Följande studie ämnar undersöka hur Uppsala- och Lund kommun arbetar för att utveckla och bevara sina kulturella identiteter. Först och främst kommer de kulturella identiteterna att undersökas utifrån ett historiskt perspektiv genom att se till kulturhistoriska arv och omständigheter. Vidare kommer kommunernas framtida utmaningar att undersökas gällande uppdraget att främja deras kulturella identiteter. Kulturpolitiker och planerare arbetar aktivt för att framhålla alternativt dölja vissa delar av den kulturella identiteten, därför är det även av intresse att resonera kring vad som kan tänkas vara kommunernas underliggande värderingar. Metoden som har tillämpats är ett kvalitativt tillvägagångssätt, med en tyngdpunkt på kvalitativa intervjustudier och kompletterande dokument- och källanalys. Den första slutsatsen som studien har kommit fram till är att den kulturella identiteten är mer eller mindre ojämlikt representerad av kommunernas medborgare. Politikers och planerares strategi att marknadsföra kommunen har ofta ett syfte att uppnå regional-och lokal tillväxt, vilket har medfört att platslösa identiteter har blivit ett utbrett fenomen. Den andra slutsatsen gäller kommunernas framtida utmaningar och målsättning. Den likformiga retoriken indikerar att kultursektorns arbete att främja och bevara kulturen inte på något sätt är självständig, utan befinner sig i ett komplext relationssammanhang som prioriterar tillväxt framför kultur.

Att den norrländska landsbygden länge haft befolkningsproblem råder inga tvivel om, och dess befolkning spås inte heller öka i framtiden. Så sent som i somras kom dock en önskan från Näringslivscheferna i Region 8-kommunerna om att man tillsammans ville börja arbeta med inflyttning och rekrytering. Syftet med denna studie var att studera hur kommuner inom Region 8-samarbetet arbetar med att öka kommunens inflyttning och attraktionskraft. Detta undersöktes genom ett fokus på platsmarknadsföring utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda kommuner inom Region 8-samarbetet, och även med en representant för Region 8 som helhet. Studien identifierade att samtliga av de kommuner som ingick i studien, och även Region 8 i stort, använder sig av meningsbyggande åtgärder, definierade genom CPE, i arbetet med inflyttning och attraktionskraft. Det vill säga man lyfter fram det som sedan tidigare är en del av kommunens identitet och bygger mening kring denna, i syfte att locka till sig invånare och besökare.

Syftet med den här uppsatsen har varit att studera hur grön platsmarknadsföring formas och samverkar med det lokala miljöarbetet i Karlstad. Jag ställde därför följande frågeställningar; Vad innebär grön platsmarknadsföring för Karlstads kommun och hur marknadsförs Karlstad som ”den goda gröna staden”? För att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar så har jag utgått ifrån teorin om policy boosterism, som i sin tur bygger på teorier om den urbana entreprenörialismen samt policy mobilitet, som också har varit en viktig del i förståelsen av mitt studerade problemområde. Därtill har jag utgått ifrån teorier om vad som bygger en ”framgångsrik” grön stad och hur den gröna staden marknadsförs. Jag avslutade sedan mitt teoretiska ramverk med en kritisk reflektion över den gröna stadens medborgarskap. Som metod valde jag att göra en diskursanalys, där jag genom ett varierat empiriskt underlag i form av dokument, bilder och intervjuer har studerat hur språket konstituerar den goda gröna staden och dess marknadsföring. Utifrån det analyserade materialet fann jag ett antal återkommande utsagor i mina två teman. Den goda gröna staden handlade om vaghet, attraktivitet, fossilfria mål samt den ”gröna” medborgaren. Den gröna platsmarknadsföringen handlade i sin tur om målgrupper och kanaler, grön energi och grön transport, att informera och engagera medborgarna samt den goda gröna stadens rekreations- och friluftslivsupplevelser. Efter genomförd analys kom jag fram till att den goda gröna staden har mobiliserats och muterats från andra städers ”framgångsrika” exempel till den institutionella kontexten i Karlstad genom ett ganska komplext och tävlingsinriktat tillvägagångssätt. Samtidigt bygger den goda gröna staden på en slags tematisering, där det framförallt görs punktinsatser kring fokusområdena klimat och luft samt rekreation och friluftsliv. De här punktinsatserna kännetecknas av så kallade ”vinn vinn”-situationer, där kommunen väljer ut områden där både miljöpolitiska och ekonomiska mål kan uppnås. Därmed såg jag att miljöpolitiken i allt större utsträckning formas för att kunna marknadsföras, där de underliggande motiven handlar om att skapa en attraktiv stad, där miljöpolitiken styrs i en strävan efter tillväxt och konkurrens. Jag har också kunnat visa att den goda gröna staden framförallt marknadsförs som en bebolig stad där det fokuseras på grönområden och vatten för dess möjligheter till rekreation- och friluftslivsupplevelser Genom att marknadsföra unika och enastående gröna energi- och transportprojekt marknadsförs också staden som en kunnig stad. Den goda gröna staden marknadsförs mot externa målgrupper, i första hand för att locka till sig inflyttare men också mot externa nätverk för att stärka bilden av Karlstad som en innovativ miljökommun på dennationella nivån. För att balansera upp den externa marknadsföringen så marknadsförs även den goda gröna staden inåt mot den egna befolkningen för att engagera invånarna att bidra till att de utåtriktade målen uppnås. De ”gröna” medborgarna kommuniceras ut som vita och välmående, och dessutom lyfts de fram som friska, glada och aktiva. Samtidigt marknadsförs den gröna medborgaren som en person, som likt en turist, upplever och hänförs av sin goda gröna stad. Därför dras också slutsatsen att de gröna medborgarna blivit ett komplement till ekonomiseringen där deras rättigheter och skyldigheter förtjänas utifrån marknadens rationalitet.

