I ett modernt samhälle har icke-militära medel blivit en av hybridkrigföringens viktigaste delar. Stater kan utsättas för samordnade hybrida angrepp som kan få krigsliknande konsekvenser utan att militära medel används. Samtida forskning har ett militärt perspektiv av hybridkrigföring trots att det är de brottsbekämpande myndigheterna som har det betydande ansvaret och som står i frontlinjen för att möta hybrida hot. Studiens syfte är att bredda förståelsen och perspektivet av hybridkrigföring genom att analysera brottsbekämpande myndigheter och specifikt Polismyndighetens förståelse och roll. Studien har en induktiv ansats och empiriskt material har inhämtats genom intervjuer med stöd av strategiskt urval och analyserats genom tematisk analys. Hybridhot ingår implicit i polisens uppdrag och med anledning av en förändrad hotbild har de en organisation som är bättre rustad än tidigare att möta hybrida angrepp. Studien styrker tidigare forskning om att hybrida hot behöver mötas med en allomfattande strategi och att det kan behövas olika strategier mot hybridkrigföring kontra hybridhot. Med stöd i Polislagen har polisen förmågor som utgör en stark grund att möta hybrida hoti fred som krig. För att bekämpa hybrida hot ser Polismyndigheten behovet av att inte särskilja på inre motyttre säkerhet. Den totala säkerheten anser de upprätthålls genom ett brett och fördjupat samarbete nationellt som transnationellt. Studien belyser Polismyndighetens nuvarande förståelse och kapacitet i arbetet mot hybrida hot. Studienbidrar till forskningen genom att öka kunskaperna om hybridkrigföring och hybridhot genom att tillföra ett polisärt perspektiv.

Detta examensarbete är skrivet på uppdrag av Utvecklingscentrum Syd i Malmö och kommer att beröra en brottspreventiv arbetsmodell, vid namnet ”Trygga trappan”. Denna arbetsmodell har tillämpats vid tre adresser i Malmö som hade problematik med olaga intrång och skadegörelser. Denna arbetsmodell utformades genom ett samarbete mellan kommunen, fastighetsföretaget och Polismyndigheten med syftet att eliminera olaga intrång berörande trappuppgångar. Gärningspersonerna var ungdomar som bland annat vandaliserade trappuppgångarna och hanterade narkotika där. Detta genererade otrygghet för de boendena vid de tre aktuella adresserna. Därav utformades två frågeställningar för att besvara huruvida tryggheten har ökat alternativt minskat efter tillämpningen av ”Trygga trappan” samt huruvida arbetsmodellen har varit effektiv för de tre involverade parterna. För att besvara frågeställningarna har en flermetodsforskning brukats i form av intervjuer, sekundärdata samt brottsstatistik. De centrala resultaten har påvisat att tryggheten har ökat bland de boendena sedan arbetsmodellens tillämpning. Resultaten har även antytt att arbetsmodellen har varit effektiv för kommunen, Polismyndigheten samt fastighetsägaren. / This degree project is a task assigned by the Development Center South in Malmö, Sweden and concerns a crime-preventive work model, called "Trygga trappan". This work model has been applied at three addresses in Malmö that had problems with unlawful intrusion and vandalization. This work model was designed through a cooperation between the municipality, the property owner and the police authority with the aim of eliminating unlawful intrusion in the stairways of the buildings. The offenders were adolescents who, among other things, vandalized the stairways and handled drugs there. This generated a lack of safety for the accommodations at the three current addresses. Hence two questions were formulated to answer whether the safety has increased or decreased after the application of "Trygga trappan" and whether the work model has yielded positive results for the three involved parties. To answer these questions, a multi-method approach has been used and data has been collected through interviews, questionnaires and crime statistics. The central results have shown that the safety has increased among the residents since the work model's application. The results have also suggested that the work model has been positive for the municipality, the police authority and the property owner.

No description available.

