Problembakgrund: Tidigare studier har visat på att klimatrisker kan innebära att tillgångar behöver skrivas ned. Tillsynsorganet ESMA har för 2022 års finansiella rapporter uppmanat de nationella tillsynsorganen att prioritera tillsyn av klimatrelaterade risker. Nämnden har konstaterat att bolag beskriver klimatrisker i hållbarhetsrapporter men att det inte återspeglas i de finansiella rapporterna.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning och vad som påverkar om bolag tar hänsyn till klimatrelaterade risker vid nedskrivningsprövning av tillgångar Metod: Studien har utgått från en kvantitativ innehållsanalys med deduktiv ansats där den avser att testa hypoteser formulerade utifrån en litteraturgenomgång. Datan består av sekundärdata från svenska börsnoterade bolags årsredovisningar för räkenskapsåret 2022.  Resultat: Studiens resultat visar ett signifikant positivt samband mellan bolagsstorlek och om hänsyn tas till klimatrelaterade risker vid nedskrivningsprövningar av tillgångar. Resultatet visar också på ett signifikant positivt samband mellan bolag som ger ut specifika upplysningar med ett prediktivt värde vid nedskrivningsprövning och hänsyn till klimatrelaterade risker.  Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur svenska börsnoterade bolag tar hänsyn till klimatrisker vid nedskrivningsprövning av tillgångar. Studiens resultat kan vara av intresse för standardsättare och tillsynsorgan. Studien bidrar med en undersökning inom ett område som kan tänkas vara mer aktuellt inom en snar framtid med tanke på den förväntade implementeringen av CSRD och ESMAs uppmaningar. / Background: Previous studies have shown that climate risks may require asset write-downs. The supervisory authority ESMA has urged national supervisory bodies to prioritize supervision of climate-related risks in the 2022 financial reports. The Swedish supervisory authority has noted that companies describe climate risks in sustainability reports but that it is not reflected in the financial reports.  Purpose: The purpose of the study is to examine the extent to which and what influences companies to consider climate-related risks in the impairment testing of assets. Research Method: The study has employed a quantitative content analysis with a deductive approach, aiming to test hypotheses formulated based on a literature review. The data consists of secondary data from the annual reports of Swedish listed companies for the fiscal year 2022.  Results: The study's results indicate a significant positive correlation between company size and the consideration of climate-related risks in asset impairment testing. The results also demonstrate a significant positive correlation between companies providing specific information with predictive value in impairment testing and the consideration of climate-related risks.  Contributions: The study contributes to increased understanding of how Swedish listed companies take climate risks into account when assessing impairment of assets. The study's results may be of interest to standard setters and regulatory bodies. The study contributes with an investigation within a topic that may be more relevant in the near future, given the expected implementation of CSRD and ESMA's urging.

Bakgrund Intresset för hållbarhetsredovisning är något som har ökat under de senaste åren. Enligt Hållbarhetslagen är det krav på att stora företag i Sverige årligen ska upprätta en hållbarhetsrapport antingen integrerat eller som från årsredovisningen en avskild rapport. Idag är det en aktuell diskussion om huruvida hållbarhetsredovisningen ska integrerat eller som en avskild rapport. Syfte Studien syftar till att förklara vilka faktorer som har påverkat svenska börsnoterade bolag att upprätta sin hållbarhetsrapport som integrerad eller som från årsredovisningen en avskildrapport innan och efter kravet om lagstadgad hållbarhetsredovisning. Metod Den kvantitativa tvärsnittsstudien har genomförts med en deduktiv ansats. Empirin har samlats in genom granskning av företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter. Slutsats Studiens resultat visar att det finns faktorer som påverkar företagens val i att upprätta en integrerad hållbarhetsredovisning. Studien fann positivt signifikanta samband mellan den beroende variabeln Integrerad hållbarhetsredovisning och de oberoende variablerna företagsstorlek, branschtillhörighet samt val av revisionsbyrå. / Introduction The interest in sustainability reporting is something that has increased in recent years. According to the Sustainability Act, large companies in Sweden must annually prepare a sustainability report either integrated or as a separate report from the annual report. There is a current discussion about whether the sustainability report should be integrated or as a separate report. Purpose The study aims to explain what factors have influenced Swedish listed companies to prepare their sustainability report as integrated or as a separate report from the annual report, before and after the requirement for statutory sustainability reporting. Method This quantitative cross-sectional study has been conducted through a deductive approach. Empirical data has been collected through reviews of companies' annual reports and sustainability reports. Conclusion The study's results show that there are factors that influence companies' choices in establishing an integrated sustainability report. The study found a positive significant relationship between the dependent variable Integrated Sustainability Report and the independent variables company size, industry affiliation, and choice of audit firm.

