In Caught Between Jazz and Pop, I challenge the prevalent marginalization and malignment of smooth jazz in the standard jazz narrative. Furthermore, I question the assumption that smooth jazz is an unfortunate and unwelcomed evolutionary outcome of the jazz-fusion era. Instead, I argue that smooth jazz is a long-lived musical style that merits multi-disciplinary analyses of its origins, critical dialogues, performance practice, and reception. Chapter 1 begins with an examination of current misconceptions about the origins of smooth jazz. In many jazz histories, the origins of smooth jazz are defined as a product of the jazz-fusion era. I suggest that smooth jazz is a distinct jazz style that is not a direct outgrowth of any mainstream jazz style, but a hybrid of various popular and jazz styles. Chapters 2 through 4 contain eight case studies examining the performers of crossover jazz and smooth jazz. These performers have conceived and maintained distinct communicative connections between themselves and their audiences. In the following chapter, the unfair treatment of popular jazz styles is examined. Many early and influential jazz critics sought to elevate jazz to the status of art music by discrediting popular jazz styles. These critics used specific criteria and emphasized notions of anti-commerciality to support their theoretical positions. In Chapter 6, the studio recordings and live performances of smooth jazz are discussed. Critics frequently complain that most smooth jazz recordings feature glossy packaging and pristine studio editing, resulting in a too-perfect product. Although this aesthetic is the result of a unique series of interactions, recordings do not represent the complete musical nature of smooth jazz. Live performances contain important, but typically neglected aspects of smooth jazz. Live performances enable performers to extend solos, interact, and communicate directly to the audience. While recordings are a useful source for musical analysis, smooth jazz, like other styles of jazz, is an improvisatory music that utilizes multiple sites of production and cannot be accurately judged on recordings alone.

Detta examensarbete handlar om en undersökning hur gatorna i de centrala delarna av Gävle kan se ut när personbilen inte längre är ett fokus i stadsutvecklingen. Gävle är en växande stad, vilket gör att det är viktigt att utnyttja ytor som finns inom stadens områden, då de är begränsade. Deras mål är att bli en klimatneutral stad vid år 2035. En lösning som Gävle Kommun har ett stort förtroende för, är att utvecklas till en av Sveriges främsta cykelstäder och för att uppnå detta mål så har de lagt upp en plan för att avveckla användandet av personbilar i de centrala delarna av Gävle. Resultatet av det är att de offentliga gaturum som används för bilar idag, kommer bli tomma och kan istället utnyttjas till att förbättra livsmiljön i staden. Så hur kan gatorna komma att se ut? Syften med denna studie är att undersöka på vilket sätt som människorna i Gävle kan utnyttja gaturummen i centrala Gävle, som tillkommer i och med att bilgator avvecklas. Examensarbetet utgår från en designprocess utformad för detta arbetet. Designprocessen innefattar en enkätstudie där invånare i Gävle har fått tagit del och bidragit med egna tankar kring vad de upplever behövs för att förbättra staden. Utöver det har även momentet Delaktig Design, utförts tillsammans med målgruppen unga vuxna/ studenter, för att ta redan på hur man kan förbättra vår livsmiljö utifrån de behov som finns.I detta moment skedde en fördjupad diskussion som utgick från tidiga idéskisser som skissades fram efter enkätundersökningen. Från enkätstudien så framgick det att det viktigaste behovet som fanns var att det behövs mer grönska i staden. Detta var även ett behov som framkom i Delaktig Design, vilket gjorde att fokuset hamnade på hur man kan försöka få in mer grönska i Gävle. Utöver grönska så fanns det starka behov kring attraktiva samlingsplatser och lösningar för att kunna låsa samt parkera privata elsparkcyklar. En marknadsanalys utfördes också för att se vad för olika lösningar det finns idag och vilka platser dessa är utplacerade på. Marknadsanalysen resulterade i beslutfattande kring en specifik plats i Gävle som undersökningen vidare skulle rikta sig mot, vilket då blev Södra Kungsgatan i Gävle. Anledningen till detta beslut var attdet redan finns lösningar till gaturum där det är mindre biltrafik. En annan anledning till beslutet är att det är mycket liv och rörelse runt den gatan i Gävle, samt att det i dagsläget saknas någonting som får personer att hänga kvar. Behoven som fastställdes användes sedan i en behovs- och funktionsanalys som sedan utnyttjades som utgångspunkt i den mer fördjupade idégenereringsfasen. Utifrån de nämnda undersökningarna och idégenereringsfasen, så resulterades studien i en modulärtpop-up system som kan placeras ut på en parkeringsplats. Resultatet visar en alternativ lösning på hur gatorna kan se ut i Gävle utan bilen, som även uppfyller målgruppens främsta behov: mer grönska, en attraktiv social mötesplats och en lösning för att parkera samt låsa elsparkcyklar.

