This article intends to compile current knowledge about the impact of gender norms in mathematics. The questions that will be asked are whether or not gender norms in mathematics have an impact on pupils, and if so, how are the consequences depicted in previous studies? The overview is based on the theoretical background of Judith Butler’s (2007) theory about gender, although it will focus on the two-gender system since this still is the norm in Sweden. Earlier studies suggest that gender norms in mathematics have a lifelong impact on people, especially women. The findings of this overview is relevant to educate school personnel and guardians about the positive as well as negative consequences of a gendernormative view on mathematics.

Homework in mathematics is a well-debated subject and can affect young children’s everyday life. This paper aims to investigate teachers' decisions regarding mathematics homework using the question “Which factors influence teachers in using homework in mathematics?” through an analysis of the existing research. The basis of the study consists of twelve articles and materials from different parts of the world. Results showed that many factors can impact the decision and how much is different from one teacher to another. Parents' view of homework and their influence on their children's learning in mathematics is something that emerged significant in the use of homework. The role of equality in the discussion of homework is also something that emerged as noticeable as all students have different prerequisites. The findings in our study showed that homework in mathematics do not have a negative impact on students´ academic achievement as long as the homework consists of a moderate amount. One of our most significant findings of this paper concluded that homework should be adapted to every individual and their needs, which teachers have to consider. Our professional development has increased by this study, as a result of a better understanding of the research area.

The aim of this study was to examine the correlation between reading comprehension and word problem solving in mathematics. The study focuses on how linguistic inclusion or exclusion in primary classrooms affects students' performance in mathematics, mainly in the area of word problem solving. The search for articles have been made in the international databases ERIC and ERC with the keywords: mathematics, primary school, reading comprehension, mathematics education, primary education, primary classroom, reading skills, literacy. The selection of articles was made using a thematic content analysis described by Braun & Clarke (2006).  The result shows that reading comprehension has a decisive role in understanding and navigating word problem solving assignments. The result also indicates that a collaboration between different abilities such as reading comprehension, reasoning ability, logical thinking and arithmetic skills were significant in the outcomes. There were several factors that could affect reading comprehension skills and thus the students' performance. Some of them were the design of the tasks, the students' linguistic background and the access to linguistic aids (Can, 2020; Boonen et al., 2016; Fuchs et al., 2018; Gomez et al., 2020; Patel et al., 2023; Sibanda & Graven, 2018).

This study investigates the advantages and disadvantages of outdoor pedagogy for years F-3. By spending time outdoors, the pupils take part in activities they are unable to experience in the classroom. Outdoors, the pupils get the opportunity to investigate, discover and explore with all their senses. This makes the learning experience more profound. Children are currently spending more time than ever inside and infront of different types of screens, which is yet another reason why it is of great importance to allow the children to spend more time outside and in nature. Teaching outdoors enables the children to move around more freely and get fresh air, which promotes good health and an increased ability to concentrate. We have decided to investigate the advantages and difficulties with outdoor pedagogy. This study has been conducted through systematically searching for reports about outdoor pedagogy and its advantages and difficulties. The method used is based on searches in different data bases, using relevant terminology. The results of this study have shown several advantages such as increased knowledge, mental and physical health benefits, and a positive attitude towards caring for the environment among the children. The difficulties that have appeared are lack of time and the restrictions placed on the teachers due to the curriculum, but mainly the teacher's own lack of knowledge and confidence regarding outdoor pedagogy.

I november 2022 släpptes ChatGPT fritt på marknaden, och plötsligt förändrades synen på och kunskapen om artificiell intelligens! Syftet med studien är att synliggöra vilka olika uppfattningar elever på mellanstadiet har om artificiell intelligens (AI). Utifrån en fenomenografisk ansats har 16 mellanstadieelever, på två olika skolor, intervjuats i grupper om fyra vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena har i klasserna genomförts ett riktat undervisningsupplägg om AI och etik, hämtat från Mittuniversitetet. Syftet var att undersöka om elevernas uppfattningar förändrats av en sådan insats i undervisningen. Undersökningen visade att elever främst framställer AI på två olika sätt, AI beskrivs av eleverna som ett fysiskt ting, exempelvis en robot, eller så tillskriver eleverna AI mänskliga egenskaper. Dock visade undersökningen att eleverna bitvis har svårt att definiera vad AI faktiskt är och var AI finns. Resultatet visade också att eleverna kunde se både för- och nackdelar med AI och användande därav, både för den enskilde individen och för samhället i stort. Resultatet visade anmärkningsvärt liten förändring av elevernas uppfattningar mellan för- och efterintervju. Slutsatsen blev att elever har uppfattningar om vad AI är men att den inte alltid är verklighetsförankrad till exempel att man på sikt skulle kunna slippa gå i skolan för att AI löste allt. Detta kan ha med bristande kunskap att göra. / In November 2022, ChatGPT was released on the market, and suddenly the view and knowledge of artificial intelligence was drastically changed. The purpose of this study is to show different perceptions of artificial intelligence among primary school students. Based on a phenomenographic approach, 16 primary school students, at two different schools, were interviewed in groups of four on two different occasions. Between the interview sessions, a teaching sequence focusing on AI ethics, created by Mittuniversitetet, was carried out in the classes. The purpose was to investigate whether the students’ perceptions changed because of the participation in a focused teaching sequence. The study showed that students mainly describe AI in two different ways. AI was described by the students as a physical thing, for example a robot, or the students gave human characteristics to AI. However, the study showed that students sometimes find it difficult to define what AI actually is and where AI is found. The result also showed that the students could see both positive and negative aspects of AI and the use thereof, both for the individual and for the greater society. The result showed remarkably little change in the student’ perceptions between the pre- and post-interviews. The conclusion was that students have ideas about what AI is, but it is not always rooted in reality, for example that in the future you wouldn’t have to go to school because AI would fix everything for you. This may have to do with lack of knowledge.