En ökad ekonomisk tillväxt står ständigt på en kommuns agenda och likaså strävan efter attraktivitet. En trend sedan många år tillbaka är att bygga vattennära bostäder vilket återspeglas i städers bostadsplanering, även i fallet Karlstad. Den höga efterfrågan på vattennära bostadsområden har resulterat i ett av många verktyg som städer använder sig av för att uppnå tillväxt och för att marknadsföra sig som attraktiv. Den hårda konkurrensen som idag finns på marknaden har bidragit till att det gäller att utmärka sig genom att lyfta fram stadens specifika kvalitéer för att nå ut till alla målgrupper, för att öka attraktiviteten ytterligare. Bostadsplaneringen är en fråga som innehåller ett flertal perspektiv och dimensioner vilket leder till att den får en helt avgörande roll i konkurrensen mellan kommunerna i landet. Denna diskussion orsakade uppkomsten av frågor som vi avser kunna besvara genom att undersöka vad olika parter verksamma inom Karlstads kommun har för huvudfokus i sin bostadsplanering. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar utgår studien från en kvalitativ metod med informanter som har anknytning till kommunens bostadsplanering.   Hur framställs attraktivitet ur en bostadsplaneringskontext i Karlstad? Vilken roll har bostadsplaneringen för strukturell segregering? Vilket fokus har hållbar utveckling vid exploatering av nya bostäder? Vilka teoretiska faktorer förklarar sambandet mellan attraktivitet och platsmarknadsföring?     Vad som framkommit under uppsatsens gång är att i stadens bostadsplanering har attraktivitet en betydande roll för att växa och generera tillväxt. Det mest centrala är att Karlstad vill visa en bredare helhetsbild av staden för att inkludera alla målgrupper. Dock visar resultatet att det finns en orättvis fördelning på bostadsmarknaden, vilket leder till att man inte ser till helheten och planerar för alla målgrupper i ett samhälle. Utifrån uppsatsens resultat bör bostadsplanering och platsmarknadsföring samspela för att en stad eller en plats ska kunna växa och vara attraktiv för alla.

