Title: Ethics in thought and practice – a qualitative study in how editorial staff at student magazines reason about ethics. (Etik i tanke och praktik – en kvalitativ studie i hur studenttidningsredaktioner resonerar kring etik) Number of pages: 30 (37 including enclosures) Author: Bianca Gideback Tutor: Peder Hård af Segerstad Course: Media and Communication studies C Period: Spring 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University. Purpose/Aim: The purpose of this study is to explore how students that work at student magazines reason about ethics of journalism and how they transform it into practice. By identifying what circumstances in the context of the student magazine that can affect the work this study aim to see if and how this can affect how they conform to ethics of journalism in practical situations. The result will be presented in relation to a figure of the context of the reporter practice. The figure contains four different aspects that can affect the work of a journalist. These are ideals, values, conditions, and consequences. Material/Method: The materials consist of four interviews with the editors in chief of four student magazines in Uppsala. Two of the magazines are union magazines, the union of Uppsala economic students and the union of Uppsala law students. One is a magazine that belongs to Norrlands nation and one belongs to the Uppsala student union. The interviews aim to find out opinions and ideas the editors have about their own ethical approach. Main results: There is awareness about ethics and certain ways the editorial staff work with it, but it’s not always adapted to the actual work. Because of different reasons in the context the magazine is created in, the work sometimes get affected. Responsibility is one main thing that can affect how ethical they choose to be, and since the students often work voluntarily this can affect the work. The content of the magazine is not always so extreme and controversial so in some extent the magazines can afford not to be so ethical all the time. Keywords: Ethics of journalism, editorial staff, student magazine, ideals, values, conditions, consequences.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur tre gruppvåldtäkter i Stockholm skildrats i Aftonbladet. Fallen vi valt att studera närmare är Rissnefallet 2000, Stureplansvåldtäkten 2007 samt Tenstafallet 2013. De frågor som ligger till grund för vår undersökning är: Vilka får uttala sig? Hur framställs offer och gärningsmän? Finns det några skillnader och likheter i rapporteringen av fallen? Vi har också valt att undersöka hur journalisterna förhåller sig till de pressetiska reglerna. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en textanalys med kvalitativ ansats. Med hjälp av Teun van Dijks kritiska diskursanalys gör vi först en övergripande analys av samtliga 57 artiklar i Aftonbladet. Därefter gör vi en djupgående granskning av fem artiklar från varje fall, som särskilt karaktäriserar rapporteringen. De teoretiska ramarna för uppsatsen är den postkoloniala teorin, den journalistiska etiken och journalistikens roll i samhället. Vi har även använt oss av teorin om våldtäktsmyter samt hur invandrarbegreppet används i medierna. I vår studie har vi sett att rapporteringen om de tre fallen innehåller flera likheter. Rapporteringen följer ett tydligt mönster där rättsprocessen spelar en stor roll. Vi upplever att medierna ibland har tagit ställning för offret, som ges stort utrymme i rapporteringen. Vi har upptäckt skillnader i Aftonbladets förhållningssätt till de pressetiska reglerna. Från att ha beskrivit de två första fallen mycket ingående, har journalisterna i Tenstafallet utelämnat detaljer som kan vara till skada för de inblandade. / <p>En analys av Aftonbladets rapportering om tre gruppvåldtäkter i Stockholm.</p>

<p>’Dalens Ande’ är ett kommunalt konstprojekt i Säter. Enligt den ursprungliga planeringen skulle det pågå under tre somrar. Det ingår i hela Säterdalsprojektet, vilket syftar till att lyfta fram en säregen miljö och natur.</p><p>Konstutställningen Dalens Ande var redan den första sommaren (1998) mycket uppmärksammad, inte minst i lokalpressen.</p><p>Efterhand följde den affekterade insändardebatt som lett till den ’etiska vändning’ som denna uppsats huvudsakligen avser att belysa och analysera.</p><p>De tolv berörda konstnärerna har beslutat att avsäga sig vidare samarbete med Säters kommun sedan den insändarskribent som de sett sig kränkande behandlade av utsetts till kommunens kulturpristagare.</p><p>Här presenteras förutom ett urval av nämnda skriverier även som referenser en kort sammanfattning av Kants sedelära samt övrigt artikelmaterial som behandlar problemställningens delfrågor; yttrandefrihet kontra ärekränkning, pressetik och begreppet ’konstskandal’.</p>

