No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom</p><p>operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett</p><p>strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.</p><p>Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.</p><p>Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ</p><p>verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,</p><p>normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors</p><p>möjligheter att söka sig till chefstjänster.</p><p>Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om</p><p>utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett</p><p>framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det</p><p>fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom</p><p>Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen</p><p>kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter.</p><p>Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.</p>

Sammanfattning Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats. Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors möjligheter att söka sig till chefstjänster. Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter. Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.

The study consist of an investigation regarding the implementation of reassurance policing in Sweden and include a survey conducted among some of the local police offices in Stockholm County. The aim of the study is to investigate how the police officers working in the local polices offices experience the implementation of the local police offices and if the implementation of local the polices offices matches the police authority´s purpose with the project. The study uses the theoretical framework from political scientist Michael Lipsky called Street-level bureaucracy - Dilemmas of the individual in Public services which discuss the role of street-level bureaucrats and their influence in the implementation. Included in the study is also two different perspectives on governing in public sector called top-down perspective and bottom-up perspective. The findings of this paper shows that the police officers are in general positive towards the implementation and that there´s a duality among the police officers regarding the proximity to the citizens.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskapsutveckling kring framgångsfaktorer och utmaningar för strategiska ledare, inom Polismyndig-heten, för praktiserandet av ett modernt ledarskap. Studiens teoriavsnitt avgränsades till artiklar och litteratur som berör offentligt ledarskap och tillhörande ledarskapsutveckling med avseende på ett tillits-perspektiv – exempelvis; övergången till det moderna ledarskapet, rollen av organisationskulturen samt ständigt förbättringsarbete. Med utgångspunkt i relevant litteratur utformades en intervjuguide som låg till grund för semistandardiserade intervjuer med sex chefer på strategisk nivå i en av Polismyndighetens sju regioner. Utifrån intervjuresultat och relevant litteratur utformades därefter en enkät som skickades ut till 39 strategiska chefer, på motsvarande funktioner, i myndighetens övriga sex regioner. Arbetets omfattande empiri strukturerades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Analysen av empirin beaktade, med utgångspunkt i studiens syfte och forskningsfrågor, såväl resultatet från intervjuerna och enkätunder-sökningen, som studiens teoretiska ramverk. Författarnas slutsats är att såväl framgångsfaktorer som utmaningar för praktiserandet av ett modernt ledarskap, inom Polismyndigheten, i flertalet fall kan ses ur ett kommunikativt perspektiv. Studiens resultat indikerar att dialogen mellan chefer på regional nivå, likväl den som tar plats mellan regional och nationell nivå, uppvisar utvecklingsutrymme. / The purpose of this study was to contribute with knowledge of success factors and challenges for strategic managers, in the Swedish Police Authority, in practicing a ‘modern leadership’. The chapter on theory was limited to articles and literature relating to leadership in the public sector and trust-oriented leadership development – such as the transition to a ‘modern leadership’, the role of organizational culture, and continuous improvement. An interview guide, which was developed based on relevant literature, formed the outline for semi-standardized interviews with six strategic leaders in one of the seven police regions. A questionnaire, deriving on the results from the interviews, was subsequently sent to 39 strategic managers, in corresponding functions, in the authority's additional six police regions. The extensive empirical work was structured in a hermeneutical approach. The analysis took, based on the study’s purpose and research questions, into account the results of the interviews and the questionnaire, as well as the theoretical framework of the study. The authors conclude that both success factors and challenges for practicing a modern leadership within the Police can, in most cases, be seen from a communicative perspective. The results of the study indicate that the dialogue between managers at a regional level, and the dialogue that takes place between regional and national level, shows opportunities for development. / <p>2017-06-28</p>

