Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i årskurserna 1–3 arbetar med hållbar utveckling i undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Kvalitativa intervjuer har genomförts där sex verksamma NO-lärare undervisande i årkurserna 1–3 deltog. Resultatet visar att lärarna i studien arbetar tematiskt och ämnesövergripande i undervisningen för hållbar utveckling samt med praktiska arbetssätt och undervisning som utgår från ett problem. Lärarna arbetar i mindre utsträckning med samtal, diskussioner och ställningstagande, moment där eleverna ges möjlighet att utvecklas sin handlingskompetens.

This dissertation investigates the emergence and development of cause-of-death registration in nineteenth-century Massachusetts. I examine the historical, demographic, sociopolitical, and theoretical conditions that gave rise to the first state-implemented cause-of-death registration system in the United States, Massachusetts's vital registration system. Developments in almost every arena of social life during the nineteenth century were shaped in some fashion through disease. The disease ecology changed dramatically during this period shifting from acute infectious to chronic degenerative diseases, which marked the beginning of the epidemiological transition. Registration systems were key components in this transitional period, providing the raw data on which nineteenth-century public health policy emerged. The greatest challenge that public-health reformers faced in implementing and regulating cause-of-death registration was standardizing the language and practice of disease and cause-of-death reporting. I look closely at issues of implementation and regulation and examine the relative impact that standardized nomenclature and reporting practices had on cause-of-death registration in Massachusetts from 1850 through 1912. Efforts to standardize disease and cause-of-death terminology in the United States and internationally did not, however, successfully emerge until the late nineteenth century. While many disease terms were in common, their diagnostic applications were not. I argue that certain constitutive and regulative features of death registration did not match up with the institutional mandate of Massachusetts's vital registration system until forty years after its implementation. The institution-building process required the alignment of these features as normative practices, culminating in the organized efforts of European and American medical professionals to instruct physicians in proper nomenclature through explicit references and sanctions in the 1900 International Classification of Diseases. The pragmatic conditions out of which both Massachusetts' cause-of-death registration system and the International Classification of Diseases emerged did not consist of special circumstances or unique cultural practices. The social meanings of mortality in nineteenth-century Massachusetts reflected the public commitments of a diverse set of communities and practices that shared similar resources in working out the struggles and triumphs of communicating the language of death and disease.

Undervisningen i teknik är främst praktisk och forskning kring elevers lärande i teknik har under en längre tid saknats. Det finns idag mer relevant forskning kring elevers lärande i teknik, men är trots detta ännu ett forskningsområde som fortfarande är under utveckling. Tidigare forskning har dock visat att elever har svårt att se nyttan med teknikundervisning samt att teknikämnets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav inte alltid uppfylls i och med att undervisningen främst fokuseras till praktiska delar. Detta leder till att det saknas en konkret, teoretisk anknytning till det praktiska arbetet vilket elever har uttryckt sig negativt kring. I denna fallstudie genomfördes först två observationer vid uppstarten av ett praktiskt projektarbete i en årskurs 6. Därefter intervjuades 10 elever ur denna årskurs där de fick uttrycka sig kring sitt lärande vid praktisk teknikundervisning. Det har också gjorts en jämförelse med elevernas uttryckta lärande i förhållande till kursplanen i teknik. Studiens resultat visar att några av eleverna uppfattar teknik som en del av de naturvetenskapliga ämnena och att teknik således är, enligt dessa elever, ett praktiskt naturvetenskapligt ämne. Majoriteten av eleverna uttrycker att de lär sig bäst när de får arbeta praktiskt och att teknik uppfattas som ett roligt ämne då det är en paus från ordinarie undervisning vid skolbänken. Elevernas uttryckta lärande stämmer till viss del överens med de mål som finns i kursplanen för teknik, även om eleverna uttrycker sig med andra ord och begrepp än vad som är beskrivet i läroplanen och kursplanen för teknik.

Studiens syfte är att undersöka hur F–3 lärare resonerar kring sin hantering av de didaktiska grundfrågorna i SO-undervisningen för hållbar utveckling samt att undersöka vilka möjligheter och utmaningar F-3 lärare ser i undervisningen för att ge eleverna verktyg att agera i hållbarhetsfrågor. Denna studie har en kvalitativ ansats och utgår ifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visar att F–3 lärarna följer styrdokumenten för hållbar utveckling men att innehållet och prioritering av dimensionerna kan skilja sig åt. F-3 lärarna blandar gärna teori med praktik, för att eleverna ska uppmuntras till eget aktörskap. Slutsatsen är att F–3 lärarna undervisar för ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling men innehållet varierar i mängd på grund av intresse, kunskap och elever. En gemensam utmaning för alla lärare är att hålla undervisningen på en åldersadekvat nivå.

Vårt samhälle blir mer och mer digitaliserat. Utbildningsdepartementet (2017) har i en nationell digitaliseringsstrategi för förskolan uttryck att Sverige ska vara världsledande på att använda digitaliseringens möjligheter. Även i den nya Läroplanen för förskolan höjdes kraven på att använda digitala verktyg i förskolan (Skolverket, 2018). En del i detta är att barnen ska få möjlighet att skapa med digitala tekniker i förskolan. Studien som utgår från pragmatismen har därför fokuserat på att beskriva de möjligheter och utmaningar som finns för förskollärare att främja barns skapande med digitala verktyg i förskolan, och hur detta görs rent praktiskt. Studien innehåller kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare som har valts för att de använder digitala verktyg för att främja barns skapande med digitala verktyg. Intervjuerna analyserades och tematiserades till ett resultat.  I studiens resultat framkommer att de intervjuade förskollärarna använder skapande med digitala verktyg för att ge barnen tillfälle att använda sin kreativitet, samtidigt som de ges möjlighet att lära om digitala verktyg på ett sätt som ofta stödjer barnens kommunikation och samarbete. Det framkommer även att trots att dessa förskollärare har kunskap och engagemang i detta arbetssätt, är uppfattningen att det kan finnas en rädsla och kunskapslucka bland förskollärare för digitala verktyg och hur de kan användas för skapande. I diskussionsdelen diskuteras att detta kan vara ett problem då skapande med digitala verktyg är en del av läroplanen för förskolan. Vidare diskuteras hur förskollärarna använder de digitala verktygen för skapande och vad det ger för möjligheter för barnens lärande i sin roll som samhällsmedborgare.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.