Forskningsproblem Earnings management, i studien uttryckt som resultatmanipulering, handlar om redovisningsval där företagsledningen vilseleder företagets intressenter om dess verkliga ekonomiska prestation. Behov finns att förklara skillnader i användandet av resultatmanipulering mellan länder. Syfte Syftet med denna studie är att förklara resultatmanipulering i nordiska börsbolag utifrån kulturens inverkan på redovisningsvalet. Metod Utifrån en deduktiv ansats härleds en hypotes som sedan prövas genom våra empiriska observationer. Observationerna samlas in genom en dokumentstudie av nordiska börsbolags årsredovisningar. Resultat Studiens resultat visar att resultatmanipulering är mer förekommande i norska än svenska bolag. Vidare visar resultatet att osäkerhetsundvikande kan förklara en del av användandet av resultatmanipulering, men att övriga kulturella dimensioner inte kan göra det. Kunskapsbidrag Studien bidrar till en ökad förståelse av redovisningsval i nordiska börsbolag. / Problem Earnings management is the common expression to explain the management’s use of accounting choices that mislead its stakeholders about the business performance. There are needs to explain differences in the use of Earnings management between different countries. Purpose The aim of this study is to explain the cultural factors impact on the use of Earnings management within Nordic stock exchange companies. Method Based on a deductive approach we have derived one hypothesis that is tested by our empirical observations. The observations are gathered through a document study of Nordic listed companies’ annual reports. Results The results indicate that Earnings management is more frequently used in Norwegian companies compared to Swedish. Uncertainty avoidance seems to explain some of the variation in Earnings management. However the remaining cultural dimensions fail to explain the variation between the Nordic countries. Contribution The contribution of the study is an increased understanding of accounting choices in Nordic listed companies.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar. Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt. Två teorier som utgår från att företagsledningen agerar egennyttigt, och försöker maximera sin egennytta, är Principal/Agent-teorin och Positive Accounting Theory (PAT). Eftersom övervärdering av goodwill relativt immateriella tillgångar är ett sätt att driva upp resultatet, vilket anses gynna företagsledningen, är det intressant att undersöka om dessa båda teorier kan erbjuda förklaringar till övervärderingen av goodwill. Denna studie försöker bringa klarhet i vilken av dessa två teorier som bäst förklarar hur IFRS 3 tillämpas i praktiken, vad avser den relativa fördelningen mellan goodwill och immateriella tillgångar. Vi studerar hur alla förvärvande företag på Stockholmsbörsen år 2010 har gjort fördelningen, och gör regressionsanalyser för att bedöma om det finns något samband mellan den relativa fördelningen och företagens storlek och skuldsättningsgrad, två faktorer som är centrala för företagsledningens beteende enligt såväl PAT som Principal/Agent-teorin. Sammanfattningsvis går det inte att styrka något sådant samband, varken till stöd för PAT eller för Principal/Agent-teorin. Det är intressant, eftersom flera tycker sig se ett samband, men kanske inte förvånande, eftersom PAT och Principal/Agent-teorin motsäger varandra helt i frågan om sambanden är positiva eller negativa. Vi har dock svaga indikationer på att PAT kanske förklarar bättre hur IFRS 3 tillämpas på mycket stora företag, medan Principal/Agent-teorin kanske kan förklara bättre upp till en viss storleksgräns.

