Syftet med uppsatsen är att synliggöra pojkar i femårsålderns fria lek i förskolan samt de kvinnliga pedagogerna i verksamhetens syn på denna. De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är tidigare forskning inom ämnet som fokuserar på bland annat pedagogens roll i lekens värld, pojkars lek, lekens förutsättningar samt olika sorters lek. Birgitta Knutsdotter Olofsson är en av de forskare vars teorier och forskningsresultat ligger till grund för uppsatsens teoretiska bakgrund. Metoderna som används för att besvara frågeställningar och syfte är observationer av pojkarnas lek samt intervjuer med pedagoger för att få området belyst från olika håll. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet av min undersökning visar på att pojkar i sin fria lek ofta leker fysiska lekar samt att pojkars fria lek i viss utsträckning avbryts eller styrs av verksamma pedagoger samt att pedagoger upplever att pojkars fria lek inte sällan urartar och är i behov av en viss kontroll.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom att ungdomsspelare slutar spela fotboll i breddlag med frågeställningarna: vilka uppfattningar finns kring varför ungdomar slutar spela fotboll? och vilka uppfattningar finns kring vad som behövs för att ungdomar ska fortsätta spela fotboll?  Tidigare forskning visar på att ungdomar i större utsträckning är mer fysisk aktiva nu än för några år sedan. Svenska fotbollsförbundet visar på att allt fler ungdomar slutar spela fotboll i sina ungdomsår. Forskning visar att anledningar till att ungdomar slutar idrotta är att de får andra intressen, det vill säga ungdomars ambition och motivation för fotboll sjunker desto äldre ungdomarna blir. Tydligt är det att tränaren har en fundamental roll kring hur ungdomar väljer att fortsätta eller avsluta sina fotbollskarriärer.  Denna studie intervjuar åtta respondenter som är mellan 18–22 år gamla som tidigare har spelat i breddlag, men som nu har slutat med fotboll. Intervjuerna som används är baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Studien grundar sig i Antonovskys (1987) teori känsla av sammanhang (KASAM) där resultatet och analysen baserades på teorins tre komponenter; meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet.   De resultat som framkom var att många av respondenterna valde att avsluta sina fotbollskarriärer på grund av att stödet och relationen mellan tränaren och spelaren vart sämre. Åtgärder som eventuellt skulle behövas för att behålla fler ungdomar inom fotbollen var att kunna erbjuda spel på olika nivåer eller eventuellt skaffa andralag eller fler korpenlag för att kunna tillgodose alla ungdomsspelares ambitioner.   Slutligen kopplat till studiens ramverk går det att dra slutsatser kring att om du har låga kopplingar till alla tre komponenter i KASAM är det större sannolikhet att du slutar med fotboll.

No description available.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

The aim of this thesis is to gain knowledge and examine the ways of how librarians work on promoting children’s and especially boys, in the age of 9-12, reading and literacy. The intention has also been to examine the goals in relation to promoting children’s reading and the choices behind the different methods.The research is founded on qualitative semi-structured interviews with five children’s librarians. Aidan Chambers “The Reading Circle” is used as a tool to analyze the different methods and approaches that librarian’s use in their work to promote reading. “The Reading Circle” consists of four themes, “Selection”, “Reading”, “Response” and “the enabling adult”.The results of this study partly show that all of the librarians acknowledge a shortage of primarily time but also money. They believe that the cooperation with schools is of importance and something they wish to expand. The conclusions are that librarians work with reading promotion is time-consuming. In that aspect they feel that they cannot be enabling adults. Another conclusion we found is that they all felt a strong need to be up to date with new research and applying that research to their own work.

Syftet är att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hälsa med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i åtta klasser, både på studie- och yrkesförberedande program och på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i vilka faktorer som påverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hälsa 1 och om det fanns några likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i undervisningen i idrott och hälsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att både inre och yttre motivationsfaktorer påverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hälsa. Lektionsinnehåll och bra betyg är två av de främsta motivationsfaktorerna som genererar den höga närvaron och positiva inställning som ämnet i många fall inger. De elever som inte alltid upplever ämnet idrott och hälsa som positivt och viktigt anger orsaker som att ämnet ibland känns onödigt och inte alltid så seriöst. Utifrån resultatet kan den största skillnaden mellan de jämförda grupperna utläsas på frågan om motiverande lektionsinnehåll. Majoriteten pojkar samt elever på de studie- och yrkesförberedande programmen anser att bollspel är den mest motiverande aktiviteten samtidigt som flickorna anser att den främsta motiverande aktiviteten är styrka och kondition. Roligare lektioner samt ett mer varierat lektionsinnehåll anges som de främsta faktorerna som skulle motivera eleverna mer.

