Bakgrund: Inom svensk sjukvård används medicinsk yoga som behandling. Tidigare forskning har visat på positiva effekter hos patienter med olika symtom och sjukdomstillstånd men den tillgängliga evidensen är låg till måttlig. Fysioterapeuters erfarenhet av behandlingen har tidigare inte studerats.  Syfte: Att beskriva fysioterapeuters erfarenheter och tankar om yoga som behandling inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes under 2023 med fem kvinnliga fysioterapeuter med 7-10 års erfarenhet av yoga som behandling inom primärvården i Östergötland. Studiens intervjumaterial analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Analysen resulterade i huvudkategorierna; “Fysioterapeutens roll vid yoga”, “Genomförande av yoga som behandling”, “Patienten beskriven utifrån fysioterapeutens perspektiv” och “Yoga som behandling”, med tillhörande underkategorier. Yoga beskrevs som en tillåtande behandling som passar flera patientgrupper då den går att individanpassa. Kunskapen om yoga behöver stärkas för att öka förståelsen av behandlingsformen. Konklusion: Fysioterapeuterna uppfattar yoga som en tillåtande behandlingsform med ett biopsykosocialt perspektiv som är användbar vid behandling av flertalet patientgrupper. Fysioterapeuterna ser att de har en viktig roll i att individanpassa behandling och att personliga egenskaper och pedagogisk förmåga är betydande för upplevelsen av behandlingen. Det finns ett värde i att öka kunskapen om yogans effekter.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hälsosamtal avseende levnadsvanor med patienter som lever med övervikt eller fetma. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats utfördes via enkätfrågor som var beskrivande med öppna svarsalternativ. I studien deltog fem distriktssköterskor som arbetade på vårdcentral i Dalarna eller på Gotland. Genom fenomenografisk design analyserades data. Resultat: Resultatet läggs fram genom två beskrivningskategorier; Evidensbaserade metoder som innehöll uppfattningsgrupperna; Utredning och behandling samt Bejaka patientens resurser. Beskrivningskategorin Omgivnings faktorer, hade uppfattningsgrupperna; Frekvensen av hälsosamtal samt Pedagogiskt förhållningssätt. Användning av evidensbaserade verktyg såsom midjemått och midja/höftkvot var låg bland distriktssköterskorna, men body mass index (BMI) samt motiverande samtal (MI) användes flitigt. Patienter söker ofta för andra besvär (högt blodtryck, ledbesvär) som kan återkopplas till kroppsvikten. Distriktssköterskorna erfarenhet var att det är svårt att komma tillrätta med viktproblem där motivation till viktnedgång var stark i början hos patienten men att den avtar. Dessa svårigheter kan bero på depression, skuld och skam hos patienterna. Slutsats: För att patienter med övervikt och fetma ska få den ultimata behandlingen krävs mer tid och resurser från hälso- och sjukvården då det kan vara en lång process att gå ner i vikt. Motivationen har en avgörande roll samt användning av evidensbaserade verktyg.

Abstrakt Bakgrund: Få studier är utförda där distriktssköterskors upplevelser inom primärvården av att möta patienter utanför arbetstid studerats. Framför allt finns det få studier som beskriver distriktssköterskors erfarenhet att arbeta och leva i mindre samhällen. Många patienter har kontinuerlig kontakt med hälsocentraler och träffar ofta samma sjuksköterskor. För distriktssköterskor som arbetar i tätortsnära landsbygd är det lättare att etablera kontakt med patienter utanför arbetstid. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av att bo nära och möta patienter utanför arbetstid i tätortsnära landsbygd inom Västerbottens län. Metod: Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från distriktssköterskor inom primärvården. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien deltog 7 kvinnliga distriktssköterskor. Resultatet av studien resulterade i 4 kategorier som bland annat beskriver distriktssköterskornas upplevda kontakt med patienter utanför arbetstid som påfrestande. Slutsats: Resultatet visar på att de flesta distriktssköterskor upplever patientkontakt utanför arbetstid som påfrestande. Studien kan bidra till en förbättrad patientsäker omvårdnad då resultatet åskådliggör distriktssköterskors upplevelse av att bo och arbeta på en tätortsnära landsbygd. Eventuella brister och komplikationer inom vården kan då diskuteras och åtgärdas. Fler studier inom området behövs för djupare kunskap och vidare handläggning av eventuella problematiska situationer som distriktssköterskan inom primärvården ställs inför relaterat till möten med patienter utanför arbetstid.

Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med primärvården hos vuxna personer med diagnosen Neurofibromatos typ 1 Bakgrund: Neurofibromatos 1 (NF1) är en autosomalt dominant sjukdom med symtom som café au lait fläckar på huden och flera godartade tumörer som växer från perifera nerver. Svårighetsgraden varierar mellan individer. Smärtor och sjukdomens oförutsägbarhet kan orsaka oro och medföra att patienter ofta besöker hälsocentraler. Omvårdnaden vid NF1 kan vara problematisk eftersom den innefattar en rad olika symtom och att få en helhetssyn på patienten kan vara en utmaning. Trots att en av 3000 har sjukdomen är den relativt okänd. Få studier beskriver hur primärvården upplevs av personer med NF1. Design: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: År 2015 deltog 30 personer i en enkätundersökning, med flervalsfrågor och utrymme för egna kommentarer, om upplevelser av primärvården. Resultat: Hälften av deltagare upplevde primärvården generellt som bra eller mycket bra. Däremot upplevde 93 % av deltagarna att vårdpersonalen hade dåliga eller mycket dåliga kunskaper om NF1. Slutsats: De flesta studiedeltagarna upplevde att många yrkesgrupper i primärvården hade bristfälliga kunskaper om och förståelse för NF1. Ett behov av bättre omhändertagande och djupare insikt i patienters problem framträder. Upprättande av centrum för sällsynta diagnoser bör eftersträvas. Likaså skulle vårdprogram om NF1 vid hälsocentraler förbättra omhändertagandet. Det finns ett behov av mer omvårdnadsforskning om informationsförmedling vid sällsynta diagnoser. / Aim: To describe how adults with Neurofibromatosis type 1 experience their encounter with primary care Background: Neurofibromatosis type 1 (NF1) is an autosomal dominant condition including café au lait spots on the skin and multiple benign tumours that grow from peripheral nerves. The severity of the condition varies. Pains and the unpredictability of the disease may cause concern and result in repeated visits to health centres. Nursing patients with NF1 can be a challenge.  The presence of multiple symptoms can cause difficulties in creating a holistic approach towards the patient. Despite the fact that one of 3000 has the condition it is relatively unknown. Few studies describe how people with NF1 experience primary care.   Design: A quantitative cross sectional study Method:  In 2015, 30 participants took part in a survey with multiple choice questions and space for comments about their experiences of primary care.  Results: Half of the participants perceived primary care generally as good or very good. However, 93 % perceived health professionals’ knowledge about NF1 as poor or very poor.   Conclusion: Many professions in primary care had insufficient knowledge and understanding of NF1. This study indicates the need of improved care and a deeper insight into patients’ problems. The authors suggest establishing more centres for rare diseases. Also care planning programmes for NF1 may result in improved care at health centres. More nursing research is needed on providing information about rare diseases.

Bakgrund: En stor del av befolkningen besöker årligen primärvården för upplevd ohälsa. Distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvård har en central roll i att lindra lidande och främja hälsa. När patientens allmäntillstånd bedöms vara i behov av ett akut omhändertagande och när primärvårdens resurser inte räcker till måste den fortsatta vården överlämnas till sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av akuta omhändertaganden i primärvård. Metod: En induktiv ansats användes, där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju intervjuer genomfördes med fyra distriktssköterskor och tre sjuksköterskor, verksamma på vårdcentraler och jourcentraler i södra Sverige. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Träna för förbättrat samspel, Behov av struktur och Brister som utgör en utmaning, med sju underkategorier. Konklusion: Studien påvisar att akuta omhändertaganden i primärvård är vanligt förekommande. Erfarenheter och kompetens av akutsjukvård är något som distriktssköterskor och sjuksköterskor upplever betydelsefullt för att kunna bistå med akuta omhändertaganden i primärvård. Studiens resultat kan tillämpas i klinisk praxis för att kvalitetssäkra vården genom att säkerställa kompetens och möjlighet för utbildning av vanligt förekommande akuta åkommor i primärvård. / Background: Primary care is the first contact for care and treatment when experiencing illness. District nurses and nurses have an important role in alleviating suffering and promoting health for individuals. Sometimes patients are identified with conditions that require emergency care and continued care at hospitals. Aim: The aim of this study was to illustrate district nurses and nurses’ experiences of emergency care in primary care. Method: Seven qualitative interviews were conducted with an inductive approach and analyzed with a qualitative content analysis. The interview participants consisted of four district nurses and three nurses working in primary healthcare centers and after-hours centers in Southern Sweden. Results: Three categories emerged from the analysis: Interactions improved with training; The need of structure and Deficiencies that constitute challenges, with seven subcategories. Conclusion: This study demonstrates that emergency care is relatively common. Qualifications in emergency care is something the district nurses and nurses’ experienced as significant. This study's results could be applied in clinical practice to assure the quality of care by ensuring education of common sicknesses in emergency care in primary health care centers.