The aim of this thesis is to investigate the effect of two specific external, to the principal-agent relationship, influences on executive pay practices in the UK, namely pay consultants and the introduction of the International Financial Reporting Standards (IFRS). The thesis consists of three essays. In the first essay, I examine the role of pay consultants in UK CEO pay practices. The results illustrate that their role is not consistent with the predictions of the managerial power theory. More specifically, pay consultants do not try to help managers towards the expropriation of shareholders' wealth; on the contrary I show strong indications that pay consultants urge firms towards the adoption of more incentive based CEO compensation. Moreover, I report that economic characteristics (e.g. firm size, complexity of the contract) rather than CEO power explain the firm's choice to hire a compensation consultant. These results are robust to selection bias controls. The results of this essay indicate that pay consultants play a less "sinister" role than what the managerial power theory suggests and that their advice and expertise can assist firms design an optimal executive pay contract. In the second essay, I examine the existence of managerial opportunism at the switch from UK GAAP to IFRS. I find strong indications that the restatements from UK GAAP to IFRS have not been manipulated by managers. I examine the existence of such behaviour under different specifications and for different types of CEOs that one would expect to engage in opportunistic behaviour to maximise the expected personal wealth. The research design that I adopt makes the results less prone to methodological issues common in studies in this area. Positive Accounting Theory literature has established that managerial opportunism seriously affects accounting choice. The results of this essay imply that with respect to IFRS restatements, where managers had strong incentives to manage future earnings, I find no signs of manipulation. This essay thus puts into question the Positive Accounting Theory Paradigm. In the third essay, I examine the effect of IFRS on the use of performance measures for evaluating and rewarding managers. This essay illustrates that firms make less use of accounting based performance measures due to the introduction of IFRS. I explain these results based on the predictions of optimal contacting theory. I claim that IFRS adds unnecessary "noise" to accounting numbers not relevant to the managers' actions. This is mainly due to the adoption of "fair value" accounting, which makes accounting earnings more value relevant and therefore useful for firm valuation purposes; however, "fair value" accounting also makes accounting numbers more volatile and sensitive to market movements. If this increase in volatility is related to events outside the managers' control, this makes the use of accounting based performance measures less useful for evaluating and rewarding managers. The results of this essay imply that IFRS might have made accounting earnings more useful for stock market purposes, e.g. firm valuation, but this has happened at the expense of other purposes that accounting serves, e.g. contracting.

No description available.

För att uppnå harmonisering och skapa en överenstämmelse av redovisningsstandarder i de europeiska länderna beslutade Europaparlamentet år 2002 att tillämpa IASB standarder. IFRS blev ett obligatoriskt regelverk för börsnoterade företag inom EU från och med januari 2005. Upprättandet av finansiella rapporter enligt ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk skulle underlätta för investerare att värdera företag i olika länder. Införandet av IFRS 2005 har inneburit att goodwill och andra immateriella tillgångar inte längre skulle skrivas av utan istället årligen testas för nedskrivningsbehov, enligt IAS 36. Tidigare forskning har visat att det finns svårigheter med implementeringen av IAS 36 sedan IFRS har antagits som regelverk för börsnoterade företag inom EU. Det finns inga särskilda regler för hur företagen bör göra när de prövar goodwill för nedskrivningen, vilket gör att företagsledningen får större möjligheter att påverka nedskrivningen av goodwill. Syftet med denna studie är identifiera faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar i svenska börsnoterade bolag inom IT- och telekombranschen. En kvantitativ metod och en deduktiv ansats har använts i denna studie. