Denna uppsats behandlar ämnesområdet platsmarknadsföring. Syftet är att studera hur platsmarknadsföring används av Uppsala och Knivsta kommun i praktiken. En analys av teorin, som mestadels är tagen från Ashworth (2009) och Jansson & Power (2006), kommer göras för att besvara frågeställningarna. Två geografiska områden berörs, Uppsala och Knivsta kommun och tre aktörer: Destination Uppsala, Uppsala City och Knivsta kommuns fastighetsbolag. En representant från varje aktör har intervjuats och detta material ligger till grund för studiens empiriska del. Studien kommer fram till att Uppsala och Knivsta använder sig av platsmarknadsföring i olika utsträckning och på olika sätt. De olika aktörerna som tillfrågas vänder sig till olika målgrupper i sin platsmarknadsföring. Destination Uppsala marknadsför sig mot turister, Uppsala City marknadsför sig mot invånarna och Knivsta kommun marknadsför sig mot företag. Knivsta kommun använder sig mycket av hård platsmarknadsföring, som symbolbyggnader, signatur design och distrikt. Deras mjuka platsmarknadsföring får dock anses vara i uppstartsfasen. Uppsala kommun i sin tur använder sig i hög grad av både hård och mjuk platsmarknadsföring i form av evenemang. Båda kommunerna har ett tydligt fundament att stå på när det kommer till deras varumärkesbildning. Där Uppsala kommun står på pelarna, kunskap, kultur och historia som används i marknadsföringen mot turister och invånare och Knivsta trycker på deras strategiska läge med närhet till Arlanda, Uppsala och Stockholm för företag och invånare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Kils kommun använder sig av digitala kanaler i ett platsmarknadsföringssyfte. Intresset för undersökningen grundas i hur marknadsföring av platsen blir av allt större vikt för mindre kommuners överlevnad, som en konsekvens av den ökade urbaniseringen. Att marknadsföra en plats är inte ett nytt fenomen, men det blir i dagens samhälle allt viktigare i konkurrensen om invånare. Uppsatsen fokuserar på platsmarknadsföringen inom de digitala kanalerna, då dessa anses vara en stor tillgång för kommuner att marknadsföra sig genom. Samtidigt kan de innebära en demokratisk problematik, då det finns människor som fortfarande är analoga och av olika anledningar inte anammat den digitala utvecklingen. Digitala nätverk har skapat en lättillgänglig plattform som når ut till en stor mängd människor, vilket innebär ett kostnadseffektivt alternativ för platsmarknadsföring. Hur Kils kommun förhåller sig till digitala medier är något som intresserat oss under hela uppsatsarbetet. Även frågan huruvida vissa målgrupper anses mer eftertraktade i syftet att locka invånare, och därför prioriteras i platsmarknadsföringsarbetet, är föremål för uppsatsens undersökningar. Arbetet har utförts genom intervju med företrädare från Kils kommun, samt en visuell analys av kommunens digitala kanaler där Instagram varit i fokus. Frågeställningar som uppsatsarbetet avser besvara är: hur marknadsför sig Kils kommun digitalt? Vilka målgrupper riktar sig marknadsföringen till? Och hur vill Kils kommun framställa sin profil? Utifrån dessa frågeställningar analyseras och diskuteras den framtagna empirin i uppsatsen.

No description available.

This essay is studying Hammarö and Grums work to increase place attractivness, strategies for marketing and the impact on the demographics. The introduction describes the two places guidelines and goals from their respective layout plan. The topic is based on the urbanization and the tendency of people moving away and leaving smaler places. The theory chapter discusses some important concepts and going over some of the previous research on the topic. Place marketing is one of the most importaint topics that this essay is going to discuss. For this study i am using a mixed method which includes qualitative interviews, statistics, and analysis of documents and photos. The fourth chapter presents the empirical material and quotes from the interviews is presented alongside the analysis of the documents and photos. The analysis of the essay is in the fifth chapter discussing the emoirical material alongside the theory. The last chapter presents the results of the study and the questions is here being awnserd.