<p>Trovärdighet är inte ett givet ting inom samhällets ramar. Det krävs en ömsesidig relationsuppbyggnad mellan parterna. Syftet var att belysa tidningsutgivarnas legitimitet i förhållande till innehållet i tidningen. Studien genomfördes med kvalitativ metod och avsåg två fallstudieobjekt, en morgontidning och en kvällstidning. Dessa var Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Teoretiska frågeställningar kring legitimitet var definitionen av legitimitet, påverkan, faktorer för hög respektive låg trovärdighet, nyhetsartiklarnas komponenter samt dagordningsfunktionen. Slutsatsen är att de båda fallstudieobjekten är legitima men på olika sätt. Ett gemensamt element är att varken dagstidningar eller kvällstidningar föreföll tro helt och fullt på "objektiv information".</p><p> </p> / <p>Credibility is not a given thing in society. It requires a mutual relationship between the parties. The purpose of this study was to illuminate newspaper legitimacy in relation to media content. The study used a qualitative approach and comprised two case studies, one morning- newspaper and one evening paper, which were the Göteborgs-Posten and the Göteborgs-Tidningen. The main theoretical issues concerning legitimacy were the definitions of legitimacy, impacts, factors of high and low credibility, news components and agenda setting. The conclusion was that both newspapers shared a degree of legitimacy, but with different implications. Neither the morning nor the evening paper seemed to believe whole-heartedly in objective information.</p>

Trovärdighet är inte ett givet ting inom samhällets ramar. Det krävs en ömsesidig relationsuppbyggnad mellan parterna. Syftet var att belysa tidningsutgivarnas legitimitet i förhållande till innehållet i tidningen. Studien genomfördes med kvalitativ metod och avsåg två fallstudieobjekt, en morgontidning och en kvällstidning. Dessa var Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Teoretiska frågeställningar kring legitimitet var definitionen av legitimitet, påverkan, faktorer för hög respektive låg trovärdighet, nyhetsartiklarnas komponenter samt dagordningsfunktionen. Slutsatsen är att de båda fallstudieobjekten är legitima men på olika sätt. Ett gemensamt element är att varken dagstidningar eller kvällstidningar föreföll tro helt och fullt på "objektiv information". / Credibility is not a given thing in society. It requires a mutual relationship between the parties. The purpose of this study was to illuminate newspaper legitimacy in relation to media content. The study used a qualitative approach and comprised two case studies, one morning- newspaper and one evening paper, which were the Göteborgs-Posten and the Göteborgs-Tidningen. The main theoretical issues concerning legitimacy were the definitions of legitimacy, impacts, factors of high and low credibility, news components and agenda setting. The conclusion was that both newspapers shared a degree of legitimacy, but with different implications. Neither the morning nor the evening paper seemed to believe whole-heartedly in objective information.

’Dalens Ande’ är ett kommunalt konstprojekt i Säter. Enligt den ursprungliga planeringen skulle det pågå under tre somrar. Det ingår i hela Säterdalsprojektet, vilket syftar till att lyfta fram en säregen miljö och natur. Konstutställningen Dalens Ande var redan den första sommaren (1998) mycket uppmärksammad, inte minst i lokalpressen. Efterhand följde den affekterade insändardebatt som lett till den ’etiska vändning’ som denna uppsats huvudsakligen avser att belysa och analysera. De tolv berörda konstnärerna har beslutat att avsäga sig vidare samarbete med Säters kommun sedan den insändarskribent som de sett sig kränkande behandlade av utsetts till kommunens kulturpristagare. Här presenteras förutom ett urval av nämnda skriverier även som referenser en kort sammanfattning av Kants sedelära samt övrigt artikelmaterial som behandlar problemställningens delfrågor; yttrandefrihet kontra ärekränkning, pressetik och begreppet ’konstskandal’.

