No description available.

Filmturism är ett relativt nytt fenomen på turistmarknaden, som kort kan beskrivas med när en turist besöker en destination eller attraktion till följd av att destinationen/attraktionen har visats upp på tv eller i film. I Thailand har ett flertal stora filmer spelats in genom åren, bland annat The Beach och James Bond – The Man with the Golden Gun. Syftet med denna studie är att belysa fenomenet filmturism samt undersöka hur lokala aktörer i Thailand använder filmerna Beach och James Bond – Man with the golden gun som redskap för platsmarknadsföring och imageskapande. I studien har det även studerats hur destinationerna har påverkats av filmerna samt hur destinationerna uppfattas av turister som har varit eller är på väg till någon av platserna. Den destinationsimage som skapas genom film behöver inte alltid stämma överens med destinationens verkliga image. Studiens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer, observationer och skuggningar samt kvantitativa enkäter och granskning av resesidan Tripadvisor och aktören Maya Bay Tours hemsida. Studiens resultat visar att filmerna har påverkat platsernas image och att Maya Bay inte är lika beroende av filmen i sin marknadsföring som James Bond Island är. Turister som har besökt platserna påpekade att mängden turister är det som förstört upplevelsen och att turismen måste regleras för att deras förväntningar ska uppfyllas.

Den här uppsatsen behandlar vilka egenskaper det gränsregionala samarbetet Greater Copenhagen innehar samt vilka konsekvenser som dessa upprättar. Studien analyseras i förhållande till planeringsregionala begrepp samt hur dessa tillämpas i samarbetet. Begreppen som valdes för den här analysen var region, regionalism, globalisering, platsmarknadsföring och resiliens. Studiens tillvägagångsätt för analysen bestod av en komparativ diskursanalys mellan svenska och danska aktörer. Även en intervju genomfördes med en lokalpolitiker inom samarbetet. Resultatet omfattar bland annat underliggande spänningar mellan olika kommuner och den svenska staten, en strävan mot att nå egenskaper som tilltalar globaliseringen och skillnader mellan svenska och danska kommuners framförhållning till samarbetet. Studien visar även att region Skånes del i samarbetet leder till egenskaper som betecknas inom regionalisering. Det innebär att samarbetet inte bara är en lokal angelägenhet utan även en nationell och transnationell. Det framkommer även att de egenskaper som skiljer sig finns mellan svenska och danska kommuner är ett hinder för att samarbetet ska kunna nå sin fulla potential. Detta är något som måste åtgärdas för att syftet med samarbetet ska kunna nås.

Syftet är att studera vad det är som motiverar genomförandet av gatukonstfestivaler och vad det anses kunna tillföra. Fokus ligger också på att analysera det här fenomenet utifrån ett demokratiperspektiv med betoning på medborgarinflytande över det offentliga rummet. Därför riktar studien in sig på att beskriva hur processerna och genomförandet av utvalda projekt har sett ut och vilken möjlighet olika aktörer har haft att påverka hur den byggda miljön gestaltas. Studien grundas på en kvalitativ forskningsansats främst genom intervjuer med personer som har varit engagerade i projekten.  Sammanfattningsvis visar studien att gatukonstfestivalerna har inneburit omfattande samarbete mellan såväl offentlig, privata och ideella aktörer. Konstnärerna är de som har störst inflytande över hur den byggda miljön ska gestaltas genom sina konstverk. Inom ramen för vissa projekt får medborgarna möjlighet att delta i framtagandet av konstverken. Motiven till att genomföra projekten är varierande, bland annat platsmarknadsföring, turism, försköning, skapa engagemang, deltagande och öka tryggheten samt samhörigheten i samhället. Enligt respondenterna kan projekten bidra till ökad uppmärksamhet och turism, försköning och främja ett mer socialt hållbart samhälle.