Denna uppsats behandlar platsmarknadsföring inom fysisk planering där en fallstudie görs i Västerviks kommun. Syftet med uppsatsen är att med fokus på den mindre stadens förutsättningar i en konkurrensinriktad och marknadsorienterad samtid, undersöka förhållandet mellan fysisk planering och platsmarknadsföring samt problematisera platsmarknadsföringens betydelse för kommunens utvecklingsarbete och kommunala planeringspraktik. För att besvara detta övergripande syfte görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument (Vision Västervik 2025, ÖP 2025 samt detaljplanerna för Slottsholmen och Skeppsbrokajen) utifrån fyra teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna har tagits fram genom en teoretisk syntes av forskningsöversikten och är anpassning/tillväxt, symbolisk/fysisk, inåt/utåt och bevarande/förändring. Därtill intervjuas två tjänstemän på Västerviks kommunala planeringsavdelning för att få insikt i processen bakom framtagandet av två detaljplaneprojekt samt för att undersöka hur kopplingen mellan platsmarknadsföring och fysisk planering kan ta sig uttryck i planeringspraktiken.  Resultatet har visat att det finns en koppling mellan platsmarknadsföring och fysisk planering i de kommunala dokument som granskats, där många av de åtgärder och strategier som lyfts fram går att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. I samtliga dokument som granskats har Västerviks identitet som skärgårdsstad med närhet till vatten, natur och kultur lyfts fram, vilket överensstämmer med kommunens turismslogan ”Västervik – skärgårdsstaden i Småland”. Denna profiliering kan kopplas till ett varumärkesbyggande som turistort eller boendeort, där fokus ligger på att lyfta fram de värden som anses skapa attraktiva boende- och livsmiljöer. Här är slutsatsen att Västerviks kommun tagit vara på de faktorer som gör platsen unik i sitt sammanhang; det geografiska läget och de utblickar och sammanhang som det skapar. Sett utifrån de teoretiska utgångspunkterna har samtliga dokument en tydlig tillväxtinriktning där bevarandeintresset av Västerviks traditionella identitet som hamn- och skärgårdsstad fungerar som en röd tråd. Gällande målgrupp vänder sig dokumenten både inåt och utåt, även om utåtriktningen överlag bedöms vara den dominerande. Beroende på form av dokument varierar även bedömningen av dokumentets symboliska eller fysiska inriktning. Visionsdokumentet och översiktsplanen bygger framförallt på symboliska strategier, medan detaljplanerna konkretiserar dem till en fysisk form. Överlag bedöms dock den symboliska dimensionen vara viktig för Västerviks identitetskapade, där många värdeladdade ord och sammanhang används för att bygga upp en bild av Västervik som en naturskön stad vid vattnet. Här utmärker sig de detaljplaneprojekt som granskats, eftersom de kan tolkas möjliggöra spektakulära flaggskeppsbyggnader där den fysiska formen och gestaltningen blir viktig för att sätta Västervik på kartan. Här tycks ambitionen vara att med nya inslag i stadsbilden stärka Västerviks identitet som staden vid vattnet. Det är således inte fråga om att byta ut en identitet, utan snarare om att stärka och bygga vidare på den befintliga med moderna tillägg.    Sett till planeringspraktiken verkar inte kopplingen mellan plats-marknadsföringen och den fysiska planeringen vara lika självklar. De två informanter som intervjuats har båda sett en koppling mellan verksamheterna som plats- och identitetsskapande, men de är noga med att poängtera att platsmarknadsföring inte är ett uttalat syfte inom planeringsverksamheten, utan snarare ett indirekt resultat. Samtidigt betonar de platsmarknadsföringens betydelse för Västerviks kommunala utveckling, framförallt sett till deras geografiska läge som gör dem beroende av kopplingar till omvärlden eftersom de på egen hand inte kan åstadkomma en positiv tillväxt. I denna kontext är det viktigt att sätta sitt namn på kartan och lyfta fram de värden och kvalitéer som gör staden unik och konkurrenskraftig. Västerviks position som mindre stad på landsbygden gör dem dock mer eller mindre beroende av privata exploatörer och finansiärer för att kunna genomföra större eller spektakulära projekt, vilket blir tydligt sett till de detaljplaneprojekt som granskats. Här har de privata aktörerna både initierat och kunnat påverka projektens utformning och funktion. Men samtidigt har dessa projekt fungerat som ett startskott för större satsningar på de omkringliggande offentliga miljöerna, där den kommunala planeringen varit den drivande aktören. Frågan är om dessa satsningar på den offentliga miljön blivit aktuella utan de privata aktörernas medverkan i projekten.   En slutsats för arbetet som helhet är att det verkar finnas ett ömsesidigt beroende mellan platsmarknadsförningen och den fysiska planeringen, där de båda verksamheterna skapar förutsättningar och möjligheter för den andra. Genom att samverka finns även möjlighet att skapa en positiv utveckling för staden och kommunen som helhet. I en globaliserad samtid, där tillväxt och konkurrensen om invånare, företagare och turister blivit central, har det blivit allt viktigare att profiliera sig i syfte att lyfta fram unika konkurrensfördelar och sätta ortens namn på kartan. Det är i denna kontext som platsmarknadsföringen får sin funktion. För syns man inte så finns man inte?