Denna kvalitativa studie riktar fokus på att undersöka den gröna platsmarknadsföringen av den nya stadsdelen Jakobsberg ur ett kritiskt perspektiv. Studien undersöker hur Jakobsberg är en del av Karlstads tillväxtstrategi och hur den relaterar till nyliberal planeringsideologi. I ett bredare perspektiv är det vanligt att städer platsmarknadsför gröna hållbarhetsvärden i olika stadsutvecklingsprojekt, vilket denna studie undersöker med två kritiska ögon. Syftet med studien är därmed att gå bakom slagorden om grön och hållbar utveckling. Detta för att kritiskt diskutera ifall det kan finnas andra orsaker till att just dessa värden används för den nya stadsdelen Jakobsberg i Karlstad. Det teoretiska ramverket lyfter fram tre huvudämnen; Nyliberal planering, Grön platsmarknadsföring och Ekologisk gentrifiering. Dessa ramar in studiens utgångspunkter och tidigare forskningen inom ämnena. Nyliberalismen har vunnit mark i planeringen vilket har bidragit till en kraftig konkurrenssituationen mellan städer gällande tillväxt. Studien problematiserar användningen av gröna hållbarhetsvärden i platsmarknadsföring då de tenderar att användas för att attrahera den kreativa klassen, något som kan leda till en ekologisk gentrifiering och i förläggningen försvagar begreppet hållbarhet. Detta framställs genom min tolkning av innehållet i totalt åtta dokument från både Karlstads kommun och bostadsrättsföreningar Jakobsbergsskogen 2 och Landeriet. Med ett ideologikritiskt perspektiv har studien identifierat olika värden kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Även en kompletterande intervju med en informant från Karlstads kommun har genomförts i syftet att förstå orsakerna till planeringen och platsmarknadsföringen av Jakobsberg. Analysen av materialet diskuterar dessa värden i en nyliberal kontext där gröna hållbarhetsvärdena i Jakobsberg fyller en viktig funktion för Karlstads tillväxt. Tolkningen av studiens empiri och analys är att planeringen av Jakobsberg ligger i linje med kommunens övergripande mål om tillväxt, där människorna utgör den viktigaste konkurrenskraften. Den gröna platsmarknadsföringen avser därmed attrahera den mest gynnsamma klassen av människor för ökad tillväxt, vilket i längden riskerar att leda till exkludering genom en ekologisk gentrifieringsprocess. Det är dock svårt att fastställa någon specifik slutsats då inflyttning till området ännu inte skett.

This study examines co-workers’ roles as organisational and brand ambassadors. The purpose is to investigate to which extent the co-workers at the destination organisation Visit Dalarna act as ambassadors for the organisation and how this relates to the brand. The theoretical framework is based on the three functions of an organisational brand presented by Dahlqvist and Melin (2010): the brand as means of governance, as a way of creating value, and that of carrying identity. Qualitative interviews with five co-workers and one manager at Visit Dalarna constitute the empirical material. The results confirm existing research on co-worker ambassadorship that claims knowledge and engagement to be defining and crucial aspects of a brand ambassador. Furthermore, the results suggest that these two dimensions are even more multi-dimensional than earlier indicated. The engagement is constituted in both verbal and non-verbal expressions, and the knowledge involves aspects of both the organisation, the work-related facts, and professional performance.

Betydelsen av att etablera och bevara ett starkt varumärke av en plats eller stad, så kallad platsmarknadsföring, är av största intresse för en plats, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. En del i ledet av att etablera ett starkt varumärke består av att arbeta med kommunikation i olika format, till exempel genom visuell kommunikation vars syfte är att stärka den grafiska profilen inom bland annat reklam, webb, sociala medier, skyltning och illustrationer. En stad som på ett tydligt och konsekvent sätt stärker sitt varumärke genom visuell kommunikation är Barcelona stad som anlitar professionella illustratörer och grafiska formgivare vid utformningen av olika typer av visuell kommunikation, inte minst vid kampanjer. Med bakgrund i detta syftar denna studie till att undersöka hur Barcelona stad arbetar med visuell kommunikation för att stärka stadens varumärke. Mer specifikt utgår denna studie från kommunikationsmaterial från tre grafiska kampanjer inom områdena: evenemang, samhällsinformation och värderingar. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med ansvariga illustratörer och formgivare samt en analys av kommunikationsmaterialets innehåll och struktur, fastställer denna studie värdet av visuell kommunikation i relation till ett starkt varumärke. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Denna studie fokuserar på om det är möjligt att planera hållbara stadsdelar med en planering som de senaste 20 åren har påverkats av nyliberala värderingar. Detta görs genom att utgå ifrån två olika fall där jag har valt att fokusera på stadsdelarna Rosendal i Uppsala och Vallastaden i Linköping. De metoder som används i denna studie är kvalitativa intervjuer med tjänstemän på respektive kommun. Även textanalys av plandokument används samt deskriptiv statistik för att kunna svara på studiens syfte och de frågeställningar som presenteras i studien. Resultatet i denna studie tyder på att det finns en hel del utmaningar med en planering som vilar på nyliberala värderingar. Det är framför allt den sociala hållbarheten och hur den definieras som påverkas negativt av de nyliberala värderingarna som påverkar planeringen i respektive kommun. Resultatet visar också att det är framför allt den ekonomiska hållbarheten som är i fokus där respektive kommun använder sig av den ekologiska hållbarheten som ett hjälpmedel för att attrahera presumtiva invånare, kapital och företag. Analysen i denna studie visar också att begreppet hållbar utveckling är ett problematiskt sådant eftersom det finns ett flertal olika definitioner. Detta uppmärksammas även i denna studie då det verkar som att det finns en tvetydighet hur respektive kommun använder begreppet samt vad kommunerna har för förståelse för begreppet.

