Sociala medier skapar stora förändringar runt både människor och organisationer. Det betyder att organisationer behöver anpassa sin kommunikation för att nå ut till sin målgrupp. Myndigheter har idag en uppgift i vårt demokratiska samhälle att informera och upplysa samhället och det är även centralt för myndigheter att börja använda sig av sociala medier för att nå sin målgrupp. Syftet med undersökningen är att kartlägga hur en polismyndighet kommunicerar via sociala medier till sin målgrupp. Vi har valt att göra en fallstudie på en specifik polisgrupp - ungdomspolisen och hur de kommunicerar till sin målgrupp. Undersökningen ämnar besvara följande frågeställningar: Hur kommunicerar polisen på sociala medier? Hur kommunicerar ungdomspolisen på Åland genom sin Facebooksida? Och i vilket syfte använder ungdomspolisen sig av Facebook? För att besvara dessa frågor har två metoder använts - netnografisk observation och semistrukturerade intervjuer. Genom en observation av Facebooksidan besvaras frågan hur de kommunicerar på Facebook och genom intervjuer framkommer svaret på i vilket syfte de använder sig av Facebooksidan. Det insamlade materialet analyseras sedan i ljuset av uppsatsens teoretiska ramverk där public relations, Schneiders kommunikationsmodell och strategier för myndigheter på sociala medier presenteras. De övergripande resultat som framkommit genom denna studie är att ungdomspolisen inte har någon specifik strategi för hur de kommunicerar. Poliserna har dock olika sätt att skriva, vilket på så sätt leder till vad man skulle kunna kalla egna individuella strategier för användandet. Deras huvudsyfte med Facebooksidan är att göra polismyndigheten mer öppen och transparent, vilket de gör genom inlägg där de vill informera, visa arbetet som polis, uppmana och föra en dialog med målgruppen. Polisen hade från början ungdomar som målgrupp, men med tidens gång har målgruppen förändrats till föräldrar och egentligen hela allmänheten. Slutsatsen utifrån analysen är att myndigheter som använder sig av sociala medier måste använda rätt plattform för att nå sin målgrupp, men även att sociala medier är ett utmärkt verktyg för att upprätthålla relationer och skapa förståelse för polisyrket vilket i sin tur kan leda till förbättrade relationer mellan polisen och målgruppen. / Social media creates new conditions around both individuals and organizations. This means that organizations need to adjust their communication efforts to reach their target group. Therefore, it is central to the authorities to start using social media to reach their target group when the usage of social media increases. The purpose of this study is to identify how a specified police group communicate through social media to their stakeholders. We have chosen to do a case study on a specific group of police – The Youth Police and study how they communicate through social media to their stakeholders. The study aims to answer the following questions: How does the police communicate on social media? How does the Youth Police communicate through their Facebook page? And for what purposes are the Youth Police using the Facebook page? To answer these questions, we have used two methods - observation and interviews. The collected material is then analysed in the light of the theoretical framework, where we describe public relations, Schneider's communication models and different strategies for authorities on social media. The overall results obtained by this study is that the Youth Police do not have a specific strategy for how they communicate, but the police have their own ways of writing and thus form an unspoken individual strategy. Their purpose with this Facebook page is to make the police more transparent, which they do through Facebook posts where they inform, show their work and have a dialogue with their target group. The Youth Police had initially adolescents as a target group, but along with the passage of time, their target group has changed into the parents of the adolescents and the public instead. The conclusion from the analysis is that the authorities, who use social media, have to choose the right platform to reach their target group.  Social media is also a great tool for maintaining relationships and creating an understanding of the police work, which in turn can lead to improved relations between the police and their target group.

Kriminaliteten i universitetsstaden Lund har alltid varit ett förekommande fenomen. Vid medborgardialoger framhäver de lokala medborgarna till polis och kommun vad de upplever som otryggast. Baserat på fyra frågeställningar har studiens syfte varit en blottläggning av samverkan mellan medborgarna, kommunen och polisen som har gett upphov till medborgarlöftet i kampen mot brottsligheten i Lund. Denna samverkan har ett brottsförebyggande syfte. För att kunna besvara frågeställningarna har arbetet koncentrerats på två kriminologiska teorier, rational choice- och rutinaktivitetsteorin. I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod som gör gällande sekundäranalys av offentlig statistik. Valet av den här metoden föll sig naturligt då den är lämpar sig väl för den studie av brottslighet inom Lunds kommun som vi ämnat att beakta. Metodvalet är även motiverbart utifrån ett tids- och ekonomiskt perspektiv då den stora mängden av kvantitativa data i form av inrapporterade polisanmälningar, som vi analyserat, upptas av polismyndigheterna och sedermera bearbetas av Brottsförebyggande rådet och presenteras i statistisk form. Som en avgränsning har vi valt att fokusera på åren 2010-2015. Vi har analyserat fyra olika brott inom kommunen: brott mot trafikbrottslagen, tillgrepp av icke motordrivet fortskattningsmedel, cykel, brott mot narkotikastrafflagen samt en analys av samtliga anmälda brott inom kommunen. Den totala mängden anmälda brott indikerar under perioden 2010-2015 en svag eskalerande trend och tendens gällande brottsutvecklingen och den totala mängden anmälda brott. En genomsnittsberäkning visar att det i snitt anmäls 14 924 st. brott årligen mellan åren 2010 till och med 2015.