This qualitative case study explores teachers and students perceptions of pop culture and its use in secondary English classrooms. I used thematic analysis to identify key themes addressed by teachers and students concerning pop culture. Teachers and students were surveyed and from there purposive sampling was used to select five teachers and eight students. Participants took part in individual and focus group interviews regarding their perceptions of pop culture use in the classroom as well as classroom observations. In my analysis of data I identified themes that both students and teachers shared such as the use of pop culture to build positive teacher-student relationships or make lessons relevant to students' lives. Additionally, the research shows differences such as teachers' trepidation of using pop culture effectively or not knowing where to find relevant references. Practitioner implications include: the importance of implementing pop culture to help build positive student-teacher relationships, professional development to help teachers implement pop culture in their classes, and more student voice in the pop culture selection process. Implications for future research include investigating the perceptions of pop culture use in other countries' school systems or socioeconomic school districts within the United States. Additionally, a longitudinal study into the potential of pop culture pedagogy on student success in secondary English classrooms, to include making such teaching inclusive and responsive, could prove significant.

This master dissertation is an attempt to find the best way for a young and aspiring music producer or songwriter to start a career within the pop music industry. The aim of the project is to gain knowledge from the process of pitching music to publishers, record labels and artists and to improve that process with the knowledge gained. As an additional method I also invited professionals from the music industry (A&R, artist and producers/writers) to share their views on the topic. The work resulted in several songs and song sketches, but it is important to point out that the audio is not part of the analysis and rather a biproduct of the project. The focus of this dissertation lies on the process of pitching music, building a network and the learning effect only. / I detta arbete ska jag försöka hitta ett bra sätt för en blivande musikproducent eller låtskrivare att starta en karriär inom popmusikindustrin. Syftet med projektet är att utveckla kunskap om hur man pitchar musik till förlag, skivbolag och artister och genom den processen ständigt förbättra arbetsmetoden. Som ytterligare en metod förde jag också samtal med yrkesverksamma från musikbranschen (A&R, artist och producenter/låtskrivare) för att på så sätt få ta del av andra åsikter om ämnet. Arbetet resulterade i flera låtar och sångskisser men det är viktigt att förtydliga att musiken inte är en del av analysen utan snarare en biprodukt av projektet. Uppsatsen fokuserar endast på arbetsprocessen och den kunskap som är kopplad till den.

No description available.

Tuberculosis is one the leading causes of death globally and was before the COVID-19 pandemic the leading cause of death from a single infectious agent. Developing active tuberculosis is life threatening and therefore is the rise of drug-resistant tuberculosis alarming as this risk causing current treatments to become ineffective. Linezolid is a promising drug for treatment of drug-resistant pulmonary tuberculosis, but the effect of linezolid treatment for pulmonary tuberculosis subjects is still not understood well enough and the World Health Organization has requested this knowledge gap to be filled. In this project we support the closing of this knowledge gap by describing the pharmacokinetics of linezolid for treatment of pulmonary tuberculosis using data collected from a phase two clinical trial in a South African population. This was done by creating a pop-PK model and resulted in the PK of linezolid in pulmonary tuberculosis patients from South Africa was best described using a one-compartment model, with first-order absorption process preceded by a series of transit compartments and saturable elimination. However, the diagnostics of the model still show that there are room for improvements and future work is necessary to further optimize the model.

Den här studien fokuserar på att undersöka workflow hos musikproducenter för att kunna identifiera konkreta tips som förbättrar effektivitet och hantverk i musikskapande. Genom kvalitativa intervjuer med sex erfarna musikproducenter i Berlin och en i Stockholm har en lista med tio konkreta tips för att förbättra sitt workflow skapats. Resultaten visar bland annat att balansera effektivitet mot hantverk utefter produktionens / låtens ändamål är nyckeln till ett bra workflow. För att validera tipsens effektivitet skapades tre musikproduktioner som var väldigt olika varandra, där tipsen testades. Efter att de konstnärliga verken var färdiga analyserades valet av workflow och arbetsmetoder till dessa produktioner för att bedöma påverkan på musikens uttryck och sound. / This study focuses on investigating the workflow of music producers in order to identify concrete tips that improve efficiency and craftsmanship in music creation. Through qualitative interviews with six experienced music producers in Berlin and one in Stockholm, a list of ten tips to improve your workflow has been created. The results show that balancing efficiency with craftsmanship according to the purpose of the production/song is the key to a good workflow. To validate the effectiveness of the tips, three very different music productions were created, where the tips were tested. After the artistic works were completed, the choice of workflow and working methods for these productions was analyzed to assess the impact on the expression and sound of the music.

The diploma thesis deals with the renewal of the Renewal of the Mill Grounds In Tasovice. The scenario of renewal includes four basic stages of recovery of the complex. In the first phase, grounds are cleaned and structures conserved together with defining exterior areas of the site that will be used for the second phase of temporary use in the form of cultural events of the village. In the third phase the approach is to restore individual objects and find appropriate functional content of each. The final stage is the functional filling of the entire complex and unification.

