Companies play an important role in the process of sustainable development, and thus investors have increased their focus on companies' sustainability-related activities. These activities are often measured through ESG scores, which mostly are based on biased documents reported by the companies themselves. A company can be considered ESG-compliant when looking at the ESG scores, but its underlying sustainability profile is not entirely investigated. Thus, there is a lack of transparency in ESG scores as well as in the process of evaluating companies' sustainability performance. Therefore, this thesis aims to explore the possibilities of incorporating automatic text analysis, specifically sentiment analysis, to analyze news articles. In that way, a broader part of a company's sustainability profile is covered, and potential controversies or other involvements could be detected. To investigate whether sentiment analysis would be useful to increase the transparency an explorative approach was used. Specifically, companies' ESG scores and sentiment scores from news articles were analyzed and compared. A lower sentiment score would reasonably indicate a lower ESG score, and thus indicate transparency in the evaluation method. The study finds a mixed result of positive and negative sentiment scores for each company, within each industry. A lower sentiment score does not necessarily indicate a lower ESG score, and no clear correlation between the scores was found. Interestingly, the study also identifies previous studies which indicate a correlation between the sentiment scores from biased company documents and the ESG scores.The findings strengthen the problem of lack of transparency in ESG scores, and further conclude that sentiment analysis would be useful in the context of identifying negative and positive articles and thus increase the transparency. However, it is also concluded that sentiment analysis cannot ensure that the calculated sentiment score is of relevance to a specific company and its' sustainability-related activities. Therefore, it can only be used as a complementing tool in the evaluation of companies' sustainability performance. / Företag har en viktig roll i processen av hållbar utveckling, och därför har investerare riktat ett större fokus på företags hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Dessa aktiviteter mäts ofta genom ESG-poäng, vilka för det mesta baseras på partiska dokument som rapporteras av företagen själva. Ett företag kan anses vara ESG-kompatibel när man tittar på deras ESG-poäng, men deras underliggande hållbarhetsprofil undersöks inte helt. Således finns det en brist på transparens i ESG-poäng och även i bedömningsprocessen av ett företags hållbarhetsarbete. Därför syftar den här forskningsuppsatsen till att undersöka möjligheterna med att använda automatisk textanalys, specifikt sentimentanalys, för att analysera nyhetsartiklar. På så sätt kan en större del av ett företags hållbarhetsprofil undersökas, och potentiella kontroverser eller annan inblandning kan upptäckas. För att undersöka om sentimentanalys är lämpligt för att öka transparensen användes en utforskande metod. Specifikt, så analyserades och jämfördes företags ESG-poäng och sentimentpoäng från nyhetsartiklar. Ett lägre sentimentpoäng borde rimligtvis indikera ett lägre ESG-poäng, och därigenom indikera på en transparens i bedömningsprocessen. Studien hittar ett blandat resultat med både positiva och negativa artiklar för varje företag inom varje industri. Ett lägre sentimentpoäng indikerar nödvändigtvis inte ett lägre ESG-poäng, och ingen korrelation mellan poängen hittades. Intressant nog, identifierar studien tidigare studier som har hittat en korrelation mellan sentimentpoäng från partiska dokument och ESG-poäng. Resultaten förstärker problemet med bristen på transparens i ESG-poäng, och kan vidare dra slutsatsen om att sentimentanalys är användbart i kontexten att identifiera positiva and negativa artiklar, och således öka transparensen. Dock dras också slutsatsen att sentimentanalys inte kan säkerställa att det beräknade sentimentpoänget är relaterat till det specifika företaget och dess hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Därför kan det bara användas som ett kompletterande verktyg i bedömningsprocessen av företags hållbarhetsarbete.

Väldesignade spel är naturligt motiverande för att hålla kvar sina spelare. För att ett spel ska bli framgångsrikt är det viktigt att det innehåller motivationsförstärkare. På senare år har element hämtade från speldesign även använts inom andra områden, utanför sin vanliga kontext. Detta sammanfattas i begreppet gamification (sv. spelifiering).  Syftet med vår studie var att undersöka hur gamification kan påverka användandet av en applikation som är skapad i syfte att uppmuntra en miljövänlig livsstil. Detta gjorde vi genom att låta två testgrupper med studenter från programmet för Medieteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan använda varsin applikation under åtta dagar. Applikationerna var identiska sånär som på en komponent: en av dem innehöll en topplista, vilket är en vanlig motivationsförstärkare inom speldesign. Utöver de data som vi samlade in genom applikationerna så lät vi även användarna svara på ett antal enkäter för att få kvalitativa svar angående deras användning av applikationen.  Resultaten visar att topplistan inte har fungerat som en motivationsförstärkare i det här fallet, men att många användare funnit motivation i att se sin personliga statistik. Införandet av topplistan krävde också att vi införde ett underliggande poängsystem. I diskussionen och analysen för vi resonemang om möjliga orsaker till undersökningens utfall. En möjlig förklaring till varför topplistan inte har höjt användarnas motivation kan vara poängsystemets utformning. Vidare visar resultatet att användare från olika årskurser visat på varierad motivation att använda applikationen. Studenter i årskurs ett och två har generellt presterat bättre än studenter i högre årskurser. / Well-designed games are naturally motivational to keep the players interested. For a game to be successful, it has to contain motivators. Recent years have seen elements from games used in other areas, out of their normal context. This is what is called gamification.  The purpose of our study is to examine how we can use common gamification elements to motivate our users to be more environmentally friendly. We have done this by letting two groups of students from the Programme of Media Technology at The Royal Institute of Technology use two separate applications. The study lasted for eight days and the two applications were identical except for one component – one of them contained a leaderboard, which is a common motivator in game design. We can see from our results that the leaderboard has not motivated our participants to be more considerate of the environment. A lot of people did however find motivation in their personal statistics. The use of a leaderboard required us to also implement an underlying points-system, one explanation to our outcome could be how this system was designed.

