Denna uppsats undersöker vilket innehåll USA:s president Donald Trump fyllde begreppen ”vi” och ”dom” med via sitt Twitterkonto under de sista tre veckorna av presidentvalrörelsen 2016. Analysen motiveras av att den kan ge en fingervisning om vilken politik Trump kommer att verka för som president. Forskningsfrågan för studien är: Med vilket innehåll fyller Donald Trump, genom sitt Twitterkonto, signifikanterna ”vi” och ”dom”? Uppsatsen ingår i forskningsfältet politisk kommunikation och utgår från ett teoretiskt ramverk som lägger stor vikt vid språkets funktion i konstruktionen av verkligheten. Som metod används diskursanalys, där betydelserna för ”vi” och ”dom” tolkas utifrån hur begreppen sammankopplas med andra betydelsebärande begrepp och den kontext som tweetarna är skrivna i. I uppsatsens analys framkommer det att Trump konstruerar en motsättning mellan ”vi” och ”dom” som baseras på religiös tillhörighet och ursprung, och där ”dom” som är muslimer eller har invandrat från Latinamerika utgör problemet. Utifrån den konstruerade problembilden kan politiska krav som att stoppa invandringen från muslimska länder och att deportera miljontals invandrade från Latinamerika, framstå som logiska lösningar. Lösningar som också har presenterats av Donald Trump. Denna typ av politiska förslag riskerar leda till att ytterligare öka främlingsfientligheten och de sociala spänningarna i USA. / This paper examines the content US President Donald Trump filled the terms "us" and "them" via his Twitter account during the last three weeks of the presidential election campaign in 2016. The analysis is motivated because it can give an indication of what kind of policy Trump will suggest as president. The research question for this study is: With what content does Donald Trump, through his Twitter account, fill the signifiers "us" and "them"? The essay is part of the research field of political communication and is based on a theoretical framework which places emphasis on the function language has as a tool for the construction of reality. Discourse analysis is used as method, which implicates that the meanings of "us" and "them" is interpreted on the basis of how the concepts are connected with other meaningful concepts and the context in which the tweets are produced. According to the analysis of this paper, Donald Trump constructs an opposition between "us" and "them" based on religious affiliation and origin, in which "them" – who are Muslim or immigrants from Latin America – are the problem. Based on this constructed conflict, the political demands to stop immigration from Muslim countries and deport millions of immigrants from Latin America, appears as logical solutions. Solutions that has also been presented by Donald Trump. This type of policy proposals could lead to a further strengthening of the social divisiveness and an increase of xenophobia in USA.

