Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frågeställningar som skall hjälpa uppfylla syftet är: (1) Hur talar föräldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar föräldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever föräldrar att pojkar och flickor ges samma förutsättningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar föräldrar om maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext? Metod Metoden för uppsatsen är en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande – varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor – klubbens förutsättningar. Urvalet har varit fem föräldrar till pojkar, fem föräldrar till flickor i tolv-fjortons år ålder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frågor för att inbjuda till rika spontana resonemang. Analys har skett efter teoretiska utgångspunkter i Yvonne Hirdmans konstruerande av kön samt R.W. Connells sociala förkroppsligande. Resultat Resultatet visar att både pojkar och flickor tros värdesätta kompisarna högst i sitt fotbollsspelande. Därtill framhäver föräldrarna föreställningar om att flickor börjar med fotboll som en social aktivitet, medan pojkar börjar med fotboll för att de redan tycker om fotboll. Lagidrotten visar sig vara ett viktigt komplement i föräldrarnas uppfostran av barnen, och då i form av att lära sig hur man som gruppmedlem beter sig och förhåller sig till andra. Inga skillnader i villkor mellan pojk- och flicklagen uppmärksammas av föräldrarna. Däremot framställs relationen mellan flicklag–flicklag respektive pojklag–pojklag stundom som orättvisa. Uppdelningen mellan pojkar och flickor i fotbollsutbildningen framställs som något naturligt och svårrubbat. I de fall fotbollsutbildningen ska inkludera båda könen, ska det inte göras permanent. Vidare är det flickorna som (ska) integreras i pojkarnas utbildning. Slutsats Föräldrarna konstruerar kön, både ur en tvåkönsmodell och en enkönsmodell. Tvåkönsmodellen görs gällande när pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande ska förklaras, där flickor sägs vara intresserade av det sociala värdet av kompisar, och pojkarna av det prestationsinriktade värdet av själva utförandet. Enkönsmodellen görs gällande i fotbollsutövandet, då flickorna framställs som en sämre variant av den fotbollsspelande pojken; mindre stark, mindre tuff, fysiskt och socialt underlägsen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka högstadiepojkars läsvanor, varför de läser, men framförallt varför de inte läser. Utgångspunkten är en enkät som har besvarats av ett trettiotal pojkar på en mellansvensk skola. Enkätfrågorna handlar om läsvanor, vad pojkarna läser, vad de vill läsa samt vilken nytta de ser i att läsa. Enkätsvaren visar att de flesta pojkar som deltagit i enkäten läser böcker eller tidningar på sin fritid. Pojkarnas läsintresse är högt i sjuan, men avtar med stigande ålder. När pojkarna läser böcker är sport och serier vanliga teman och de är inte särskilt intresserade av att läsa en gemensam bok i helklass eller grupp. Enkätsvaren tyder på att handlingen och spänning är det viktigaste för att en bok ska vara bra. Den nytta pojkarna ser med läsning handlar i första hand om att den språkliga förmågan förbättras på olika sätt. Enkätsvaren visar tydligt att läsande vuxna förebilder är viktigt för läsintresset.