Chaos Engineering (CE) intentionally disrupts distributed systems by introducing faults into the system to better understand and improve their resilience. By studying these intentional disruptions, CE provides insights that help enhance system performance and the overall user experience. However, two main challenges exist: reducing the negative impact or ”blast radius” of these CE experiments without diluting the value of the CE experiment and identifying a standardized set of metrics to monitor during such CE experiments. This research addresses these challenges by monitoring application and system-level metrics known as the Golden Signals, and a steady-state metric called the Apdex score during a CE experiment. Using Pearson and Spearman correlation analyses alongside Granger Causality tests, a strong connection between the Golden Signals and Apdex score is identified. The study also introduces a new health-check system design that uses the Apdex score to automatically stop a CE experiment if a preset threshold is violated. Furthermore, the design also introduces a method for early termination of the CE experiment based on forecasted Apdex scores. This method not only limits potential system damage but also reveals key system weaknesses, striking a balance between risk and discovery. / Chaos Engineering (CE) stör medvetet distribuerade system genom att införa fel i systemet för att bättre förstå och förbättra deras motståndskraft. Genom att studera dessa medvetna störningar ger CE insikter som hjälper till att förbättra systemprestanda och den övergripande användarupplevelsen. Två huvudutmaningar finns dock: att minska den negativa effekten eller ”blast radius” av dessa CE-experiment utan att försämra värdet av CE-experimentet och att identifiera en standardiserad uppsättning av mätvärden att övervaka under sådana CE-experiment. Denna forskning tar itu med dessa utmaningar genom att övervaka applikations- och systemnivåmätvärden kända som Golden Signals, och en jämviktsmetrik kallad Apdex-poängen under ett CE-experiment. Genom att använda Pearson och Spearmans korrelationsanalyser tillsammans med Granger orsakssambandstester identifieras en stark koppling mellan Golden Signals och Apdex-poängen. Studien introducerar också en ny hälsocheck-systemdesign som använder Apdex-poängen för att automatiskt stoppa ett CE-experiment om ett förinställt tröskelvärde överskrids. Vidare introducerar designen också en metod för tidig avslutning av CE-experiment baserat på förutsagda Apdex-poäng.. Denna metod begränsar inte bara potentiell systemskada utan avslöjar också nyckelsystemsvagheter och skapar en balans mellan risk och upptäckt.

Research in the area of public procurement has gained increasing attention with increasing interest in researching different evaluation methods for incoming tenders in procurement. The study analyzed the structure for procurement with a multi-criteria model for observation of changes in ranking and studied the importance of correct scoring. A sensitivity and robustness analysis were used as a tool to study the stability and the strength of a contracting entity's priorities. The purpose of this thesis was a study to determine if the ranking of tenders became more sensitive to the structure of the model or for each tender's evaluation, where it was found that the ability to correctly score points was more crucial than being critical of weights assigned to the criteria in the procurement, respectively. Relationship between price and quality turned out to be unknown to some extent, the connection could be determined after all tenders were submitted and accumulated points were available. / Forskning inom området offentlig upphandling har fått allt mer uppmärksamhet när intresset hamnat på undersökning av olika utvärderingsmetoder för inkommande anbud vid en upphandling. I studien analyserades uppbyggnaden för upphandlingar med en multikriteriemodell för observation över förändringar hos rangordning samt studerandet av vikten för en korrekt poängsättning. En känslighets- och robusthetsanalys tillämpades som verktyg för att studera stabiliteten och styrkan hos en upphandlande entitets prioriteringar. Syftet med uppsatsen var en undersökning för en bedömning om rangordningen av upphandlingars anbud blev känsligast mot strukturen på modellen eller för varje anbuds värdering, där det visade sig att förmågan för korrekt poängtilldelning var mer avgörande än att vara kritisk till vikterna som tilldelades respektive kriterier inom upphandlingen. Relationen mellan pris och kvalitet visade sig vara okänd till viss del, sambandet kunde avgöras efter att alla anbud var inskickade och samlade poäng fanns att tillhandahålla.