Som framgår av uppsatsens rubrik är syftet med denna uppsats att undersöka Polismyndighetens befogenheter gällande verkställighet vid avvisnings- och utvisningsbeslut. Inledningsvis redogörs för problembakgrunden som uppstått genom det stora antalet asylsökande till Sverige som nära nog fördubblades från 2014. Vidare i kapitel ett redovisas vilken metoden och material som används i studien för att uppnå syftet med uppsatsen. Jag har valt den rättsdogmatiska metoden för att fastställa gällande rätt, det vill säga ett de lege lata resonemang. Det är främst bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) och polislagen (1984:387) som är tillämpliga när det gäller Polismyndighetens befogenheter vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.  Avsikten är att utreda Polismyndighetens befogenheter i dessa ärenden, vad som menas med avvisning, utvisning samt överföring enligt Dublinförordningen. Även de mänskliga rättigheterna redovisas i uppsatsen för att få förståelse för inom vilka ramar lagstiftningen skall hållas. För att lättare förstå asylprocessen måste en genomgång av Migrationsverkets befogenheter avseende handläggning av asylärenden redovisas innan Polismyndighetens befogenheter genomgås.     Bestämmelserna om befogenheter för Polismyndighetens verkställighet vid avvisnings- och utvisningsbeslut redovisas i uppsatsen genom lag, förarbeten, myndighetsföreskrifter samt doktrin. Vidare i uppsatsen redogörs för lagligt reglerade bestämmelser, vad som gäller vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut. I en ny proposition 2016/17:191 Tydligare befogenheter för polisen när beslut om avvisning eller utvisning verkställs från maj 2017 redogörs för regeringens nya förslag gällande Polismyndighetens befogenheter vid verkställighet i dessa ärenden.  Slutligen förs ett de lege ferenda resonemang där jag tar mig friheten att framföra mina tankar kring de lagar och regler som styr denna verksamhet. Vissa lagregler fungerar utmärkt och skapar inga problem för myndigheterna att efterfölja. Men några problemområden har jag upptäckt i studiet av denna uppsats och av egen erfarenhet som civil handläggare vid gränspolisen. Genom egen analys vill jag slutligen påpeka dessa och föreslå ändringar och förbättringar i gällande lagstiftning. / As stated in the title, the purpose of this essay is to investigate the Police authority's enforcement power when implementing deportation decisions. In the introduction, the study describes the background questions and problems in relation to the large number of asylum applications in Sweden that almost doubled since 2014.  Furthermore, in chapter one, the methods and materials used in the study are presented to better clarify the purpose of the study. I have chosen the legal-judicial method to determine the right in force that is a “de lage lata” reasoning. It is primarily the provisions of the Aliens Act (2005:716) and the Police Act (1984:387) that apply to the Police authority's enforcement power in the case of implementations of deportation decisions.  In order to investigate the police authority's power in enforcing rejection and expulsion decisions the study clarifies what is meant by rejection, expulsion and transfer according to the Dublin Regulation. Human rights are also reported in the study in order to understand the framework in which the legislation is to be held. In order to facilitate understanding of the asylum process, a review of the Migration Board's authority regarding handling of asylum cases must be reported before the Police authority's power are reviewed.  The regulations concerning the Police authority's enforcement power in the case of implementing deportation decisions are presented in the study by law, preliminary work, government regulations and doctrine. In addition, the study describes legally regulated provisions in relation to the execution of rejection and expulsion decisions. A new Law Council of April 2017 sets out the Government's new proposals regarding the Police authority's enforcement power in the case of implementing deportation decisions. In a short section of the study, the privacy rules that apply to Swedish authorities are reported to demonstrate that problems with the law can arise in the execution of expulsion and rejection decisions.  Finally, a “de lege ferenda” reasoning is taken up to discussion where I take the liberty of expressing my thoughts about the laws and regulations governing this business. Some legal rules work well and do not cause any problems for the authorities to follow. However, I have discovered some problem areas in the study of this paper and from my own experience as a civilian at the border police. By my own analysis, I would like to point out these and propose changes and improvements in current legislation.

