Syftet med föreliggande studie är att ur ett lärarperspektiv, fördjupa kunskapen om hur lärare beskriver att de arbetar med och kartlägger matematiska begrepp i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv. Studiens resultat visar på en variation av arbetssätt som lärare arbetar utifrån för att undervisa om matematiska begrepp, exempelvis med hjälp av konkreta material. Kartläggningsstrategier urskiljs även, exempelvis via diagnoser och formativ feedback. Studien tar stöd av ett pragmatiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. I databearbetningen har ett ytterligare perspektiv trätt fram, makt. Slutsatsen är att elevers förmåga att ta till sig och befästa matematiska begrepp ligger på hur lärare förvaltar sin lärarprofession. Vår studies resultat kan vara ett bidrag till fortsatt forskning, om hur lärare upplever att undervisningen kan läggas upp och hur kunskaper kan kartläggas, för att på bästa sätt vara rättvisande och vägledande till det livslånga lärandet, i förhållande till matematiska begrepp.

Matematik brukar anses av många elever vara ett svårt ämne som är kopplat med det formella lärandet. Att använda utomhuspedagogik i fritidshemmet för att utveckla barnens matematiska förmågor är ett sätt att uppnå fritidshemmets kompletterande uppdrag med matematik. Syftet med denna studie är att genom intervjuer med tre fritidspedagoger och en fritidslärare, som vi kallar för fritidshemslärare i vår studie, undersöka deras uppfattningar kring användningen av utomhusmatematik i fritidshemmet. Vi använder oss av utomhuspedagogikens centrala syn på lärande och John Deweys pragmatiska lärandeteori. Båda betonar vikten av det platsbaserade lärandet genom kroppsliga och sinnliga erfarenheter. Resultatet visar att alla fritidshemslärarna delar samma positiv syn på utomhuspedagogik där närmiljön används som lärmiljön, men bara de som har längre erfarenhet av yrket som ser fler lärandemöjligheter för utomhusmatematik. Ett platsrelaterat perspektiv för utomhusmatematik saknas hos den fritidsläraren som inte har intresse för matematik och den fritidspedagogen som är utbildad med tidigare utbildning då utomhuspedagogik var ett obekant begrepp.

The study is examining in which ways arranged educational trips to concentration camps are affecting high school and secondary school students. The aim of this study is to increase the knowledge of how meaningful the visit to concentration camps are for students. The result is based on six interviews with different teachers who arrange these sorts of trips.  The result of the study demonstrates that these kinds of educational trips often make students more motivated to learn more about the subject. The teachers emphasize the importance of them guiding the students in the concentration camps, rather than using guides, since they can adapt the content to be more suitable for a history lesson. As well as it is important for the students to take part in information during the trip, it is shown to be as important for them to take time to reflect on the information afterwards.

Tidigare forskning visar att barn är stressade inom barnomsorg och att bland annat kvaliteten på verksamheten kan vara av betydelse (Sims, Guilfoyle & Parry, 2006). I läroplanen för fritidshemmet står det skrivet att: “Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande” (Skolverket, 2018, s.22). Hur kan det då påverka elever om de får eller inte får möjlighet till vila och rekreation? Syftet med studien var att studera hur lärare inom fritidshemmet arbetar med vila och rekreation i verksamheten. Både hur de uppfattar begreppen och hur de integrerar dem genom olika aktiviteter. Vi har även undersökt betydelsen av vila och rekreation och haft fokus på miljön ur olika perspektiv och dess påverkan samt möjliggörande i arbetet. Studiens empiriska material består till största del av intervjuer men även av observation av miljön som vi gjort på de skolor som deltagit i studien. Den insamlade empirin analyserades genom metoden the “constant comparative method” som är en kodningsprocess där det insamlade materialet delas upp i kategorier och underkategorier för att kunna utläsa likheter, skillnader och samband (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Teorin som användes för att förstå det insamlade materialet var pragmatismen tillsammans med begreppen miljö, delaktighet och subjekt. Resultatet från studien visar hur pedagoger uppfattar och integrerar vila och rekreation i verksamheten. Hur pedagoger uppfattar begreppen kan vara av betydelse för elevers tillgång till vila respektive rekreation. Är vila och rekreation något man ska arbeta med som en helhet i verksamheten eller bör man definiera de olika begreppen för att uppfylla var individs behov? Finns det faktorer som kan påverka arbetet med vila och rekreation?