The overarching aim of this study is to contribute with new perspectives on place marketing, theoretically as well as empirically. More specifically, the aim is to characterize the place marketing research literature, describe its content and explore the extent to which it is valid in a Swedish municipal context. This basic approach is important, partly because it is difficult to comprehend the difference between central concepts and different types of research literature within the field of place marketing, partly because the research literature tend to generalize from a specific empirical material, foremost large cities in the western world. In the first part of the study a literature review is carried out. The review includes a typology which shows two broad lines of research within the field of place marketing: one which conceptualizes place marketing by examining what is being done in cities, municipalities and regions, and another one which is anchored in the discipline of marketing. The first tradition is referred to as “place” and the other one as “marketing”. The typology also shows, among other things, different approaches within each research line. The research which is referred to as place is described as empirical and/or critical. The research which is referred to as marketing is described as prescriptive and/or theoretical. The second part of the study is based on two surveys, both distributed to all 290 municipalities in Sweden. The surveys bring questions about competition and cooperation as well as entrepreneurial policy and efforts to increase the attractiveness of the municipalities in to focus. The results partly confirm and partly call for a more in-depth analysis of these phenomena. The study makes a distinction between place marketing and place selling. Place marketing is described as a demand-oriented approach in planning and place development and place selling as the opposite, i.e. as a supply-oriented approach. In the study it is argued that most place marketing research appears to be about place selling rather than place marketing. Furthermore, it is argued that efforts to increase the attractiveness of the municipalities appear to be characterized by place selling rather than place marketing. / <p> QC 20130820</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka en stads profilering och hur den anknyter till platsmarknadsföring. Uppsatsens problemformulering bygger på kunskapsöversikten som beskriver en allt större användning av platsmarknadsföring bland städer för att synas på en internationell marknad. Kritiska synpunkter mot platsmarknadsföring är att städers konkurrens med varandra skapar likartade målsättningar och lösningar bland städer som går ut på att vara ledande inom utpekade områden samt vara en stad med stor attraktionskraft för turister, invånare och företag. Detta kan ske med byggnader eller event för att skapa en unik igenkänningsfaktor. En målgrupp som platsmarknadsföringen riktar sig mot är den kreativa klassen, bestående av personer som anses drivande och innovativa. Dessa personer anses dras till spännande platser och universitetsstäder vilket påverkar utformningen av städer och hur städer väljer att framhäva sig själva. Även om platsmarknadsföring är kritiserad för att arbeta mot att endast attrahera enstaka grupper anser föreståndarna för platsmarknadsföring att det är ett verktyg som syftar till att förbättra för medborgare och externa grupper. Studien genomförs genom att undersöka hur Textile Fashion Center i Borås utgör en del av stadens profilering samt vilken profil som lyfts fram av Borås och fastighetsägaren för Textile Fashion Center. Fallet studeras genom främst en innehållsanalys av Borås planeringsdokument med koppling till platsen samt översiktsplaner och fastighetsägarens bok om stadsomvandlingen av Textile Fashion Center. För att få ett bredare perspektiv och djupare förankring av innehållsanalysen kompletterades innehållsanalysen med en platsobservation. Ur platsobservationen framgick att det fanns flera kopplingar till det textila kulturarvet som framhävdes, exempelvis byggnaden där textilproduktionen i den har haft en betydande faktor för Borås tillväxt. Av studien framkommer att Borås profilering fortfarande fokuserar på textil men syftet är att gå från nedgången industristad till modern och innovativ designstad. Därav använder Borås sig mycket av deras kulturarv som textilstad och romantiserar bilden av de industriella byggnaderna och Viskan. Det industriella kulturarvet lyfts fram i platsmarknadsföringen och tillskrivs positiva värden för att skapa legitimitet för den nya ’textilstaden’. Fortsättningsvis kan det diskuteras om det som marknadsförs gör staden mer unik. Borås Textilhögskola som är med i verksamhetsklustret Textile Fashion Center och forskningen som bedrivs på platsen är verksamheter som går in i den valda profileringen för att blir mer kända och ledande inom textil i Sverige för att skapa sig ett varumärke. Studien pekar på att det som fanns med i visionen för att skapa den attraktiva, spännande och innovativa plats som önskas kan kopplas till dagens stadsbyggnadsideal med funktionsblandning, skapa starkare sammanlänkning mellan stadsdelar, främja för möten för att skapa en ’levande’ stad. För framtida forskning kan denna studie fördjupas och utvecklas på flera sätt. Rörelsemönstret på platsen kan studeras ytterligare för att tydligare urskilja vad det är som lockar flest besökare samt vilka som vistas på platsen, om det är besökare eller främst personer som arbetar eller studerar i området. Vidare kan det vara av intresse att studera användarnas uppfattning av platsen och om de märker av kulturarvet som framhävs. Att studera djupare hur Borås försöker höja sin status i förhållande till närliggande städer kan ge insikt om hur globalisering påverkar mellanstora städer. Men det kanske viktigaste syftet med platsmarknadsföringen är att synas, och det vore därför relevant att studera hur utomstående uppfattar Borås.