Det råder en ökning av skjutvapenvåld och ett allt råare klimat i samhället har vuxit fram där poliser allt oftare blir bemötta med hot samt låg tillit. Denna samhällsförändring väcker frågor kring hur och om det påverkar polisen dagliga arbete. Denna studie riktar därmed sitt fokus på polisers arbete och de krav samt förväntningar som finns på dem. Dessa krav och förväntningar gestaltas både internt från polisväsendet men även genom extern påverkan från allmänheten. Sett till det faktum polisens arbete innefattar många påfrestande situationer undersöker även studien vilka känsloregler som råder inom Polismyndigheten samt om poliserna får de verktyg som behövs för att hantera känslor som uppstår under arbetet. Det empiriska materialet består dels av intervjutexter från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta poliser som varit yrkesverksamma i minst ett år. Det har även genomförts en kvalitativ tematisk analys av Polismyndighetens medarbetarpolicy och värdegrund samt Polishögskolans utbildningsplan. Materialet har huvudsakligen analyserats utifrån Peter Berger och Thomas Luckmanns institutionsbegrepp samt nyinstitutionell teori med utgångspunkt i Ulla Eriksson-Zetterquist, Alexander Styhre och Thomas Kalling samt Meyer och Rowan. Även Arlie Russell Hochschild teori om känsloarbete samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv har utgjort centrala perspektiv i analysen av det empiriska materialet. Resultatet visar att de krav och förväntningar som finns inte alltid går att leva upp till då dokumenten inte är helt anpassade efter hur arbetet ser ut samt att det råder brist på resurser inom myndigheten. Vidare visade även resultatet att det inte finns några uttalade känsloregler. Slutligen redovisade resultaten att det råder en brist på konkreta verktyg kopplat till känslohantering samt att det finns en komplexitet kring det.

Uppsatsens syfte var att studera vilka upplevelser och erfarenheter anställda på Socialtjänsten och Polismyndigheten har gällande samverkan kring unga lagöverträdare i en stor kommun i Sverige. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från följande frågeställningarna; Hur ser anställda på socialtjänsten och polisen på deras samverkan kring unga lagöverträdare?, vad upplever anställda på socialtjänsten och polisen främjar deras samverkan?, samt vilka hinder och svårigheter upplever anställda på socialtjänsten respektive polisen att det finns avseende deras samverkan? För att vara säkra på att studiens syfte besvarades utfördes semistrukturerade intervjuer med fem respondenter, tre från Socialtjänsten och två från Polismyndigheten i den valda kommunen. Analysmetod som använts i studien är tematisk analys som hjälpt till att identifiera teman utifrån det insamlade datamaterialet. Vidare utgick analysen från Danermarks (2000) teori om samverkan.  Studiens empiriska fynd visar att både poliser och socialsekreterare anser att samverkan dem emellan är viktig och fungerande. Vidare har samtliga respondenter identifierat flertalet faktorer som främjar deras samverkan. Av studiens resultatet framkommer dock att dessa faktorer inte endast verkar främjande på grund av att de idag hindras eller försvåras av ett antal olika faktorer. Exempel på faktorer som både kan hindra och främja samverkan är kommunikation, samsyn och sekretesslagstiftning. Då empirin visar på hur myndigheterna arbetar olika utifrån deras uppdragsbeskrivningar, regelverk och kunskapsbaser och hur det kan verka hindrande visar studiens resultat, utifrån empiri och teori, att samverkan ständigt är ett utvecklingsarbete.

Denna studie har sin utgångspunkt i att undersöka hur implementeringsprocessen och effekten av polisreformen 2015 i Sverige har skett. För att undersöka detta används olika statliga dokument i samband med implementeringsteorier. Målen för reformen som är centrala för denna studie är: att komma närmare medborgarna, att förändra styrningen och att effektivisera utredningar inom polisorganisationen. Av empirin och det teoretiska ramverket kommer studien fram till att en effektiv implementering har använts i implementeringsprocessen av polisreformen 2015. Studien kommer också fram till att en del misslyckanden har skett med reformen vad gäller den utredande verksamheten, styrningen och närheten till medborgarna. Som den främsta teoretiska utgångspunkten används “Effective Implementation in Practice: Integrating Public Policy in Practice”.

No description available.