Valaffischer är ett gammalt traditionellt medium för politiska partier att nå ut med sin kommunikation med. Men trots de nya tillvägagångssätten att nå ut med sin kommunikation tack vare digitaliseringen, är valaffischer fortfarande ett aktuellt medium trots att de har använts under så pass lång tid. Sverigedemokraterna är ett relativt “ungt” parti. De blirintressanta att studera då de har sina rötter i nazismen och därifrån har de snabbt vuxit till att bli Sveriges tredje största parti. Studien redovisar en analys av Sverigedemokraternas professionalisering och hur deras utveckling av valaffischer sett ut under valrörelserna 2006, 2010, 2014 och 2018. Totalt har det analyserats femton valaffischer som ingått i Sverigedemokraternas valkampanjer under de fyra senaste valrörelserna. Syftet med denna studie är att undersöka vad professionaliseringen av politiken har haft för betydelse för Sverigedemokraternas visuella politiska kommunikation, i form av deras valaffischer. Därav formades frågeställningar för att svara påsyftet: “Hur har Sverigedemokraternas kommunikation genom valaffischer förändrats från2006 till 2018?” och “Hur har professionaliseringen av visuell politisk kommunikation tagit form i Sverigedemokraternas valaffischer?” Valaffischerna i denna studie utgår från en kvalitativ textanalys och med fokus på ett parti. Den kvalitativa textanalysen utgår från en semiotisk analys, där den analysmodell som använts är en sammansättning av 5 teman, 14 kategorier och 1 underkategori. Valaffischerna i studien har framförallt analyserat med hjälp av tidigare forskning av Nicklas Håkansson, Bengt Johansson och Orla Vigsø (2014), som ofta ses som referenser i samband med studier av valaffischer. Teorierna politisk kommunikation och professionalisering ligger till grunden för denna studie. Resultatet av analysen har applicerats på fyra tidsperioder i valaffischernas utveckling och slutsatsen visar på att Sverigedemokraterna har genomgått en förändring i professionaliseringen av valaffischer mellan åren 2006 och 2018, fast under kortare tid än de fyra tidsperioderna. Det är en förändring som anpassats i takt med utvecklingen i samhället, bland annat i form av den digitala utvecklingen och utvecklingen av specialistyrken inom marknadsföring och visuell kommunikation. Förändringen av Sverigedemokraternas kommunikation i valaffischer har bland att visats i att de har gått från att använda tydliga budskap och starka åsikter, till att deras budskap har blivit mer och mer abstrakt och att de inte längre behöver argumentera för sin sak. Deras åsikter har normaliserats till den grad att de inte längre behöver övertyga väljarna på samma sätt genom sina valaffischer. / Election posters are an old traditional medium for political parties to reach out with their communication. Despite the new approaches to reach out with political communication thanks to digitalization, election posters are still a relevant medium despite having been used for a long time. Sverigedemokraterna are a relatively "young" party. They became interesting for this study as they have their roots in nazism and therefrom quickly grew to become Sweden's third largest party. This study presents an analysis of Sverigedemokraterna’s professionalization of electionposters during the electoral campaigns 2006, 2010, 2014 and 2018. A total of fifteen electionposters were analyzed, all of which were included in Sverigedemokraterna’s electioncampaigns during four different electoral movements. The purpose of this study is to investigate the importance of professionalization of politics for Sverigedemokraterna’s visualpolitical communication, in form of their election posters. From this, questions at issue were formulated to answer the purpose: How has the communication through election posters from Sverigdemokraterna changed from 2006 to 2018? and How has the professionalization of visual political communication shown in Sverigedemokraternas election posters? The election posters in this study are processed on the basis of a qualitative textanalysis and with focus on one party. The qualitative textanalysis is based on a semiotic analysis, where a analysis model is used. The analysis model is a composition of 5 themes, 14 categories and 1 subcategory. The results of the study have primarily been analyzed with the help of previous research by Nicklas Håkansson, Bengt Johansson and Orla Vigsø (2014), who are often seen as references in connection with studies of election posters. The theories of political communication and professionalization form the basis of this study. The result of the analysis has been applied to a four time period in the development of the election posters and the conclusion shows that Sverigedemokraterna has gone through a change in the professionalization of election posters between 2006 and 2018, though for shorter periods than the four time periods of election posters. It is a change that has been adapted in line with developments in society, including in the form of digital development and the development of specialist professions in marketing and visual communication. The professionalization has also shown through the normalization of the party. The change inSverigedemokraterna’s communication in election posters has among other things been shown in their use of clear messages and strong opinions in their election posters to that their message has become more and more abstract and that they no longer need to argue for their cause. Their opinions have been normalized to the point that they no longer need to convince voters and other parties with their election posters.

Journalism is a part of the foundation of a democracy and is responsible for giving a wide view of the society, examining the authorities and making sure to give a nuanced picture of reality. With the rapid flow of information given to us by the digital media, journalism has gained tremendous competition from third parties and private individuals. At the same time, surveys have been carried out where politicians and press secretaries find that journalists today are unable to cover reality to the extent that would be desired. The economic situation has meant that many local offices have had to be closed down, which has contributed to white spots that are no longer covered in Sweden. In this survey, semi-structured interviews were conducted with parliamentary politicians, journalists and press secretaries in the political arena to get answers on how they view the journalism's democratic role, the future of journalism and how digitalization has affected journalism. The answers were thematised and analyzed against theories of media convergence, journalism's democratic role and political communication. In several themes that were found among the answers, there is consensus in the interviewees' answers and opinions questions. For example, journalism faces major challenges in the future in a society with easy ways of disseminating disinformation, and that journalists themselves need to find the solution to preserve their relevance and credibility. / Journalistik är en del av grundstommen i en demokrati och ansvarar för att bevaka samhället, granska makteliten och se till att ge en nyanserad bild av verkligheten. I och med det snabba informationsflödet som de digitala medierna gett oss idag har journalistiken fått enorm konkurrens från utomstående aktörer och privatpersoner. Samtidigt har undersökningar gjorts där politiker och pressekreterare tycker att journalister idag inte klarar att bevaka i den mån som skulle önskas. Den ekonomiska situationen har gjort att många lokalredaktioner har fått läggas ner vilket har bidragit till vita fläckar som inte längre bevakas i Sverige. I den här undersökningen genomfördes semistrukturerade intervjuer med riksdagspolitiker, journalister och pressekreterare inom den politiska arenan för att få svar på hur de ser på journalistikens demokratiska roll, journalistikens framtid och hur digitaliseringen har påverkat journalistiken. Svaren tematiserades och analyserades mot teorier om mediekonvergens, journalistikens demokratiska roll och politisk kommunikation. I flera teman som hittades bland svaren råder det konsensus i intervjupersonernas svar och åsikter frågeställningarna. Exempelvis att journalistiken står inför stora utmaningar i framtiden i ett samhälle med lätta sätt att sprida desinformation, och att journalisterna själva behöver hitta lösningen för att bevara sin relevans och trovärdighet.