Den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar både nationellt och globalt. Distriktssköterskan har en central roll i hälsofrämjande arbete för befolkningen, och syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan upplever mötet med unga vuxna med psykisk ohälsa på vårdcentralen. Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer av fyra distriktssköterskor på vårdcentraler i en tätort i Hallands län. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: Se hela människan, barriärer i mötet och medkänsla och tillit. Distriktssköterskan var mån om att möta varje patients behov och att göra en korrekt bedömning av situationen. Bristen på tid och resurser samt känslan av brister i färdigheter för att möta unga vuxna med psykisk ohälsa nämndes som hinder i många sammanhang under intervjuerna.  Distriktssköterskan upplevde att många unga vuxna kände förtroende för dem och att det fanns ett behov av att få prata om sin situation. De mer erfarna distriktssköterskorna verkade känna sig mer trygga i rollen som en stödjande person, vilket ger implikation om att utbildning i psykisk ohälsa och färdigheter i kommunikation är värdefullt för att känna sig kompetent i att möta och hjälpa dessa patienter. Det behövs mer forskning om vilken roll distriktssköterskan på vårdcentralen kan ha för unga vuxna som kan uppleva psykisk ohälsa samt hur de unga vuxna i sin tur upplever mötet med distriktssköterskan.

Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva förutsättningar och metoder för hur sjuksköterskan kan uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet. Sammanlagt har 11 artiklar analyserats; nio kvantitativa och två kvalitativa från Europa och USA. Studien är gjord enligt Axelssons modell (2012, s.203-219) och resultatet i studien består av tre huvudteman och fyra subteman. De tre huvudteman är Kommunikation, Metod och Kunskap. Subteman som ingår är Samtal, Motiverande samtalsteknik, Screening av alkoholvanor och Kort rådgivning. Resultatet visar att Screening och Kort rådgivning är användbara och tidsbesparande metoder och Motiverande samtalsteknik är effektivt vid alkoholprevention. En förutsättning är att sjuksköterskan får kunskap i metoder, samtalsteknik och alkoholens skadliga påverkan på hälsan. I den efterföljande diskussionen tas de delar upp som är väsentliga för sjuksköterskan i arbetet med alkoholprevention i hälsosamtalet. Slutsatser i denna litteraturstudie är att det finns bra metoder för att uppmärksamma alkoholvanor, men en förutsättning är att sjuksköterskan har kunskap om hur de används samt kännedom om alkoholens skador på hälsan. I det förebyggande arbetet är det effektivt att fråga patienten om alkoholvanor, men hur länge samtalet pågår är inte av lika stor betydelse.

Bakgrund: Att förbättra prestationerna och kvaliteten inom sjukvården har på senare år kommit att bli ett viktigt mål världen över. Detta har lett till en strävan efter att ta fram nya styr- och belöningssystem inom sjukvården. Mål- och resultatstyrning har därför introducerats i allt större utsträckning, och anses av många forskare och användare som en klar förbättring jämfört med traditionella styrsystem. Samtidigt ses systemet som kontroversiellt på grund av sjukvårdens komplexitet, och frågan är om systemet är önskvärt av dem som påverkas av det. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för hur anställda inom primärvården upplever modellen med målbaserad ersättning. Detta görs genom en studie av anställda på en vårdcentral i Östergötland. Genomförande: Studien har ett fenomenologiskt förhållningssätt där de anställdas subjektiva upplevelser och erfarenheter står i fokus. Semistrukturerade intervjuer med fem individer från olika yrkeskategorier har genomförts. Studien genomfördes med en abduktiv ansats där referensramen justerades efter genomförd empiriinsamling. Resultat: Studien visar att en målbaserad ersättning riskerar att skapa ett missnöje hos de anställda, framför allt hos dem vars arbetsuppgifter påverkas mest och vars mål förflyttas från vad de anser vara viktigast. Essensen utifrån våra genomförda intervjuer är att ju mer individernas arbetssätt påverkas för att nå upp till målen, desto påtagligare blir det upplevda missnöjet och motståndet att uppnå dess mål. Ett stort problem är att de anställda mer eller mindre tvingas nå upp till målen då resurserna är nödvändiga för vårdcentralen. De intervjuade känner sig inte tillräckligt delaktiga i utformningen av systemet och att de därför blir styrda av personer som inte själva dagligen arbetar med patienter.