The Swedish Curriculum (Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet [Lgr22], 2022) emphasizes that skills in mathematics provide people with the conditions to make informed decisions in everyday life and increase the opportunities to participate in decision-making processes in society. At the same time as today's society has a pronounced need for mathematical knowledge, international studies show a deteriorating result among school students and the mathematical interest has declined (Babarovic, 2022). Regarding outdoor education in mathematics, research shows that there are improvement results for the students' learning process. Though students' own attitude towards mathematics has a great impact on their success in the subject (Karalı, 2022), a teacher's commitment and attitude towards the subject is also of great importance for how students feel about it (Carmichael et al., 2017). Among other things, outdoor education in mathematics provides more opportunities to explore and experiment which makes the subject easier to understand and therefore more appreciated and interesting (Khan et. al., 2020). In addition, spending time in nature improves well-being, which contributes to a more positive attitude towards the subject (Pambudi, 2022). In this knowledge overview, it was therefore intended to examine how outdoor education in mathematics, with a focus on the early years in elementary school, affects the students motivation and learning towards the subject.

Diagnosen dyskalkyli är en av flera orsaker till varför en elev kan hamna i svårigheter inom matematik. Dyskalkyli påverkar förmågan att lära sig samt utföra specifika aritmetiska operationer. Trots att det kan finnas så många som en elev per klass som är diagnostiserade med dyskalkyli, är lärares kunskaper bristfälliga och forskningen är begränsad, vilket leder till en komplex undervisningssituation. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa vad tidigare forskning säger om hur lärare kan stötta elever med diagnosen dyskalkyli. Studien är baserad på en systematisk litteraturstudie och materialet samlades in via databasen ERIC (EBSCO). Resultatet visar att det ger positiva effekter när undervisningen struktureras på ett varierat sätt för att stötta elever med diagnosen dyskalkyli. Digitala verktyg och instruerande strategier för lärande hade störst inverkan på utvecklingen av elevernas matematiska förmågor. Detta kan även ses utifrån ett individanpassat perspektiv där vikten ligger i att den enskilde eleven gynnas utifrån sina specifika behov. Lärarens roll är dessutom att göra matematiken attraktiv och intressant för att stärka självkänslan hos elever i svårigheter och bibehålla deras lust att lära. / Diagnosen dyskalkyli är en av flera bidragande faktorer som kan leda till att en elev stöter på svårigheter inom matematikområdet. Dyskalkyli påverkar förmågan att lära sig och utföra specifika aritmetiska operationer. Trots den potentiella närvaron av så många som en elev per klass som diagnostiserats med dyskalkyli, är lärarnas kunskaper bristfälliga och forskningen är begränsad, vilket resulterar i ett komplext utbildningsscenario. Denna litteraturstudie syftar till att sammanställa befintlig forskning om hur lärare kan stödja elever med diagnosen dyskalkyli. Studien bygger på en systematisk litteraturstudie och materialet har samlats in via databasen ERIC (EBSCO). Resultaten visar att en mångsidigt strukturerad undervisning för att stödja elever med diagnosen dyskalkyli har positiva effekter. Digitala verktyg och pedagogiska inlärningsstrategier hade störst inverkan på utvecklingen av elevernas matematiska förmågor. Detta kan också ses ur ett individualiserat perspektiv där tonvikten ligger på att tillgodose varje elevs specifika behov. Dessutom är lärarens roll att göra matematik tilltalande och engagerande för att stärka självkänslan hos elever som står inför utmaningar och för att upprätthålla deras entusiasm för lärande.