<p><strong>Purpose </strong>The purpose is to analyze the parliamentary parties political communication in the social media channels before the election 2010.</p><p><strong>Methodology </strong>This essay is a descriptive study from nine interviews of the responsible people in the parliamentary parties. In addition to that two more interviews were done with social media experts</p><p><strong>Theoretical perspective </strong>This essay is based on two-way communication and communication strategies</p><p><strong>Conclusions </strong>The parliamentary parties use social media as a complement to traditional media. The purpose is to create dialog and to minimize the gap to the voters, but in many ways it is being used as a one-way communication channel.  The parliamentary parties are trying to use the social media channels in Swedish conditions, but in many ways they try to imitate an American used strategy.</p>

Purpose The purpose is to analyze the parliamentary parties political communication in the social media channels before the election 2010. Methodology This essay is a descriptive study from nine interviews of the responsible people in the parliamentary parties. In addition to that two more interviews were done with social media experts Theoretical perspective This essay is based on two-way communication and communication strategies Conclusions The parliamentary parties use social media as a complement to traditional media. The purpose is to create dialog and to minimize the gap to the voters, but in many ways it is being used as a one-way communication channel.  The parliamentary parties are trying to use the social media channels in Swedish conditions, but in many ways they try to imitate an American used strategy.

Presidentvalet i USA baseras på personval istället för partival och detta personval inkluderar även presidentkandidatens partner. Presidentkandidaternas fruar diskuteras och analyseras idag lika mycket som presidentkandidaterna själva samtidigt som medierna diskuterar vilken av de tidigare presidentfruarna de kommer att efterlikna. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilken retorik Michelle Obama och Ann Romney använder sig av i talen de ger på The Democratic National Convention respektive The Republican National Convention i ett försök att övertyga de amerikanska väljarna att deras man borde bli deras nästa president. Eftersom det visuella framträdandet bidrar till talets helhet ska även det undersökas och analyseras. Då Michelle Obama och Ann Romney har jämförts under hela valet görs det även här en komparativ analys av deras retorik samt deras visuella framträdande. En kvalitativ metod har valts för uppsatsen i form av en retorisk analys. Denna retoriska analys görs med hjälp av Karlbergs och Mrals (1998) retoriska modell. Resultatet visar att både Michelle Obama och Ann Romney använder sig mest av ethos och pathos i sina tal för att bygga tillit till publiken samt visa känslor. Undersökningens resultat visar även att de båda blir presidentkandidaternas surrogat till målgrupper som de inte når ut till vilket visar att presidentskapet är en två- persons- karriär där presidentfrun får stå för den feminina sidan medan presidentposten förbli maskulin. Resultatet visar även att den politiska kommunikationen inte behöver vara strikt politisk och att medierna spelar en stor roll i den politiska kommunikationen idag. / The presidential election in The United States is based on voting for an individual candidates rather than voting for a party and this vote includes the wife of the presidential candidate. The wives of presidential candidates are today equally discussed and analyzed, while the media also discusses which one of the previous presidential wives they are going to take after. The purpose of this thesis is to examine and analyze the rhetoric that Michelle Obama and Ann Romney uses in the speeches they give at The Democratic National Convention and The Republican National Convention in an effort to convince the American voters that their husband should be their next president. Since the visual appearance contributes to the speech as a whole this will also be examined and analyzed. Michelle Obama and Ann Romney have been compared throughout the whole election so a comparative analysis of their rhetoric and their visual appearance will also be made here. A qualitative approach has been chosen for this thesis in the form of a rhetorical analysis. This rhetorical analysis is done by using Karlberg and Mrals (1998) rhetorical model.. The results show that both Michelle Obama and Ann Romney used ethos and pathos the most in their speeches to build trust with the audience and to show emotions. The thesis results also show that they are surrogates to the presidential candidates in the way that they can reach target groups that the candidates cannot and with this showing that the presidency is a two-person career where the presidential wife to stands for the feminine side while the presidential post remains masculine. The results also show that political communication doesn’t have to be purely political, and that the media plays a major role in political communication today.

