contribute to an increased dynamism and attractiveness of the location. Place marketing is therefore crucial to communicate the place's unique characteristics and create incentives to choose the place over other competing places.

Till följd av ett globalt ekonomiskt skifte och en alltmer avindustrialiserad västvärld har städer och regioner behövt anpassa sitt angreppsätt för en ekonomisk tillväxt. Turister, företagare och medborgare utgör en väsentlig del av samhällsutvecklingen och näringslivet, vilket har resulterat i att städer befinner sig i en konstant kamp om världens konsumenter. För att vinna kampen arbetar städer för att skapa och marknadsföra en attraktiv, konkurrenskraftigdestination. En attraktiv plats behöver inkludera de faktorer som utgör områdets identitet. Platsens historia, kultur och lokalinvånare är viktiga aspekter i utformningen av ett varumärke, vilket bidrar till en attraktiv helhetsbild. Föreliggande studie undersöker hur Höganäs kommun, en ort med anrik historia och kultur, arbetar för en attraktiv destination, samtidigt som de vill bevara stadens unika identitet i utvecklingen. För att uppnå studiens syfte harmetoderna semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys brukats. Studien visar att kommunen marknadsför en helhetsbild och platsvarumärket Kullahalvön, där Höganäs stad utgör kärnan av varumärket. Kommunen prioriterar centrumutveckling och en levande stad i arbetet mot en attraktiv destination, där de visar ett stort engagemang för att bevara och integrera stadens identitet i destinationsskapandet. Sammanfattningsvis har det gått att bevaraoch inkorporera Höganäs identitet, om utvecklingen utförs på ett korrekt sätt.

I kandidatuppsatsen beskrivs platsmarknadsföring som fenomen samt hur den syns i den kommunala planeringen hos två svenska storstäder; Malmö och Göteborg, och vilken roll den fysiska planeringen har i detta.  Arbetet är en kvalitativ fallstudie som med innehållsanalys som metod utläser platsmarknadsföringen som det dolda budskapet i kommunal planering. För att kunna göra detta har fyra övergripande teman inom platsmarknadsföring identifierats; Platsmarknadsföring, Globalisering, konkurrens och tillväxt, Den kreativa klassen och Attraktivitet och platskvalitet. Inom varje tema listar vi också en rad nyckelord som används för att analysera empirin.  Både Malmö och Göteborg har transformerats sedan varvskrisen på 1970- och 80-talen med hjälp av marknadsföring. Platsmarknadsföring är dock inget som är explicit uttalat i det kommunala planeringsarbetet och vi söker därför visa hur subtil den kan vara. I studien av empirin har det framkommit att båda städerna jobbar med platsmarknadsföring genom att använda klassiska marknadsföringsstrategier så som reklamfilmer och slogans men också genom att använda mer subtila former av platsmarknadsföring som bl.a. konstruktionen av ikoniska byggnader, hamnomvandlingar, evenemang och försök att skapa attraktiva platser.

<p>Bakgrund:</p><p>Senaste tiden har konkurrensen hårdnat för att locka invånare, företag och investerare till städerna. Detta har gjort det allt viktigare att utmärka sig som en attraktiv plats att bo på och leva i. Städer profilerar sig alltmer genom platsmarknadsföring. Däremot skiljer sig tillvägagångssättet och samarbetet inom planeringsgrupperna av det strategiska marknadsföringsarbetet.</p><p>Syfte:</p><p>Med studien vill författarna studera FMJ:s samarbete mellan privat och offentlig sektor samt om de enskilda intressenternas verksamhet påverkar det gemensamma arbetet inom FMJ. Författarna kommer samtidigt att undersöka om intressenterna anser att FMJ har uppnått de riktlinjer och mål som har tagits fram.</p><p>Metod:</p><p>Författarna har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie i form av samtalsintervjuer. Samtalsintervjuer har genomförts med representanter från Jönköpings näringsliv och kommun.</p><p>Slutsatser:</p><p>Studien visar att ett samarbete vid platsmarknadsföring har i Jönköping varit ett lyckat koncept. Både den privata och den offentliga sektorn är överens om att ett samarbete måste finnas men att finansieringen för detta samarbete måste lösas inför framtiden. Vidare ser författarna också att en utvidgning av den styrelse som idag driver projektet tillsammans med verksamhetschefen bör genomföras för att få en större legitimitet i staden.</p>

Destination marketing organisations (DMO) är ett fenomen som går att studera utifrån flera aspekter. Vi valde att utgå från DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frågeställningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen är komplex, och detta arbetets syfte är därför att få en ökad förståelse för DMOs arbete utifrån en egenskapad modell, DMOs framställningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har används i studien, där teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats på ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge.   Arbetets empiriska material har samlats in från en mail intervju med Andreas Ørjasæter Solhaug på Innovasjon Norge. Även en semiotisk bildanalys har genomförts, där bilder i den officiella broschyr Innovasjon Norge publicerat år 2014 till den svenska marknaden studerats. Utifrån semiotik har en bildanalys genomförts med hjälp av ett kodningsschema samt en kodningsmanual som skapats. De värden Innovasjon Norge önskar att platsmarknadsföra och kommersialisera ut, har jämförts med de värden som faktiskt kommersialiseras ut till den svenska marknaden. Utifrån detta har sedan en slutsats dragits kring vilka indikationer som finns för den destination image potentiella besökare i Sverige har inför Norge. Då det i huvudsak är natur och aktiveter kopplade till naturen som kommersialiseras ut, visar detta en indikation på att de svenska besökarna också ser Norge som en destination som främst har naturupplevelser av olika slag att erbjuda.

Syfte och Forskningsfråga:Syftet med studien är att klarlägga aktuella marknadsföringskanaler för kommuner i arbetet mot att stärka och bearbeta kommuners varumärken. En digital tid är här där många synsätt och tillvägagångssätt ständigt förändras vilket utgjort grund för följande forskningsfråga:  Hur arbetar kommuner med olika marknadskanaler för att stärka sitt varumärke i en tid med digitala möjligheter? Metod: Denna studie har varit av kvalitativ karaktär där målet varit att få en djupare förståelse för kommuners arbete i att stärka sitt varumärke genom användningen av olika marknadskanaler. Utgångspunkten i studien har varit av deduktiv karaktär för att senare även tagit induktiva drag vilket gjort att den kan kategoriseras som en abduktiv ansats. Den empiriska delen utgörs av sju stycken djupintervjuer med respondenter som jobbar på olika sätt med kommuner och deras varumärkesutveckling och användning av marknadskanaler. Slutsatser: I studie har det framgått att kommuner ses som mer komplexa jämfört med vanliga varumärken. Ett samspel mellan kommun, invånare, näringsliv och besökare måste finnas för att kunna utveckla ett starkt varumärke för en kommun. De sociala medierna spelar en stor roll och är i tydligt fokus samtidigt som stora utvecklingsmöjligheter hittas för dessa kanaler. Med en ökad förståelse för de digitala kanalerna, ett tätare samarbete mellan samtliga delar hos kommuner samt ett helhetsperspektiv med samarbeten mellan regioner så hittar vi stora möjligheter inför framtiden. Detta i kombination med en utveckling av annonseringsverktygen för främst de sociala medierna så ges goda förutsättningar för kommuner i framtiden.

No description available.