The purpose of this study was to examine if local newspapers construction of the Swedish authorities differs from the national newspapers. This was done using a qualitative method, using the Swedish police authority as a practical example. This by analyzing two articles each from five different news events concerning the police and their job. One article from the local newspaper from were the event took place, and one article from one of the most read national newspapers in Sweden, Dagens Nyheter. To then compare the results between the articles.  Previous studies show that the Swedish police takes a big part of the construction of themselves in the media. This partly by being one of the main sources of information for the journalists. The police also tend to be constructed in a positive way in some sort of ”hero”-discourse, and with a lack of critical questioning from the journalists. Some studies have also showed that the local media tend to lean into the aforementioned construction of the police in a greater extent than national media.  This study came to a similar conclusion as the previous studies has done. The local media tend to construct the police in some sort of ”hero”-discourse more often than the national media. This discourse is often presented in connection with a stressed or threatening situation, which in a way justifies the actions done by the police.

Organiserad brottslighet är ett omdebatterat ämne som i denna studie har studerats utifrån Polismyndigheten samt samverkande myndigheters perspektiv.1 Studien syftar till att bringa förståelse för hur detta ämne beskrivs och framställs. Dessutom visar den tidigare forskningen på avsaknad av studier som studerar detta utifrån ett polisiärt/myndighetsperspektiv. Därmed bidrar denna studie till att fylla den kunskapslucka som finns krig hur nutida organiserad brottslighet framställs utifrån ett polisiärt/myndighetsperspektiv i Sverige. Frågeställningen som besvaras i studien är följande “Hur framställs organiserad brottslighet och problembilden i Polismyndighetens rapporter samt i de myndighetsgemsamma rapporterna om organiserad brottslighet?”. Denna frågeställning studeras med hjälp av dokumentanalys där Polisens samt myndighetsgemensamma rapporter publicerade mellan år 2015–2019 analyseras med en tematisk analys. Studien har en abduktiv ansats och de teorier som används i studien är byråkratimodellen, skyddsteorin, entreprenörsteorin samt teorin om social inbäddning/nätverksteorin. Studiens resultat visar på att framställningen innehåller tre teman: motiv, struktur samt involvering. Den organiserade brottslighetens motiv framställs utifrån två underteman: ekonomisk vinning samt ideologiskt motiv. Den ekonomiska vinningen är det dominerande motivet bakom organiserad brottslighet och framställningen av detta motiv ligger i linje med entreprenörsteorin. Vidare beskrivs strukturen utifrån två teman: nätverksstruktur och hierarkisk struktur. Nätverksstrukturen är mest framträdande i materialet och detta tema visar likheter med nätverksteorin/teorin om social inbäddning men har även inslag av byråkratimodellen samt entreprenörsteorin. Även involvering utgörs av två teman: släkt och bekanta samt skuldsättning. Resultaten kring skuldsättning visar däremot inte någon tydlig koppling till en etablerad teori. Däremot finns det vissa likheter mellan skyddsteorin och skuldsättning. Dessa likheter innebär däremot inte att denna teori kan förklara temat. Involvering i förhållande till släkt och vänner visar däremot på en tydlig koppling till teorin om social inbäddning/nätverksteorin.

Det svenska samhället och dess medborgare förlitar sig på Polismyndigheten för att hålla landet tryggt. Men vad händer för de poliser som arbetar i yttre tjänst när hela myndigheten drastiskt omorganiseras? Hur det vardagliga arbetet och arbetsuppgifterna för de poliser som arbetar på frontlinjen i yttre tjänst upplevs efter reformen 2015 är en lucka i tidigare forskning som denna studie syftar till att undersöka. Reformen 2015 skulle bland annat göra polismyndigheten mer effektiv i sitt arbete. Det första året efter reformen redovisades mindre än 162 000 brott, vilket är den lägsta siffran som redovisats på flertalet år. Året därpå, 2016 visade statistik att endast 14% av alla vardagsbrott klarades upp. Polismyndighetens roll i samhället är vital för att upprätthålla lag och ordning och för att hålla samhället tryggt. Baserat på detta är det av lika stor vikt att just den myndighet som håller medborgarna trygga även känner sig trygga i sitt arbete. Frågeställningarna i denna studie har besvarats genom att använda teorin offentlig policy och med kvalitativa samtalsintervjuer där sex poliser i yttre tjänst i Storgöteborg har deltagit. Studien visar på att poliser i yttre tjänst upplever att arbetsuppgifterna har ändrats markant sedan polisreformen 2015 i form av bland annat förflyttningar av personal mellan avdelningar. Dessa förflyttningar har lett till ändring av arbetsuppgifter då många poliser flyttades till avdelningar eller delar av polismyndigheten som inte arbetade med samma uppgifter. Vidare visar studien hur arbetsbördan är den största förändring som uppkommit i samband med den initiala implementeringen av reformen. Studien visar även på att vissa delar i organisationen som helhet har ändrats i samband med polisreformen 2015, vilket i sin tur har påverkat poliser i yttre tjänst bland annat med större arbetsbörda.