Abstrakt Titel: I gråzonen ligger guldklimpen, platsmarknadsföring genom mindre sportevenemang. -En kvalitativ studie om European Silver League i Lund Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alexandra Lazic och Rebecka Lazic Handledare: Blanca Astrid Moreno Datum: 28.04.2023 Syfte: Tidigare studier indikerar att tillämpningen av mindre sportevenemang inom platsmarknadsföring inte är lika etablerad som större sportevenemang. Studiens syfte är: ”Att undersöka hur European Silver League i volleyboll, som är ett mindre sportevenemang, kan användas inom platsmarknadsföring samt undersöka hur det påverkar staden Lunds image”. Metod: Studien omfattar ett induktivt synsätt och innehåller insamlad empirisk data från sju intervjuer med respondenter från Lunds kommunala destinationsbolag, Svenska volleybollförbundet och Lunds lokala volleybollklubb. De tematiska områdena berör marknadsföring, platsmarknadsföring, place branding, sport och place branding och slutligen mätning av framgång inom platsmarknadsföring/place branding. Resultat och slutsats: I gråzonen ligger guldklimpen. Studien identifierar en gråzon, där både mindre sportevenemang och kommuner med mindre resurser hamnar. Den outnyttjade potential i denna gråzon identifieras som lösningen för båda parter. Vidare identifieras fyra aspekter som gynnar en stad genom användning av mindre sportevenemang: sociala, ekonomiska, sportsliga och kommersiella. Utifrån studiens resultat baserad på teori och data dras slutsatsen att mindre evenemang, likväl som stora, kan användas som verktyg inom platsmarknadsföring för att förändra en stads image. Examensarbetets bidrag: Ambitionen med studiens bidrag är att lägga till en pusselbit till befintlig forskning samt bidra till ökad förståelse för möjligheterna med investering i mindre sportevenemang. Ett bidrag som potentiellt kan anses överförbart till andra städer och föreningar, samt göra det vägledande för framtidens destinationsutveckling. Förslag till fortsatt forskning: Förslagsvis hade det varit intressant att undersöka mjuka värden genom en kvantitativ analys av besökarnas och deltagarnas upplevelse av evenemanget och staden. Men även att på en djupare nivå undersöka möjligheterna till mätning och hur man kan identifiera framgångar av sportevenemang beroende på kommunen och föreningens uppsatta mål. Nyckelord: Platsmarknadsföring, image, place branding

Det finns en splittrad image kring platsen och dess identitet. Med hjälp av fokusgruppen går det att se att en del upplever staden som naturnära med ett stabilt utbud av aktiviteter, medan andra inte känner till staden eller inte ser staden som sin framtida plats. Det visar att det även finns ett stort behov av kommunikativa och strategiska åtgärder för att sätta platsen på kartan samt attrahera flera till platsen. Sundsvall kommun har under de senaste åren kontinuerligt arbetat med att ta fram en kommunikations- ochvarumärkesstrategi för platsen. Sundsvall kommun visar att de är väl medvetna om vilka utmaningar som de står inför i arbetet med att stärka platsvarumärket. Det finns utrymme för förbättring för att stärka platsvarumärket inom vissa områden. Eftersom Sundsvalls kommun påvisar en stor medvetenhet kring vilka utmaningar de står inför, och vilka styrkor respektive svagheter de besitter, så har Sundsvall kommun dock i framtiden goda förutsättningar att ha ett konkurrenskraftigt platsvarumärke.