Bakgrund: Den kulturella mångfalden har ökat bland hälso-och sjukvårdens patienter. Kulturen har betydelse för patientens hälsa och det är därför betydelsefullt att sjuksköterskor kan vårda över kulturgränser. Det påverkar samspelet mellan patient och sjuksköterska och hur väl de förstår varandra.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från olika kulturer.   Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade på vårdcentraler. I dataanalysen gjordes en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2009).   Resultat: Två kategorier och åtta underkategorier identifierades i studien.  Kategori ett är erfarenheter av Komplexa vårdsituationer med underkategorierna; Språkliga barriärer försvårar vårdandet, Patienter har olika uttryckssätt och Patienter har varierande förväntningar på vården. Kategori två är erfarenheter av att Se individen med underkategorierna; Sjuksköterskors egenskaper påverkar bemötandet, Sjuksköterskors kunskap påverkar förståelsen, Stress och dagsform påverkar förståelsen, Organisatoriska faktorer påverkar förståelsen och Patientens sociala situation varierar.   Slutsats: Det kan uppstå komplexa situationer i vården av patienter från olika kulturer. Många faktorer så som kunskap, stress och organisation påverkar sjuksköterskors förståelse för patienter. Det är viktigt att se individen. Reflektion i ämnet bidrar till att öka sjusköterskors medvetenhet, kunskap och förståelse för kulturens betydelse i vården.   Nyckelord: Kulturell mångfald, Intervjuer, Omvårdnad, Primärvård, Sjuksköterskors erfarenheter

BAKGRUND:Kronisk hjärtsvikt orsakar funktionsnedsättning och nedsatt livskvalitet. Sjuksköterskeledda multidisciplinära hjärtsviktsmottagningar [HSM] i primärvården rekommenderas i nationella riktlinjer för ett mer effektivt omhändertagande av kroniskt hjärtsviktssjuka individer, men få regioner och landsting erbjuder detta i dagsläget. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbetet på etablerade hjärtsviktsmottagningar i primärvården fungerar, samt vilken betydelse de anser att verksamheten har för hjärtsviktspatienters hälsorelaterade livssituation. METOD: Studien var av kvalitativ deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och transkriberades ordagrant. Därefter bearbetades data genom manifest innehållsanalys. RESULTAT: Totalt identifierades 74 koder och 8 huvudkategorier: Struktur och upplägg för HSM, Patienternas hälsorelaterade situation, Sjuksköterskans praktiska arbete, Hälsofrämjande stöd, HSM betydelse för patienterna, Hinder för sjuksköterskan i arbetet med HSM, Stöd och riktlinjer för arbetet med HSM samt Utvärdering och feedback. Slutsats: Det multidisciplinära samarbetet vid HSM tycks främst ske mellan sjuksköterska och läkare, medan det föreligger en avsaknad av kontinuerligt samarbete med fysioterapeut, dietist och psykolog/ kurator. Sjuksköterskornas viktigaste uppgift tycks vara att utbilda och informera patienterna om deras sjukdomstillstånd och behandling, i syfte att främja patienternas följsamhet och livskvalitet. Vidare tycks sjuksköterskorna på HSM ha stor möjlighet att förhindra sjukdomsförsämring och därmed reducera slutenvårdsbehov och lidande för individer som lider av kronisk hjärtsvikt. / BACKGROUND: Chronic heart failure causes disability and decreased quality of life. To improve the care of these patients Swedish national guidelines recommend nurse-led multidisciplinary heart failure clinics [HFC] in primary health care. In spite of this, few Swedish counties are currently providing this service.   AIM: To investigate how nurses experience the function of established HFC in primary health care and their impact on the lives of patients with heart failure, health related-wise.   METHOD: The study had a qualitative descriptive onset. Semi-structured interviews were executed and transcribed verbatim. The data was then analyzed through manifest content analysis. RESULT: A total of 74 codes and 8 main categories were identified: The structure and setup of  HFC, The patients’ health related situation, The nurses’ practical work, Health promotion support, The significance of HFC to patients, Obstacles in the nurses’ work with HFC, Support and guidelines in working with HFC and Evaluation and feedback.   CONCLUSION: The participating nurses described the nurse-doctor contact as the main interaction, while several described the collaboration with physiotherapists, dieticians and psychologist as lacking. The nurses’ main priority was described as the information and education of the patients regarding their health problem and its treatment in order to promote adherence and quality of life. Furthermore, the nurses’ felt that they had the capability to prevent deterioration and thus decrease the need for inpatient care in individuals suffering from chronic heart failure.