Studien ämnar undersöka hur Uppsala kommun i plandokument skildrar människor som ska bo och verka i Södra staden i Uppsala. Kommunens beskrivningar liknas i studien vid platsmarknadsföring. För att besvara syftet utförs en kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell på fyra plandokument från Uppsala kommun som på något sätt kan relateras till utvecklingen av Södra staden. Citat plockas ut från plandokumenten och analyseras utifrån de tre nivåerna text, diskursiv praktik och social praktik som den tredimensionella modellen bygger på. Tidigare forskning om definitionen av platsmarknadsföring, dess framväxt och kritik mot platsmarknadsföring jämförs sedan med diskursanalysen för att undersöka hur platsmarknadsföringsdiskurser återkommer i plandokumenten. Kritiken mot platsmarknadsföring handlar till stor del om att platsmarkandsföring gynnar specifika målgrupper, ofta människor från högre klasser och företagseliter och vad det sedan kan bidra till.  Studien visar att kommunens diskurser framhäver kreativa, idérika och innovativa människor och företag som bidrar till platsens konkurrenskraft i Sverige och internationellt. Aktiviteter som bidrar till Södra stadens attraktivitet genom dessa egenskaper framställs genom plandokumenten som önskvärda. Analysen visar således att plandokumenten bidrar till att reproducera platsmarknadsföringsdiskurser och att det platsmarknadsföring har blivit kritiserad för även återfinns i kommunens diskurser.

Studien syftar till att undersöka och problematisera relationen mellan dagens förtätningsideal och planeringen av grönområden i en stadsdel som karaktäriseras av bevarad natur. Detta undersöks genom en fallstudie av hur Uppsala kommun planerar utvecklingen av grönområden vid stadsutvecklingsprojektet för Eriksberg. Studien genomförs med en textanalys av plandokument och en intervju med tidigare projektledare för Eriksbergs planprogram. Genom en litteraturstudie sammanställs teorier och tidigare forskning om förtätningsideal med grönområdens roll i täta staden och grön platsmarknadsföring. Det används vid analys av narrativ om Eriksbergs framtida grönområden. Studien visar att Eriksbergs grönområden planeras att minska i yta samtidigt som restaurering av naturparker och utveckling av urbant programmerade samt aktivitetsanpassade grönområden föreslås. Den bevarade natur som stadsdelen karaktäriseras av genom tidigare planeringsideal, hus-i-park, planeras att främst bevaras i stadsdelens utkant, vilket manifesterar att oprogrammerad natur inte anses tillhöra den framtida, urbaniserade stadsdelen. Det finns antydan att kommunen argumenterar för att grönområdens kvalitet kommer att förhöjas men att det samtidigt är otydligt vad som avses. Stadsdelen platsmarknadsförs för framtiden som grön och naturnära samtidigt som visionen förmedlas om en ny urban stadsdelspark som ska utgöra stadsdelens hjärta. Sammanfattningsvis påvisar studien en diskrepans mellan grönskan roll i stadsdelen idag och i framtiden.

Abstract         Title: How to create positive place ambassadors?   Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administration   Authors: Helena Green & Jessica Olsson   Supervisor: Jonas Molin & Lars-Johan Åge   Examiner:  Maria Fregidou-Malama   Date: May 2020   Aim: The aim of the study is to understand and investigate how residents can become positive place ambassadors for their place of residence. This by researching which factors that can contribute to developing positive ambassadorship of residents in a city and how the interaction between these factors relates and connects.   Method: The study has a phenomenological research philosophy with a deductive basis. The study applies a qualitative research method based on a web-based survey.   Result & Conclusions: The result of the study can be summarized in a dynamic model where the residents' experiences and opinions can be related from the theoretical frame of reference, and create an applicable view around the city of Uppsala as a place brand, this in relation to the inhabitants in the city. The results show that the residents largely act as ambassadors for their place of residence and a high degree of participation from the inhabitants gives the brand a greater complexity and dynamism, which means that the residents identify with the brand. This increases the chances of the inhabitants acting as positive place ambassadors for their place of residence.   Contribution of the thesis: The thesis contributes by developing a dynamic model for place ambassadorship that is applicable to location marketing when it comes to developing place brands and its brand-building activities.   Suggestions for future research: The study is limited to Uppsala. For future studies we propose the possibility of a deeper analysis on the impact of residents as place ambassadors and how it can be adapted into different areas.   Key words: Place marketing, place ambassadorship, word-of-mouth, place branding