The aim of the study was to examine how the newspaper Aftonbladet reported the accusation on the journalist Fredrik Virtanen concerning sexual harassment and rape. He was at the time of the accusations employed at Aftonbladet as a chronicler and columnist. Aftonbladet has been criticized for inadequate coverage of the case. The main questions this study examined are: How and what did Aftonbladet report regarding one of their own journalists being accused for sexual harrassment? And how did the reporting comply with the editorial policy at Aftonbladet? The method of the study was a case study and critical discourse analysis, with the aim to examine news and whether the newspaper followed its editorial policy. The main theme listed in the texts published by Aftonbladet was that an Aftonbladet employee was accused for rape. Additional themes where discourses regarding the work environment at Aftonbladet and a moral discourse regarding the ethics of publishing names and reporting openly about the accusations. Other accusations than rape are not mentioned in Aftonbladet, except in one article regarding an interview with Fredrik Virtanen. Further, the published texts mainly consists of opinions and interviews of management at Aftonbladet, including Fredrik Virtanen. Thus, Aftonbladet has reported the case one-sidedly. The message mediated in texts regarding press ethics and news prioritation is that the case was primarly treated as a staff issue rather than news. The criticism directed against Aftonbladet regarding lack of news reporting and openness has been answered by Aftonbladet with reference to the fact that the newspaper follows the press ethics and publishing rules.  However, it can be determined that Aftonbladet, despite its reference to press ethics, did not follow its own editorial policy when reporting the case.

Den femte oktober 2017 gick flera kvinnor i USA ut med anklagelser om sexuella övergrepp och våldtäkter mot filmproducenten Harvey Weinstein. Kort därefter startade skådespelerskan Alyssa Milano hashtaggen #Metoo där hon uppmanade kvinnor att vittna om sexuella övergrepp. Kampanjen #Metoo tog över sociala medier och kvinnor i stora delar av världen började dela med sig av egna berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp. Syftet med vår studie är därför att undersöka huruvida mediernas rapportering kring sexualbrott och sexuella trakasserier har förändrats efter #Metoo-kampanjens stora genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av 80 stycken publicerade artiklar om bland annat hur offer och förövare porträtterats, om namnpublicering har skett samt vilka som har fått komma till tals i artikeln, studerats. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att mediernas rapportering om sexualbrott och sexuella trakasserier skiljer sig inom vissa områden. Inom kategorierna juridisk process, former av sexualbrott och namnpublicering av offer och förövare kan fler skillnader ses än i övriga kategorier. En tydlig skillnad är att innan #Metoo-kampanjen hade den rapporterade händelsen följden av en juridisk process medan efter kampanjen kunde det räcka med en internutredning eller en anklagelse för att medierna skulle rapportera och namnpublicera personerna i artiklarna.

Följande studie undersöker hur Expressen och Aftonbladet har gestaltat bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson mellan årtalen 1998–2022. Bröderna anklagades för mordet på fyraårige Kevin 1998 och har haft stämpeln barnamördare fram till 2018 när de friades från anklagelserna. Syftet är att undersöka hur bröderna har gestaltats som anklagade barnamördare som barn jämfört med oskyldiga som vuxna vid nyhetsrapportering. Samt om media har brustit i sitt ansvar och kränkt den personliga integriteten i rapporteringen. Det undersöks också hur Robin Dahlén har upplevt och påverkats av rapporteringen som barn samt vuxen. Undersökningen har utgångspunkt i en kvalitativ språklig textanalys av artiklar från Expressen och Aftonbladet under årtalen 1998, 2017, 2018 och 2022. För att få en djupare förståelse för analysen utfördes också en kvalitativ intervju med Robin Dahlén. Undersökningen grundar sig i tidigare forskning som berör offentlig granskning av barn, ungdomsbrottslighet och felaktigt dömda. Samt teoretiska ramverken medielogiken och mediernas ansvarighet. Resultatet av undersökningen bekräftar att både Expressen och Aftonbladet gestaltat bröderna på ett negativt sätt när bröderna anklagades för mordet. Tidningarna har skrivit om brödernas personliga integritet genom att nämna dem vid ålder, kön, nationalitet och hemort. På senare år när bröderna har avskrivits från fallet och visats vara felaktigt dömda har media en mer beskrivande bild av hur samhället svikit bröderna genom att kritisera bland annat poliser och politiker som har påverkat bröderna till det negativa. Resultatet av intervjun bekräftar att Robin Dahlén anser att nyhetsrapporteringen inte alltid bemötts positivt av allmänheten. Men han har upplevt medias rapportering av honom som mer hjälpsam än ohjälpsam.