<p>Frågorna jag ställer i mitt forskningsarbete utgår från pojkars bristande intresse för skönlitteraturläsning. Problemet har uppmärksammats såväl i massmedia som inom skolvärlden. Syftet med min uppsats är att undersöka varför fyra pojkar är ointresserade av att läsa skönlitteratur, vad de läser, när de läser och var de läser. Arbetet innefattar även frågeställningen om de vet varför skönlitteraturläsning ingår i skolans uppgifter och vad som är positivt med läsningen. De didaktiska frågorna varför, var, när och vad utgör en grund för min frågeställning.</p><p>Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra pojkar i grundskolans år 8. För att få belägg i mina resultat och analyser har jag utgått från tidigare forskning inom ämnet.</p><p>Analysen visar att det är av vikt att skilja på intresse och motivation när man pratar om pojkars skönlitterära ointresse. Mina respondenter sade sig själva vara ointresserade av läsning. Frågan blev att ta reda på varför de själva ansåg sig vara just icke-läsare. Begreppet icke-läsare är hämtat från Gunilla Molloy. Hon menar att personen ifråga har full läsförmåga, men är inte intresserad av att läsa skönlitteratur (2002:136). Jag fann inga konkreta svar, men kopplar det bland annat till tidigare forskning, som menar att pojkar ser det som ett manligt identitetssökande när de kallar sig för icke-läsare. Även förhållningssättet till skönlitteratur i pojkarnas hemmiljö har betydelse för deras egen inställning till litteraturen.</p><p>När det gäller läsintresset bör läsning i skolan och läsning på fritiden åtskiljas. Anledningen till att respondenterna saknar intresse av att läsa beror dels på klassrumssituationen då de kan ha svårt att koncentrera sig och dels på att de inte hittar någon bok som fängslar dem. Läsandet på fritiden får stå tillbaks på grund av andra intressen som till exempel idrott, dator och kompisar.</p><p>När det gäller pojkarnas egna val av litteratur rör det sig bland annat om dagstidningar, ungdomsromaner, fantsy och deckare, vilket tyder på en relativt bredd hos de fyra pojkarna. Ingen av pojkarna vet vad kursplanen säger om skönlitteratur men de kan ändå se vissa fördelar med att läsa skönlitterära böcker i undervisningssyfte.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera elevers tvåspråkiga användning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vänner. 41 elever i årskurserna 4-9 har fyllt i en enkät som behandlar ämnet tvåspråkighet. Dessa elever går i en tvåspråkig skola och utifrån deras svar har jag försökt att ta reda på i vilka sammanhang eleverna talar respektive språk samt om det finns någon skillnad på pojkars respektive flickors val av språk beroende på situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkäten. Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget är med föräldrar, där de flesta informanter talar finska. Finska var det språk de flesta informanter lärde sig först och de flesta lärde sig även att läsa och skriva på finska. Fler flickor än pojkar talar svenska tillsammans med kompisar både i och utanför skolan. I klassrummet vill fler flickor än pojkar tala svenska. Hälften av informanterna känner sig mest bekväma med att använda svenska.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrån ett könsperspektiv. För att uppnå denna fördjupade förståelse observeras tre pedagogers beteende i olika lärandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord är det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus läggs på eleverna. De metoder som används under studiens gång är av etnografisk karaktär då dessa är de bäst lämpade metoderna för att ta reda på hur verkligheten, i detta fall skolan där undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att få en klarare bild av hur pedagogerna i fråga tänker angående jämställdhet. Den kvalitativa aspekten av jämställdhet, som är i fokus under detta arbete, innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det kommer till saker i vår vardag. Observationerna resulterar i tabeller som visar hur ofta en pedagog gör si eller så gentemot pojkar respektive flickor. Resultatet visar bland annat att pedagogerna själva inte tror att de gör någon skillnad mellan pojkar och flickor men att de gör detta på ett eller annat sätt. Pedagogerna ger till exempel pojkarna fler verbala tillsägelser i jämförelse med flickorna och resultatet visar även att det sker fler dialoger mellan pojkarna och lärarna. Flickorna i sin tur får  höra sitt namn sägas från pedagogen färre gånger än pojkarna och de får inte heller lika mycket uppmuntran om att ta egna initiativ.