Purpose: The purpose of this study is to investigate teachers' approach to gender in the preschool playground. The study is based on a gender theory perspective, which concerns how preschool teachers create invisible rules, norms and expectations about what is masculine and feminine in society. The study deals with the concept of gender and how it is perceived and expressed from the teacher's' point of view and how the teachers treat the children in the playground. Question at issue: What are the educators´ ideas regarding pupils in preschool playgrounds in relation to gender? How visible are norms and notions of gender in the preschool outdoor area? In what way is the preschool outdoor area important for educators pedagogical approach? Method: These questions are answered using a qualitative observations and interviews with three teachers at a preschool in Stockholm. Main theoretical connections: Constructivist interpretative and gender theory. Conclusion: The result of the interviews reveals that teachers treat pupils as individuals rather than based on their gender. This is the teacher's main goal and ambition. The observations showed a passive approach that involves teachers allowing the children to play freely in the preschool playground. They care about the children's free play and care because they believe that it is important. The teachers do not participate in children's play in the outdoor area, but they observe and assist the children when needed. Although the preschool yard plays a vital role in the everyday educational activities, our results suggest children to learn from each other without interaction and teaching from the teachers. The teachers did not view the playground as an extension of learning that occurs indoors but as an area where children can play and learn from each other.

Att pojkar presterar sämre i läsning än flickor i skolan är en trend som kunnat observeras över hela världen under en längre tid. Orsakerna kan vara biologiska eller sociokulturella. I min uppsats har jag undersökt hur pojkars självbild som läsare i gymnasiet ser ut. Jag har intervjuat fyra pojkar från olika årskurser i en svenskspråkig gymnasieskola i södra Finland om läsning och böcker. Utgående från en fenomenologisk livsvärldsansats och en hermeneutisk tolkning av materialet har jag sedan försökt ta reda på hur deras självbild ser ut, vad som format den samt vilka konsekvenser den får. Resultatet är att olika faktorer, både inre och yttre, format självbilden från fall till fall, samt även att självbilden kan ha en stark inverkan på läsprestation. Jag fann däremot att genus inte är av så stor betydelse när en självbild som läsare skapas.

Sammanfattning Följande studie är en integrativ litteraturstudie som beskriver relationen mellan diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och substansmissbruk. Syftet med den aktuella litteraturstudien var att hitta tänkbara förklaringar till relationen mellan de två fenomen. Vidare var även syftet att se om det fanns skillnader mellan könen vad gäller relationen mellan substansmissbruk och diagnosen ADHD. Sammanlagt är det 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna studie. De vetenskapliga artiklarna har utifrån en tematisk innehållsanalys sammanställts och jämförts utifrån Howard Beckers stämplingsteori, Brantes kritiska förhållningssätt samt begreppet stigma. Resultatet visar att det finns ett samband mellan diagnosen ADHD och substansmissbruk. Både flickor och pojkar som har diagnostiserats med ADHD har en ökad risk för att utveckla substansmissbruk. Det kan också ses en skillnad mellan flickor och pojkar som har diagnosen ADHD, och risken att utveckla ett substansmissbruk under sin uppväxt. Flickor med diagnosen har en betydligt större risk att utveckla substansmissbruk än det motsatta könet. Resultatet visar även att en tänkbar förklaring till sambandet mellan diagnosen ADHD och substansmissbruk kan vara självmedicinering. I det sociala arbetets praktik är det inte ovanligt att personer med diagnosen kombinerad ADHD och missbruksproblematik bollas mellan socialtjänst och psykiatri. Detta då deras komplexa situation varken kan reduceras till antingen diagnosen ADHD eller substansmissbruket. Resultatet i studien är viktigt att vara medveten om i mötet med personer som söker hjälp för diagnostiserad ADHD, substansmissbruk eller båda delar.

BakgrundDet framgår av tidigare forskning att flickor och pojkar tydligt delas in efter traditionella könsmönster. I leken ges barn möjlighet till tillfällen att överskrida de traditionella könsmönstren och bilda sig en egen identitet. Det finns satta normer i samhället att följa och dessa framgår tydligt för individen. Många gånger kan detta vara svårt då omgivning, media, pedagoger och samhälle påverkar till ett bevarande av dessa mönster. Även barnen själva vet till vilken kategori, flicka respektive pojke de tillhör och anpassar sig efter detta. I Lgr 11 (2011) framgår det att skolan skall motverka traditionella könsmönster och därmed skall flickor och pojkar ges samma möjligheter i den fria leken oavsett kön.SyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar leker och kommunicerar under den fria leken inomhus i förskoleklass utifrån ett könsperspektiv.MetodVår studie baserades på en kvalitativ studie med hjälp av metodverktyget observation. Observationerna var av ostrukturerad karaktär och visade prov på hur flickor och pojkar agerade i den fria leken. Observationerna genomfördes enskilt i tre olika förskoleklasser detta för att kunna få möjlighet att se likheter och skillnader som uppstod i leken.ResultatResultatet visar att flickor och pojkar i stor utsträckning håller sig till de könsmönster som finns i samhället i sina val av lekar. De barn som visar tendenser att överskrida de satta könsmönstren tillrättavisas snabbt av de övriga barnen. I två av våra observationer visar flickorna tendens till att dra sig undan då pojkarna antar lekar av en mer våldsam karaktär. Däremot leker pojkarna lekar på flickornas villkor i lekar med familjekaraktär. Barnen tar tydligt på sig olika roller som exempelvis djur eller en omhändertagande roll i den fria leken. / Program: Lärarutbildningen