Studien visar att Sundsvalls stad har brister i att kommunicera staden som varumärke. De har dock en bra grund att framåt utveckla och stärka varumärket. I dagslägets saknas dock de grundpelare som behövs för detta. Att det saknas ett grundligt varumärkesarbete påverkar därmed även hur staden kommuniceras på Facebook.

Den här kandidatuppsatsen syftar till att undersöka mega-event med fokus på det potentiellamästerskapet Stockholm/Åre 2026. Uppsatsen studerar hur orterna Stockholm och Åre kanpåverkas av platsmarknadsföringen av ett olympiskt mästerskap samt vilkaplaneringsutmaningar ett sådant event har. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånplatsmarknadsföringsteori med inriktning på Postmodern Branding och med hjälp av JosefinaSyssner. Studien tar också hjälp av eventteori och Martin Müllers forskning om mega-eventdär han har tagit fram olika symptom som ofta uppstår vid mega-event. Kvalitativa intervjuergenomfördes på tjänstemän från de båda orterna, chefen för föreningen Skattebetalarna ochrepresentanter för Sveriges Olympiska Kommitté. Intervjuerna syftade till att studera hurpersoner som är delaktiga på något vis för planeringen av mästerskapet ställer sig tillmästerskapet och vilka effekter ett sådant event kan få. Som komplement till intervjuernagenomfördes en kvalitativ innehållsanalys på den svenska ansökan. I resultatet uppkommerbland annat hållbarhet som gemensam nämnare för våra båda ämnen, platsmarknadsföringoch planeringsutmaningar. Eftersom planeringen av Stockholm/Åre 2026 är unikt iförhållande till tidigare vinter-OS med hjälp av det nya reformprogrammet Agenda 2020 serSveriges Olympiska Kommitté en möjlighet att sätta en ny standard på hur ett mästerskap kananordnas. Eventet kan visa upp Sverige som det hållbara landet med det hållbara eventet.Uppsatsen leder fram till att eventet har både möjligheter och svårigheter. Det är trendigt attvara klimatsmart och det som känns verkligen som om Agenda 2020 ligger rätt i tiden. Detfinns stor potential med eventet men också stora risker om det skulle utföras fel.

The purpose of this paper is to investigate how tourist agencies in rural areas work with their information channels for the place marketing of their destinations and brand management. By means of information channels we mean the tourist agencies' social media, their own website and printed materials. The questions asked in this paper are: How do the tourist agencies work with the destination's brand through the website and in social media such as Instagram and Facebook, and How do tourist agencies work with the image of the destination from visitors and the local in their social channels. The essay is based on a social constructivist point of view, since it is about the work of the tourist agencies about shaping the destination's brand and the place marketing that serves to create an idea of the place and its values. The conclusion of this study is that through social constructivism we were able to conclude that there are several decisive factors that affect the work of the tourist agencies with the location marketing and the brand than visitors and residents. The information collected gave more information than what was requested.