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag inom IT- och telekombranschen på Stockholmsbörsen OMX NASDAQ under perioden 2009–2015. Studiens resultat har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan byte av verkställande direktör och goodwillnedskrivningar. Detta resultat har visat att det finns incitament hos företagsledningen att agera i eget intresse vid redovisningsval, vilket kan ge en felaktig bild av företagets finansiella ställning. / In order to achieve harmonization and create a conformity of accounting standards in the European countries, the European Parliament in 2002 applied IASB standards and IFRS became mandatory regulations for listed companies in the EU from January 2005. Preparation of financial statements in accordance with a common and internationally accepted regulations would facilitate investors to evaluate companies in different countries. The introduction of IFRS in 2005 has meant that goodwill and other intangible assets are no longer amortized, but instead are tested annually for impairment, in line with IAS 36. Previous research has shown that there are difficulties with the implementation of IAS 36 since IFRS has been adopted as regulations for listed companies within the EU. There are no specific rules on how companies should do when they test goodwill for impairment which provides the management greater opportunities to influence the impairment of goodwill. The purpose of this study is to identify the factors affecting goodwill impairment in Swedish listed companies in the IT- and the telecommunications industry. A quantitative method and deductive approach has been used in this study. Data collection was based on the annual reports of listed companies in the IT- and the telecommunications industry on the Stockholm Stock Exchange, NASDAQ OMX during the period 2009–2015. Studies results have shown that there is a significant positive correlation between the change of CEO and goodwill impairment. This result has shown that there is an incentive for management to act in their own interest at the accounting choices and this can give a misleading picture of the company´s financial position.

Komponentavskrivning är ett relativt nytt redovisningssätt för den offentliga sektorn. 2014 kom Rådet för kommunal redovisning med nya direktiv om att införa komponentavskrivning i de kommunala verksamheterna. Harmonisering har visat sig vara en grund till de nya direktiven, vilket påverkar de svenska kommunerna. Syftet med studien är att försöka identifiera om det finns faktorer som påverkar om en kommun har implementerat komponentavskrivning eller inte. Den teoretiska referensramen, innehållandes av relevanta teorier och begrepp, har hjälpt till att uppnå syftet. Det huvudsakliga metodvalet var att samla in data från årsredovisningar på samtliga 290 kommuner. För att komplettera svaren utfördes en telefonenkät som 57 kommuner svarade på. Resultatet visade att endast ett fåtal faktorer påverkar implementeringen av komponentavskrivning. Något som tydligt påverkar valet att implementering är den fria strukturen och ekonomichefernas eget intresse. Studiens resultat antyder att kommunerna inte följer lagen och det finns indikationer på att alla kommuner inte kommer följa lagen fullt ut i framtiden. Resultatet visade även att det finns en osäkerhet i vad för nytta komponentavskrivning skulle ge. Studien ökar förståelsen kring den offentliga sektorns redovisning med inriktning på hur i vilken utsträckning kommuner har implementerat komponentavskrivning. Enkätundersökningen visade att teorin och praktiken inte överensstämmer med varandra. Studien gav även indikationer på att det finns osäkerhet hos kommunerna vilket bidrar till att de gärna tar lärdom av varandra. Framtida forskning skulle kunna ge djupare kunskaper i varför komponentavskrivning inte har införts. / Component depreciation is a relatively new accounting method for the public sector. 2014, the Swedish Council of Municipal Accounting introduced new directives about component depreciation in municipalities. Harmonization has proved to be the basis for the new directives, which affects the Swedish municipalities. The purpose of the study is to identify if there are factors that affect whether a municipality has implemented component depreciation or not. The theoretical framework, containing relevant accounting theories and concepts, has helped to achieve the purpose. The main methodology was to collect data from annual reports in all 290 municipalities. To complete the answers, a telephone survey was performed, where 57 municipalities responded. The result showed that only few factors affect the implementation of component depreciation. Something that clearly affects the choice of implementation is the accounting choice and the CFOs own interest. The results of this study indicate that municipalities do not comply with the law and there are evidence that all municipalities will not fully comply with the law in the future. The results also showed that there is uncertainty about what benefits component depreciation would provide. The study increases the understanding of the public sector accounting, focusing on in which extent municipalities have implemented component depreciation. The survey showed that the theory and practice did not match. The study provided indications that there are uncertainties in the municipalities, which means they would like to learn from each other. Future research could provide deeper knowledge of why component depreciation has not been introduced.