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna. I studien har vi använt flera teorier som ligger inom medie- ochkommunikationsvetenskap med fokusering på politisk kommunikation. Dessa teorier är kommunikationsteorin, politisk kommunikation, professionalisering, personifiering, medialisering, dagordningsteorin, opinionsbildning och gatekeepingteorin. Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med politiker i Kungsbacka kommun. Vi har även gjorten kvantitativ innehållsanalys av dessa politikers bloggar. Studien visar att samtliga politiker serbloggen som ett verktyg att sprida sina budskap med. De beskrev bloggen som enenvägskommunikation som används för att direkt påverka medborgarna eller för att påverka mediers dagordning, och på så sätt påverka medborgarna indirekt. Interaktionen med medborgarna genom bloggen förekom sällan.

Syfte: Syftet med denna studie är att klarlägga hur de politiska partierna formulerar sitt budskap i tv-reklam inför valet till Sveriges riksdag 2010. Teoretiska perspektiv: I denna studie används teori om politisk kommunikation, reklam och marknadsföring. Metod: Tre olika metoder användes vid denna studie. Två typer av visuell analys: bildanalys och filmanalys samt en retorisk analys. Empiriskt material: Avsändarna av filmerna som granskats i denna studie är Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Resultat: De svenska politiska reklamfilmerna använder sig inte av personkampanjer, dvs. de egna politikerna framträder inte alls i filmerna annat än som speakerröster. Resultaten visar också att filmerna skiljer sig åt gällande musikval där Moderaterna och Kristdemokraterna använder sig av mer välkända låtar än de övriga partierna. Socialdemokraterna och Kristdemokraternas budskap formulerar sig mer negativt än Moderaterna och Miljöpartiet. Samtliga partier delar fokus på människan och en jämvikt mellan kvinnor och män, däremot är representationen av etniska och sexuella minoriteter dålig. / Problem: 2010 was the first year when the political parties could advertise in Swedish television during an campaign before the election to the Swedish parliament. Therefore, it’s interesting to study how the political ads in television were formulated and which messages they sent to the viewers. Question at issues: The main study was concentrated on how the political parties formulated their messages. Other research questions were about differences and similarities between the advertisements and if there were differences in presentation and messages between the Alliance and the red-green coalition. Aim: The aim of this study is to illuminate how the political parties formulated their messages in TV-ads. Methodology: Three different methods were used. Two types of visual analysis, movie analysis and image analysis were combined to analyze the visual parts of the ads. The third method was a rhetoric approach to analyze the spoken/written word in the ads. Theoretical Perspective: This study is based on theories concerning political communication in Sweden and USA, advertising and marketing. Empirical foundation: In this study, four political TV-ads from four different parties in the Swedish election 2010 were analyzed; The Moderate party, Christian Democrats, Social Democrats and the Green party. Results: The Swedish political TV-ads do not – contrary to political ads in many other countries – use personal campaigns and theirs political leaders as the main messengers. The ads were similar to each other according to the use of characters and environment in the scenes. The use of music and the use of positive/negative feelings were the things that were the most differentiated between the political ads. The Moderate Party and the Green party were more positive in their messages than the Christian Democrats and Social Democrats were.

Problem statement and purpose: The purpose of this study was to analyze in what way first-time voters chose to take part of political information. The questions we aimed to answer was how first-time voters use media and other information channels for political purposes, what importance and trust the first-time voters give the different information channels and finally which indicators there is for that structural or individual factors affect the media consumption and political interest. Method and material: We did interviews with twelve 18 years old first-time voters from six different high school programs in Sundsvall, Sweden. Results: The study showed that the premier source of political information were traditional news media, in particular the debates on TV. It’s also in the debates the first-time voter’s trust the most. Even though the social medias are constantly present in their everyday life and even though the first-time voters believe the social medias have potential for engaging young people politically, the possibilities are only taken in advantage by people who are already politically interested. The first-time voters are being affected by both structural and individualized factors. The structural, the social standing in particular, matters for the individual’s political interest and use of traditional media, while the individualized factors primarily matters for the use of social medias.