El objetivo de este trabajo es reflexionar acerca de la producción de tres obras pop de mediados de los años 60 creadas por las artistas peruanas Gloria Gómez Sánchez y Teresa Burga. Las piezas que analizaremos en este texto fueron elaboradas durante su participación como miembros del grupo Arte Nuevo, vanguardia artística que fue posible gracias al proceso de industrialización y a la emergente cultura de masas que se estaba desplegando en el Perú de los 60. La propuesta de estas artistas fue de renovación, pues con sus innovaciones técnicas el campo artístico se amplió y abrió el camino a nuevas posibilidades en el mundo del arte. La implementación de nuevos recursos, como materiales industriales y elementos reciclados catalizaron el propósito de sacar a la luz la condición de la mujer peruana en el espacio urbano. Muñecones, Corbata y Objetos fueron las primeras obras que abordaron contenido de género, ya que hicieron énfasis en las representaciones de la corporalidad femenina. En este texto, plantearemos una ruta de análisis que considere todas las determinaciones de estas obras de arte, desde su contenido material hasta su sentido representacional. Para ello, nos serviremos de los criterios de la Teoría Social del Arte, en específico, de aquello que proponen Néstor García Canclini y Mirko Lauer para señalar las determinaciones que permitieron que estas tres obras existan socialmente. / The objective of this work is to reflect on the production of three pop works from the mid-60s created by Peruvian artists Gloria Gómez Sánchez and Teresa Burga. The pieces that we analyze in this text were made during their participation as members of the Arte Nuevo group, an artistic avant-garde that was possible thanks to the industrialization process and the emerging mass culture that was unfolding in Peru in the 1960s. The proposal of these artists was one of renewal, because with their technical innovations the artistic field expanded and opened the way to new possibilities in the world of art. The implementation of new resources, such as industrial materials and recycled elements, catalyzed the purpose of bringing to light the condition of Peruvian women in urban space. Muñecones, Corbata y Objetos were the first works that addressed gender content, since they emphasized the representations of female corporality. In this text, we will propose an analysis route that considers all the determinations of these works of art, from their material content to their representational meaning. To do this, we will use the criteria of the Social Theory of Art, specifically, what Néstor García Canclini and Mirko Lauer propose to point out the determinations that allowed these three works to exist socially.

Le présent travail se veut une analyse des enjeux jalonnant le développement du courant musical appelé « folk du Kansai ». Apparu au milieu des années 1960, ce genre incarne avec vigueur la contestation sociale qui traverse les pays, en proposant notamment des titres anti-guerre comme l’émouvant « Betonamu no sora » [« Le Ciel du Vietnam »] de Takaishi Tomoya ou l’ironique « Jieitai ni hairô » [« Entrons dans les forces d’autodéfense »] de Takada Wataru. Pourtant, la thèse que nous portons désire montrer toute la richesse d’un courant musical qui a jusqu’à aujourd’hui été largement réduit à sa facette engagée. Si la folk du Kansai réclame haut et fort la remise en question d’une société jugée belligérante et structurellement inégalitaire, elle reflète également de profondes interrogations quant à la place de l’art dans le quotidien, au rôle de l’artiste au sein de la société, ainsi qu’au sens donné à une musique dite populaire, pourtant modelée par une industrie en place au Japon depuis plus de 40 ans. A travers la reconstitution du développement de la scène de la folk du Kansai de ses début en 1966 à sa disparition à l’orée des années 1970, ainsi qu’une analyse de son répertoire composé d’une centaine de titres, ce travail s’attache à démontrer comment les artistes du genre ont rendu musicalement et scéniquement concrète une profonde aspiration à une indépendance artistique, source à la fois d’expressions individuelles créatives et de regards citoyens sur le monde. / The present work proposes an analysis of the musical genre called “Kansai Folk”. Born in the mid-1960’s, this musical genre embodies the japanese social movement, expliciting for exemple strong anti-war feelings, as Takaishi Tomoya’s moving “Betonamu no sora” or Takada Wataru’s ironic “Jieitai ni hairô” illustrate it. However, our dissertation aims to show that the Kansai folk was more than political protest put in music. If its artists indeed wanted to firmly question a society judged belligerent and unequal, their work also reflected on other questions such as the place of art in the everyday life, the role of the artists in their society and the meaning of a so-called popular music that has been shaped by an industry existing in Japan since the end of the 1920’s. Throught the reconstitution of the development of the Kansai folk musical scene, from its beginning in 1966 to its disparition in 1970, and an analysis of the hundred of tunes composing its repertoire, this works aims to show how these ambitious artists made real their aspiration toward a scenic independence, used as a musical plateforme to imagine and perform creative self-expressions and citizen’s critical views.