Dagens samhälle är väldigt digitaliserat och i skolans styrdokument framgår det tydligt hur viktigt det är att elever får möjlighet att arbete med digitala verktyg. Även tidigare forskning visar att informations- och kommunikationsteknik behöver integreras i utbildningssituationer för att bilda samhällsmedborgare som kan leva och verka i ett globaliserat informationssamhälle. Syftet med denna studie är att bidra med mer vetskap om digitala verktyg i matematikundervisningen. Studien kan ge fördjupad kunskap om hur, i vilken omfattning, med vilket syfte lärare använder digitala verktyg samt beskrivning av lärares uppfattningar om de digitala verktygens påverkan på elevernas kunskapsutveckling. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Fem lärare från fem olika skolor har intervjuats där resultatet visar att individanpassning är det främsta syftet med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Vidare framgår det att samtliga lärare anser att elevernas kunskapsutveckling kan gynnas om de i matematikundervisningen får använda digitala verktyg. En skillnad som upptäcktes var i vilken utsträckning de intervjuade lärarna använde digitala verktyg. Fyra av fem lärare använde digitala verktyg ett till tre matematikpass i veckan medan en lärare uppgav att de väldigt sällan använde digitala verktyg. Däremot var samtliga lärare överens om att den digitala undervisningen inte bör ersätta den traditionella, utan en variation mellan traditionella läromedel och digitala verktyg var det bästa både för elevernas motivation och kunskapsutveckling. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av pragmatismen samt det sociokulturella perspektivet och därefter diskuteras resultatet i jämförelse med tidigare forskning. Slutsatserna som framkommit är att digitala verktyg i matematikundervisningen kan underlätta elevernas inlärningsförmåga samt att det är ett enkelt sätt att individanpassa undervisningen. Även elevernas motivation och kunskapsutveckling kan påverkas positivt om de i matematikundervisningen får använda digitala verktyg.

Arbetet är skrivet i syfte att undersöka hur lärare undervisar i hållbar utveckling i lågstadiet med fokus på miljöfrågor. Undersökningen utgår från frågor om vilket undervisningsinnehåll lärare väljer för att undervisa i området för hållbar utveckling i lågstadiet och vilken undervisning lärare upplever sig ha förmåga att bedriva inom hållbar utveckling i lågstadiet. Arbetet söker ett generellt perspektiv på lärares beprövade erfarenhet av hållbar utveckling i svenska skolor. Studien hade ett kvantitativt tillvägagångssätt via en enkätundersökning och för att analysera datan användes SPSS ett analysprogram samt ett pragmatiskt vetenskaplig perspektiv. Resultaten i undersökningen visar att lärare de flesta lärare som undervisar om hållbar utveckling använder ämnesinnehåll utifrån den ekologiska dimensionen. Därtill visade resultatet att lärare upplever sig ha mer kunskap i den ekologiska dimensionen än resterande dimensioner och deras syn på sin ämneskunskap var beroende av deras arbetserfarenhet. Till exempel upplevde lärare med längre arbetserfarenhet att de hade mer kunskap för att undervisa om hållbar utveckling i lågstadiet än de lärare med kortare erfarenhet. Ett annat resultat visade att lärare känner sig säkra i vilka pedagogiska metoder de kan använda i undervisningen och att undervisningsinnehållet som lärare beskrev skedde både genom praktiska och teoretiska metoder. Ytterligare ett resultat visade att lärare upplever sin undervisning bidra till att eleverna utför aktiva handlingar i skolans kontext.

High levels of sedentary behaviour (SB) and low levels of physical activity (PA) in primary school children are a health concern especially for the South Asians (SA) because of increased cardiovascular risk. The study investigated ethnic differences in movement behaviours among primary school children in three studies: 1) inclinometer and accelerometer measured movement behaviours in White British (WB) vs. SA 6-8-year-old children; 2) qualitative studies with children, parents and teachers explored barriers and facilitators to reducing SB; and, 3) accelerometer measured movement behaviours in children aged 8-11-years. The inclinometer outcomes were: total SB, SB from bouts >30 minutes and breaks in SB, while accelerometry considered: SB, light PA and moderate to-vigorous PA and counts per minute. 525 children, eight parents and six teachers participated. No ethnic differences were identified in inclinometer outcomes except for SB breaks. SA children had 25 fewer breaks compared to WB. Accelerometry identified higher SB for SA children vs. WB in study one but no ethnic differences in study three; a pattern for higher SB/lower PA for SA children vs. WB was consistent in studies. Reasons for engagement in SB included: knowledge and beliefs about SB, child characteristics, cultural norms, parenting, educational system and the built environment. A large proportion of movement behaviour interventions components were related to education and policy. Children’s levels of SB were similar to office workers regardless of ethnicity. Interventions to reduce SB need to consider SB breaks and PA, especially for SA children who were less active and more sedentary than WB.