I takt med övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle förändrades platsmarknadsföringens praktik. Faktorer som ökad globalisering och större rörlighet av varor och tjänster har lett till en ny konkurrenssituation länder, städer, regioner och kommuner emellan. Platsmarknadsföring har blivit ett viktigt verktyg inom den lokala politiken för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling på liknande sätt som inom näringslivet. Samtidigt har utvecklingen från government till governance fått till följd att offentliga och privata aktörer i allt större utsträckning börjat samverka med varandra. En konsekvens av det är att platsmarknadsföring börjat följa en marknadsföringslogik snarare än en demokratisk logik. Utifrån en demokratisk synvinkel är detta problematiskt, medborgare har förlorat insyn och inflytande och kommuner har börjat gå mot en allt mer avpolitiserad utveckling. Syftet med denna fallstudie är att belysa, undersöka och analysera hur platsmarknadsföring i det postpolitiska samhället kommit att styras av en marknadsföringslogik snarare än en demokratisk logik i en mindre kommun, i detta fall Karlskoga. Utifrån denna grund syftar studien också till att få en ökad förståelse för hur kommunen säkerställer invånarnas demokratiska rätt till insyn och delaktighet i platsmarknadsföringsprocessen. Metoden som legat till grund för studien är kvalitativ, då vi velat undersöka Karlskoga kommuns arbete med platsmarknadsföring på djupet. Vårt empiriska underlag till studien består av dokumentanalys och en semistrukturerad intervju. Resultatet av studien visar att Karlskoga arbetar brett med sin platsmarknadsföring och i tät samverkan med näringslivet vilket fått som följd att invånarnas demokratiska rättigheter riskerar att försämras. Samtidigt som kommunen är medveten om dessa problem och säger sig aktivt arbeta för att förhindra denna utveckling saknas det dock konkreta åtgärder för att stärka invånarnas demokratiska rättigheter när det kommer till kommunens platsmarknadsföring. / As the industrial based society transitioned into a knowledge based one, so did the process of place branding. Factors like increased globalisation and reduced trade barriers have led to new levels of competition between countries, cities, regions and municipalities. Place branding has become an important tool in local politics to boost economic growth and development in a similar way used in the business world. On the other hand, the transition from government to governance has led to higher levels of cooperation between public and private actors. This means that place branding has started to follow a marketing strategy rather than a democratic one. From a democratic point of view this is problematic as citizens are increasingly losing their voice.  The purpose of this study is to demonstrate and analyse how place branding in a post political society, the municipality of Karlskoga, is characterized by a marketing logic rather than a democratic one. The study also aims to describe how the municipality ensures citizens´ democratic rights in the place branding process. The method used in this paper is qualitative, since we wanted to thoroughly investigate Karlskoga municipality’s work with place branding. Our empirical material consists of a document analysis and a semi-structured interview. The results in our study show that Karlskoga municipality extensively uses place branding in a business context, which could have a negative impact on citizens’ democratic rights. While the municipality is aware of this issue and claim that they are trying to prevent it, a concrete plan of action is missing.

Med utgångspunkt i semiotik och diskursteori undersöks med vilka medel Visit Åland framställer föreställningar om autenticitet på sitt officiella Instagramkonto. Analysmaterialet består av sex fotografier från kontot, samt en överblicksbild av profilen. Resultatet visar bland annat att natur är ett framträdande inslag som används för att skapa associationer till något orört och därmed autentiskt. Studien bidrar med en indikation på hur organisationen på Instagram visar upp och porträtterar föreställningar om ett autentiskt Åland i sin visuella kommunikation.

Syftet med den här studien är att undersöka urbana grönstrukturers roller vid nyliberal planering. Detta undersöktes genom en kvalitativstudie av plandokumentet för stadsutvecklingsprojektet södra Hyllie i Malmö. Studien problematiserar innehållet i plandokumentet utifrån ett ideologikritiskt förhållningsätt, vilka syften grönstrukturer ska fylla, var ska de placeras, för vem ska de planeras, och varför? Utifrån ett bredare perspektiv problematiserar studien grönstrukturers roller i en nyliberal planringideal. Studien belyser trenden att låta grönstrukturer ingå i en platsmarknadsföring för att stärka bilden av södra Hyllie som hållbar och grön för att attrahera invånare och kapital.  Malmö stad platsmarknadsför stadsdelsparken och Vintrie medeltida bytomt som de viktigaste grönstrukturer genom att marknadsföra kultur, stadsodling och en rurban livsstil. Den kritiska granskningen av grönstrukturerna redogör motstridiga syften utifrån vad som förmedlas i plandokumentet. Platsmarknadsföringen avses utifrån den givna kritiken framförallt brista inom ramen av social hållbarhet, då marknadsföringen av grönstrukturerna antas attrahera en kreativ klass. Vilket utifrån tidigare studier härleder till sociala problem likt gentrifiering och segregation.