Internationella undersökningar visar att pojkars läsresultat är sämre än flickors. Detta examensarbete behandlar, jämför och diskuterar pojkars och flickors läsvanor och läsintressen.   Det finns många föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, samt förväntningar på hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns även biologiska, miljömässiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsättningar som förklarar varför pojkars och flickors läsning ser olika ut.   Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter. Frågorna behandlade läsvanor, fritidsintressen och skolämnen.   Resultatet visar att pojkars och flickors läsvanor och läsintressen i stor utsträckning skiljer sig åt och att det beror på ett flertal olika faktorer. Samhällets syn på vad som anses vara manligt respektive kvinnligt påverkar elevernas läsvanor. Läsning ses ofta som en kvinnlig aktivitet, något som speglar sig i elevernas intervjusvar. Det finns även sociala och kulturella faktorer som bidrar till de skilda läsintressena. Ett exempel på det är hur pojkar och flickor förväntas vara i skolan och i samhället. Pojkar förväntas ofta vara rörliga och pratiga, medan flickor förväntas vara lugna och tysta. Biologiska faktorer som att pojkar skulle ägna sig åt mer rörliga aktiviteter än flickor bekräftas inte i studien. Sammanfattningsvis påverkar dagens läskultur inställningen till läsning hos pojkar och flickor, vilket leder till de skilda läsvanorna och läsintressena.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensätter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förändring i samhället rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt är studiens avsikt att undersöka hur detta påverkar konstruktionen av maskulinitet. De frågeställningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhåller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget? Metodologi: Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 år där en del hade utländsk bakgrund. Observationerna och intervjuerna analyserades dels via ett deduktivt förhållningssätt utifrån queerteori, hegemonisk maskulinitetsteori och inkluderande maskulinitetsteori, dels via en tematisk innehållsanalys. Resultat: Sammanfattningsvis verkar det som om mycket av juniorverksamheten handlar om att producera spelare som kan ta steget upp till nästa nivå. Det verkar även som om spelarna är beredda att utsätta sina kroppar för stora påfrestningar som ibland leder till skador. En del spelare berättar om den press som gör att de spelar med skador för att inte missa ett tillfälle att visa upp sig. Det förekommer även utsagor om slagsmål där spelare berättar att dessa uppstår dels på grund av att det kan vara ett roligt inslag, dels på grund av det prat som försiggår mellan spelarna och motståndarna på isen. Det framgår också att en heterosexuell läggning framhävs bland spelare och ledare. Två av de intervjuade spelarna menar däremot att de inte skulle ha några problem ifall någon i laget kom ut som homosexuell. Det verkar också som att en svensk etnicitet inom laget framställs som den oproblematiska medan spelare från andra länder ibland får utstå kommentarer som enbart är baserade på deras etnicitet. / Aim: The aim of the study on a more general level was to illuminate how players and leaders in an adolescent male ice hockey team constructs and stage masculinities. Due to recent shifts in the society regarding the norms of normality and masculinity the aim of the study was to examine how this affects the construction of masculinity. The following questions guided the investigation: How does players and leaders relate to orthodox and inclusive ideals of masculinity? What norms regarding sexuality become clear in the team? What norms regarding ethnicity become clear in the team? Methodology: The methods used in the study were participant observations of an adolescent male elite hockey team and qualitative interviews with four of the players in the team. The team consisted of players between 15-17 years old and some of the players had another ethnicity than Swedish. The observations and the interviews were analyzed by a deductive approached from the theories of queer theory, hegemonic masculinity theory and inclusive masculinity theory, and also with a thematic content analysis. Result: The results indicate that much of the activities in the adolescent male hockey team were about producing players to take the next step of their careers. It also seems like the players were prepared to expose their bodies to a lot of pressure that sometimes lead to injuries. Some of the players talked about the pressure that makes them play with injuries were the chance to show off their abilities was one particular reason for doing this. Some statements are also said about the  fighting in the sport were players told that these fights occur due to the fun of it and also because of the trash talk that is occurring on the ice. There is also some examples of how heterosexuality is normative in the team and is emphasized by the players and the leaders. However two of the interviewed players imply that they would not mind if some of the players in the team came out as gay. To some degree a Swedish ethnicity is the unproblematic origin and players from other countries sometimes gets commentaries because of their ethnicity.