Bakgrund: Resultatmanipulering inträffar när bolagets ledning väljer att vilseleda intressenterna om bolagets ekonomiska ställning. När revisionsplikten för mindre bolag avskaffades 2010 valde övervägande del av bolagen bort revisor. Trots att forskning visar att revisorns granskning fyller en viktig roll för bolagets intressenter. Detta ledde till behovet av att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och valet att anlita en revisor i mindre bolag. Metod: Denna uppsats är en kvantitativ studie som utgår från en deduktiv ansats. En hypotes har sedan prövas genom våra observationer. Observationerna har samlats in genom årsredovisningar från mindre bolag. En tvärsnittsdesign har använts för att studera resultatmanipulering vid en given tidpunkt. Resultat: Studiens resultat visar att det inte finns något negativt samband mellan resultatmanipulering och revisor i mindre bolag. / Background: Earnings management occur when firm's reported economic performance by insiders to mislead stakeholders. When the mandatory audit was abolished in 2010, the majority of companies chose to not have an auditor. Although research shows that the auditor fulfills an important role for the stakeholders. This led to the need to explain the association between earnings management and auditor. Purpose: The aim of this study to is to explain the relationship between earnings management and the choice to hire an auditor in small limited companies Method: This quantitative study is based on a deductive approach, were we have derived one hypothesis that is tested by our observations. The observations are gathered through annual reports. Cross – sectional design is used to study earnings management at a given time. Results: The results indicate that there is not a significant negative association between the choice of having an auditor and earnings management in small limited companies

Made available in DSpace on 2016-04-25T18:39:53Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Erica Posch de Carvalho Correa.pdf: 6417504 bytes, checksum: 5567a0a340ea2edd2f3b9f337749ba6b (MD5) Previous issue date: 2013-06-03 / This study aims at evaluating the hypothesis of market efficiency for the private education sector in Brazil. This analysis is based on an evaluation of the return that stocks have over the disclosures of material facts and quarterly results, using the hypothesis of semi-strong informational efficiency of the market, developed by Fama (1970). From historical data of stock prices of four companies listed on the Bovespa Index, it is possible to assess whether this market meets the specific market efficiency requirements of the theory, or on the other hand, it has inefficiencies that market players could use to obtain abnormal returns. We evaluated acquisitions and releases of quarterly results, in order to have an overview of corporate information. The conclusion is that one cannot reject the efficient market hypothesis, as the market reacted to new information published, and the reaction was absorbed by the price of assets, after the event window / Este trabalho tem por objetivo avaliar a hipótese de eficiência de mercado para o setor de educação privada brasileiro. Esta análise está fundamentada na avaliação do retorno que as ações tiveram durante as divulgações de fatos relevantes e resultados trimestrais, utilizando a hipótese semi-forte de eficiência informacional do mercado, elaborada por Fama (1970). A partir de dados históricos do preço das ações de quatro companhias listadas na BOVESPA, é possível avaliar se este mercado em específico atende aos requisitos de eficiência da teoria, ou se, por outro lado, possui ineficiências que os agentes de mercado poderiam se utilizar para obter retornos anormais. Foram avaliadas divulgações de aquisições e de resultados trimestrais, de modo que se tenha um panorama geral de informações das empresas. A conclusão é que não se pode rejeitar a hipótese de mercado eficiente, uma vez que o mercado reagiu às novas informações publicadas, e a reação foi absorvida pelo preço dos ativos, após a janela do evento