This study examines Swedish party leaders’ strategies in political campaign interviews to both answer the journalist’s question and deliver own messages. The material studied consists of eight fifty minutes long interviews, each with one Swedish party leader, broadcast in the channels of the Swedish public service company Sveriges television in a series of episodes called “Val 2014 #dinröst” in the weeks before the 2014 elections. The answering turns, where the politicians both answer the question given by the journalist and give messages which the question has not explicitly asked for, were analyzed using conversation analysis. Two main findings are the “message post-expansion” and the “message embedding”, two features of the politicians’ answering turns in which they deliver own messages, sometimes with help of a “transitional phrase”. The study is theory generating in the sense that it contributes with these features. The study indicates that the Swedish party leader interview format gives the politicians possibilities to express themselves rather freely. Questions asked by the journalists set the topics but journalists seem to expect the politicians to do more than answering the question, as well as the politicians themselves seem to feel expected to present their positions after answering the question. A conclusion is also that the party leader considers her or his task in the party leader interview as two-sided: she or he shall both follow the Q-A turn-taking organization and deliver own messages. At a macro level, the study suggests that media logic has made party leaders develop strategies to maximize their usage of the party leader interview as a communication channel, and that the features of the “budskapspostinskott” and the “budskapsinbäddning” indicate that mediatization of politics is advanced. In addition, the results make it reasonable to suggest that the journalist and the party leader, from an institutionalistic perspective of mediatization of politics, can have different logics but at the same time have at least one common aim: to provide as many people as possible with a basis to take a stand on the day of the election. With this view, the journalist and the party leader co-work to contribute to a sustainable democracy. The profession dimension of media logic can, thus, in addition to scrutinizing the party leader, include helping the party leader reach the audience with understandable and clear messages. Finally, the actions of the party leaders in “Val 2014 #dinröst” can be understood as indicating that mediatization of politics has reached so far that message construction has become a natural part of the politics dimension of political logic. The construction of political messages can be said to have been triggered by media logic but, in the light of this study, have become included into the dimension of political logic which embraces the work of winning voters and gaining support for political ideas. / Den här studien undersöker svenska partiledares strategier för att i partiledarintervjuer både svara på journalistens fråga och föra fram egna budskap som journalisten inte explicit bett om att få. Empirin består av de åtta knappt femtio minuter långa partiledarintervjuerna i Sveriges televisions program ”Val 2014 #dinröst” som direktsändes under valrörelsen inför de allmänna valen i Sverige den 17 september 2014. De svarsturer i vilka politikerna både svarar på frågan och utnyttjar sin tur till att leverera egna budskap analyserades med hjälp av konversationsanalys. Studien är teorigenererande så till vida att den presenterar budskapspostinskott och budskapsinbäddningar, två konstruktioner i politikernas svarsturer som de använder för att leverera egna budskap, ibland med hjälp av en övergångsfras. Studiens slutsatser är att partiledarna i det programformat som studerats får tala relativt fritt – partiledarna kan sägas ta sig en proaktiv roll, och deras budskapspostinskott och budskapsinbäddningar tycks för både journalist och politiker ingå som en naturlig del i programformatet. En slutsats är också att partiledaren ser sig ha ett tudelat uppdrag i partiledarintervjun – att både följa frågasvarturtagningsordningen och föra fram egna budskap. På en makronivå anför studien att det är medielogiken som har gjort att partiledarna har utvecklat strategier för att maximalt kunna nyttja partiledarintervjun som kanal, och att studiens budskapspostsinskott och budskapsinbäddningar kan ses som ett indicium på att mediatization av politiken är mycket långtgående. Därutöver konstateras att journalist och partiledare utifrån ett institutionalistiskt mediatization-perspektiv kan utgå från olika logik och samtidigt ha åtminstone ett gemensamt mål: att hålla ett begripligt och levande samtal för att så många tittare som möjligt ska tillhandahållas underlag för att ta ställning på valdagen. På så sätt kan de sägas tillsammans bidra till en hållbar demokrati. Professionsdimensionen av medielogiken kan utifrån det förda resonemanget gå ut på att journalisten, utöver att granska politikern kritiskt, ska hjälpa politikern att nå ut med sina budskap på ett lättfattligt sätt. Det föreslår den här studien. Till sist kan partiledarnas ageranden i ”Val 2014 #dinröst” sägas tyda på att mediatization av politiken har gått så långt att budskapsformulering har blivit en naturlig del i politics-dimensionen av politiken. Budskapsformulering kan sägas ha triggats av medielogiken men bör i ljuset av den här studien inte längre ses som en effekt av medielogiken som står vid sidan av politikens politics-dimension utan som en numera naturlig och självklar införlivad del av den dimension av politiken som handlar om att få väljarstöd och vinna gehör för olika frågor.