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur en skolas modell av upplevelsebaserat lärande var utformat och om det kunde främja språkutvecklingen för elever med annat modersmål än svenska. Vi arbetade fram tre frågeställningar: Vad menar lärarna är de grundläggande beståndsdelarna i upplevelsebaserat lärande? På vilket sätt menar lärarna att upplevelsebaserat lärande gynnar språkutvecklingen för andraspråkselever? samt vad upplever lärarna vara den största skillnaden för elevernas lärande av att arbeta med upplevelsebaserat lärande? Vi märkte snabbt att upplevelsebaserat lärande var ett outforskat område. Vi fick därför fokusera på studier kring andraspråkselever och språkutveckling då vi inte kunde hitta studier gjorda på upplevelsebaserat lärande. Vår ambition var att kunna dra paralleller mellan dessa studier till upplevelsebaserat lärande. Resultatet är baserat på en empirisk undersökning, där vi genomfört ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Det insamlade materialet från undersökningen har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt pragmatismen. Genom observationer och intervjuer framkom det att modellen av upplevelsebaserat lärande har en tydlig struktur, grundad på tre byggstenar: förarbete, upplevelse och efterarbete. I resultatet framkom även elevernas möjlighet till att utveckla begrepp och ett ämnesspecifikt språk som viktigt. Detta framhöll lärarna som främjande för elevers språkutveckling, andraspråkselever i synnerhet.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / This thesis develops a general theory of patterns on the basis of the philosophy of Charles S. Peirce. The main questions with which this thesis is concerned are: what is the ontological status of patterns? In what does their reality consist in? Why does exhibiting patternhood seem to be a necessary condition for the very possibility of cognition? The development of the theory is motivated by a discussion of Ontic Structural Realism (OSR), a theory that has recently been gaining attention in analytic philosophy of science, especially in philosophy of physics. The central claim of OSR is that only patterns (structures) are real; individual objects are not real, or have only a “thin” being in some sense. In this thesis I deal mainly with the version of OSR developed by James Ladyman and Don Ross in their book Every Thing Must Go. I address two criticisms that are commonly levelled against OSR, (1) that it cannot give an adequate account of the difference between physical structure and mathematical structure, and (2) that it cannot give an adequate account of the relationship between the world and our representations of the world. I then show how Peirce’s philosophical framework, as encapsulated in his pragmatism, theory of the categories, Scholastic realism, and theory of the continuum, could provide an answer to these difficulties. OSR will also be used to illuminate an aspect of Peirce’s philosophy which I believe has not been sufficiently emphasized in the literature, namely its structuralist aspect. Specifically, it will be shown that Peirce’s philosophy leads to a worldview very similar to that of OSR, via a path of reasoning that is completely different from those standardly used to argue for OSR. This thesis as a whole is an attempt to throw light on the nature of patternhood through an elucidation and justification of this path of reasoning, which I call the alternative path to OSR.

No description available.

Skolan har sedan 1948 varit en del i att fostra nya demokratiska medborgare genom deras skolgång. Detta uppdrag har återkommit i samtliga läroplaner sedan dess och ska i rådande läroplan genomsyra all undervisning. Syftet med arbetet är att, med hjälp av intervjuer, undersöka hur sex yrkesverksamma svensklärare ser på demokratiuppdraget i svenskämnet för gymnasiet. Arbetet undersöker även vilka arbetsmetoder de använder i sitt arbete för att beröra demokratiuppdraget. Intervjuerna visar på stora likheter i resonemang mellan lärarna när det kommer till vilka verktyg de värderar högst för att nå eleverna vad gäller demokratiuppdraget. Resultatet analyseras genom en tematisk analys som sker i två steg. Det första steget använder ett teoretiskt ramverk byggt på pragmatism och deliberativa samtal. Det andra steget handlar om att analysera om lärarna undervisar för eller genom demokrati utifrån Gert Biestas tankar. Resultatet visar att de intervjuade lärarna främst utbildar eleverna för att bli demokratiska medborgare. Studien vänder sig till både blivande och yrkesverksamma lärare och bidrar med kunskap om hur eleverna både kan utmanas och uppmuntras i sin utveckling genom demokratiuppdraget i svenskämnet.

Syftet med studien var att analysera hur förskolepedagoger ser på begreppen utomhuspedagogik och utomhusvistelse men även om utomhuspedagogiken behövs i förskolan. Studien är genomförd med kvalitativ metod där vi intervjuat 5 förskolepedagoger, 2 som arbetar inom utomhuspedagogisk förskola och 3 som arbetar inom traditionell förskola. Den teoretiska utgångspunkt som använts i analysen av empirin är det pragmatiska perspektivet, med begrepp som learning by doing, inquiry, stå fast & gap samt transaktion. De centrala begrepp som tillsammans med de teoretiska begreppen används för att analysera är utomhuspedagogik och utevistelse/outdoor/outsideplay. Studiens resultat visar att pedagogerna ser utomhusvistelsen som en central del av dagen med många fördelar, både för det individuella barnet och hela barngruppen. De lyfter även fram svårigheterna det kan innebära när kunskapen kring att bedriva undervisning utomhus fattas. Covid-19 pandemins förändrade arbetssätt där utevistelsen krävdes ha en större roll, har även inneburit att pedagogerna har fått ett synsätt där allt som kan göras inne kan göras ute.

No description available.