No description available.

Regeringens styrning av sin förvaltning är en fråga som över tid varit i fokus för den förvaltningspolitiska forskningen. Uppsatsen har för avsikt att närmare undersöka en eventuell variation i regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 genom att studera politiska dokument; förordning med instruktion, regleringsbrev och tillkommande regeringsbeslut. 2015 ombildades Polisen där regeringen valde en fortsatt styrning med ny ledningsform, enrådsmyndighet. Med grund i det teoretiska ramverket med fokus på New Public Management och governance undersöks även på vilket sätt styrningen kan sättas i relation till den valda ledningsformen och om det går att iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom enrådsmyndighet. Undersökningen präglas av en textanalytisk metod där genomförandet med utgångspunkt i analysverktyget kombineras dels med en kvantitativ utformning dels med en mer fördjupad kvalitativ inriktning. Med grund i empirin och den valda teorin visar undersökningen att regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 i större utsträckning speglar en rik variation än kontinuitet över tid och att det därför inte går att iaktta några varaktiga tendenser. Vidare går det inte utläsa några styrningstendenser som specifikt kan återknytas till regeringens val av ledningsform, vare sig för Rikspolisstyrelsen eller för Polismyndigheten. Avslutningsvis genererar undersökningen även slutsatsen att det inte går iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom ledningsformen en-rådsmyndighet. I sammanhanget bör särskild uppmärksamhet riktas mot den utmaning som finns att tolka detaljeringsgraden, det vill säga styrningens precision, och den avslutande slutsatsen bör därför iakttas med viss försiktighet.

<p>Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.</p>

No description available.

No description available.

Manligt- och kvinnligt ledarskap samt jämställdhet mellan könen är en het debatt som ständigt är aktuell och omdisuterad. Det finns teorier som styrker stereotyper och normer i samhället genom att hävda att det finns skillnader mellan manligt- och kvinnligt ledarskap. Samtidigt finns det också teoerier som visar att det inte finns biologiska skillnader mellan könen och deras ledarskapsförmågor. Det finns också en ständigt pågående debatt och därigenom också delade åsikter kring hur olika organisationer ska bli mer jämställda. Vi vill genom en kvalitativa studie undersöka vad det finns för föreställningar kring positiva särbehandlingsmetoder inom en av Sveriges största myndigheter, polisen. Vårt syfte är också att utveckla en förståelse för det jämställdhetsarbete som utförs inom myndigheten. Genom att hålla semistrukturerade intervjuer med sex polischefer runt om i Sverige och tolka deras berättelser med hjälp av valda teorier uppfattade vi att polischeferna tycks vara negativt eller tveksamt inställda till positiva särbehandlingsmetder. Vi utvecklade också en förståelse för att det finns ett ständight pågående jämställdhetsarbete inom myndigheten genom olika metoder samt att det tycks finnas omedvetna fördomar och stereotyper kring manligt och kvinnligt ledarskap.

Bakgrund: Många företag och offentliga myndigheter har problem med att deras anställda personal på något sätt utsätts för hot och fysiskt våld. Enligt en rapport som polismyndigheten presenterade år 2015 ökar antalet "utsatta områden" i Sverige (Nationella operativa avdelningen, 2015). I dessa områden finns det enligt rapporten en hög hotbild för indirekta påtryckningar av våldshandlingar som riskerar att skada tredje man. Problematiken kring hot om fysiskt våld är något som många ledare i organisationer måste ta hänsyn till vid hantering av dess personal. Företag och dess ledare ställs inför utmaningar och tvingas skapa strategier och åtgärdsplaner för att bemöta problematiken. Syfte: Studien syftar till att öka förståelsen för vilka åtgärder som postföretag verksamma i utsatta områden kan använda för att hantera hot och våld mot dess anställda personal på bästa möjliga sätt. Metod: Studien har genomförts genom en fallstudie med Polismyndigheten samt ett privat postföretag. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med åtta semistrukturerade intervjuer med personer på olika befattningar och nivåer inom organisationerna. Slutsats: Studien presenterar en modell som utvecklats i syfte att användas som ett stöd för en organisationsledning vid hantering av problematiken med att anställda utsätts för hot och våld. Studien ger förslag på praktiska åtgärder som postföretag kan genomföra för att förbättra hanteringen av problematiken med att de anställda drabbas av hot och våld. / Background: Many companies and public authorities have problems with their employees being exposed to threats and physical violence in some way. According to a report presented by the police authority in 2015, the number of "vulnerable areas" in Sweden (National Operational Department, 2015). In these areas, the report provides for a high threat of indirect pressure on acts of violence which threaten to harm third parties. The problem of threats of physical violence is something that many leaders in organizations must consider when handling its staff. Companies and their leaders face challenges and are forced to create strategies and action plans to address the problem. Purpose: The study aims to increase the understanding of the actions as postal companies operating in vulnerable areas can use to manage threats and violence against its employees  in the best possible way. Method: The study was conducted through a case study with the police authority and a private postal company. A qualitative research method has been carried out with eight semistructured interviews with people in various positions and levels within the organizations. Conclusion: The study presents a model developed to be used as a support for an organization's management when dealing with the problems of employees being exposed to threats and violence. The study provides suggestions for practical measures that postal companies can implement to improve the management of the problem of workers being hit by threats and violence.

Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.