Den här studien har undersökt några lärares medvetenhet om och förhållningssätt till antipluggkultur. Vidare har studien undersökt vilka olika strategier de intervjuade lärarna anser finns i hanterandet av antipluggkultur. För studien har några lärare verksamma inom grundskolan intervjuats. Två olika synsätt på förekomsten av antipluggkultur framkom från intervjuerna. Det ena synsättet var antipluggkultur som någonting förekommande som dessutom var ett problem. Det andra synsättet var antipluggkultur som ett ickeproblem eller mindre förekommande problem. Inom det senare synsättet sågs antipluggkultur dessutom i relation till andra problem inom skolan som av dessa intervjupersoner ansågs större. Även om synsättet på förekomsten av antipluggkultur skilde sig åt mellan intervjupersonerna så fanns det hos samtliga en medvetenhet om begreppet. Denna sätt som begreppet användes på i intervjupersonernas svar kunde till stor del ses samstämma med hur begreppet använts inom tidigare forskning. I studien identifierades tre olika strategier i hanterandet av antipluggkultur och elever som av andra anledningar visar en negativ attityd till skolan och skolarbete. Att visa på de framsteg eleverna gör som ett sätt att främja en syn på kunskap som något nåbart genom ansträngning var en av de strategier som identifierades. Att som lärare skapa goda relationer med de elever som visar ett motstånd mot skolan var den andra strategin som identifierades. Den tredje strategin som identifierades var att använda sig av en mångfald av arbetssätt för elevernas kunskapsinhämtning och i mätandet av deras kunskaper.

I diskussioner som förekommer om den svenska skolan i media och på flera institutionella nivåer inom politiken talas det ofta om pojkars allt sämre resultat i skolan och att vi måste göra ”något” för att de ska komma ifatt flickorna. Frågan är vad det är som behöver förändras i skolan?  Vissa hävdar att skolan skall anpassas efter pojkars behov, fråga blir då vilka dessa behov är och om de ser de lika ut för alla pojkar? Är behoven som pojkar har kopplat till att de är just pojkar ur biologisk synpunkt eller finns svaret i vad som behöver förändras i våra föreställningar om hur en pojke/man skall vara? I tidigare forskning om ämnet pojkars prestationer i skolan, framkommer ofta att de dominerande maskulinitetsnormer som går att identifiera i samhället i stort också går att identifiera i skolans värld. Forskningen tyder på att pojkar i många skolor hindras från att prestera bra i skolan och ta till sig kunskap på grund av de rådande maskulinitetsnormerna. Den kritiska maskulinitetsforskningen har på ett tydligt sätt markerat att normer som tidigare setts som begränsande för flickor visar sig alltså vara begränsande på många sätt även för pojkarna.   Det övergripande temat för denna studie är att undersöka ett antal unga mäns uppfattningar om hur de upplever att maskulinitetsnormer påverkar möjligheten till inlärning och kunskapsinhämtning.   Genom kvalitativa intervjuer har material samlats in för att kunna konstruera kunskap om deras uppfattningar angående upplevelsen av maskulinitetsnormers påverkan på inlärning samt hur de upplever att homosocialitet påverkar valmöjligheten att studera och ta till sig kunskap.      Resultatet av studien har visat att unga män på gymnasiet upplever att det finns maskulinitetsnormer som skapar olika förväntningar på individer utifrån vilka inriktningar individen läser, samt hur gruppens inställning till studier påverkar individens inställning.

Litteraturstudie och intervjuer med pojkar som gick på Omvårdnadsprogrammet vårterminen 2001. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka anledningar som har gjort att pojkar har sökt Omvårdnadsprogrammet och om utbildningen leder fram till ett målyrke. Slutsatserna av studien var att pojkar sökte Omvårdnadsprogrammet för att de var intresserade av att arbeta med människor och att utbildningen leder till flera olika alternativ som målyrke. Mer information inför valet till gymnasieskolan och omvårdnadsprogrammet och vilka möjligheter till vidareutbildning var två faktorer som kom fram i resultatet.