Studiens syfte var att undersöka konstruktionen av gängkriminalitet i Polismyndighetens rapporter. Gängkriminaliteten har ökat snabbt den senaste tiden i Sverige och är ett växande problem samt en stor samhällsfråga som får mycket uppmärksamhet. Polismyndigheten släpper ofta rapporter som presenterar det aktuella läget i Sverige. Metoden som användes var en diskursanalys inspirerad av Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?”. Fem utvalda rapporter ingick i analysen som använder sig av Foucaults teorier om makt och kunskap/vetande samt governmentality. Resultatet visade på tydliga diskurser som identifierades i polisens rapporter som var organisatorisk diskurs, territoriell diskurs, ungdoms diskurs och etnisk diskurs. Studiens slutsatser var att polisens konstruktion av gängkriminalitet bidrog till att forma och skapa kunskap om vad gängkriminalitet är, som vidare kan skapa effekter. Effekterna av polisens konstruktion kan vara att det blir svårare att ha en dialog och att det leder till en ökad misstro mot polisen och till en överskattning av problemets omfattning genom en förstärkning av de sociala konstruktionerna och kategoriseringarna av grupper i samhället. Det kan leda till ökad marginalisering och social exkludering av vissa grupper i samhället.

Samverkan som arbetsform är ingenting som myndigheter kan välja att göra eller inte göra, det är en nödvändighet. Samverkan har i tidigare forskning visat sig vara en förutsättning i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka samverkan mellan Polismyndigheten och socialtjänsten i arbetet med att förebygga ungdomskriminalitet med inriktning på informationsutbyte. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; Vilken användning har myndigheterna av varandra utifrån samverkan? Vilka hinder upplever medarbetare med samverkan? Vilka framgångsfaktorer upplever medarbetare med samverkan? För att besvara undersökningens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra anställda inom Polismyndigheten. Den teori som ligger till grund för studien är Danermarks samverkansteori. Resultatet av studien visar att myndigheterna har stor användning av varandra inom ramen för samverkan i relation till förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Vidare har det gått att identifiera faktorer som hindrar och främjar samverkan. I samverkansarbetet anges resurser, lagstiftning, olika arbetsbeskrivningar samt riktlinjer och modeller som hinder. De framgångsfaktorer som identifierats är kunskap och förståelse samt relationen med socialtjänsten. Genom samverkan kan myndigheterna uppnå mer samhällsnytta. Faktorer som hämmar samverkan kan förhindras genom faktorer som främjar samverkan.

No description available.

The purpose of this paper is to investigate the role of CCTV, Close Circuit Television, in the police operations during the deadliest terror attacks in Norway; the 2011 Oslo bombing and subsequent Utøya shooting, Denmark; the 2015 Copenhagen Krudttønen Cultural Centre and Synagogue shootings and Sweden; the 2017 Stockholm truck attack. Specifically, this paper aims to explain in what capacity CCTV has contributed to the police operations during the three attacks, as well as to investigate which problems have been noted with CCTV during the police operations. This study has been conducted through a qualitative content analysis to identify the prominent themes in which CCTV have been described in three after-action reports authored by each country’s national police agency. The study finds that the main contribution of CCTV lies in tracking and identifying a moving perpetrator, capturing pictures and film of the perpetrator which can be shared to police personnel as well as the public and as a whole contributing to further investigative measures. The problems with CCTV described in the reports are mainly that privately owned CCTV-cameras can be hard to locate, that CCTV film takes time to secure and analyze and that the quality of the film can vary greatly. In conclusion, the study suggests that the police forces should install more of their own controllable and actively monitored cameras to allow for more actionable use during terror attacks and other incidents. These cameras should be combined with AI software to further enhance the capability of the cameras and their operators.