Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Forskning visar att flerspråkiga elevers matematikresultat sjunker i takt med att antalet flerspråkiga elever ökar i klassrummen. Forskningsresultaten visar att flerspråkiga elever framförallt har svårt för problemlösningsuppgifter med mycket text. Frågan är om lärare har tillräckligt med kunskaper och resurser för att tillgodose alla elevers behov. Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka vilka strategier lärare kan använda för att stödja flerspråkiga elever. Vidare tar litteraturstudien upp vad som är betydelsefullt för att flerspråkiga elever ska kunna utveckla sin problemlösningsförmåga. I denna litteraturstudie har vetenskapligt granskade texter sökts och upptäckts via användning av olika söktekniker och därefter analyserats. Sökmetoderna vi har använt är slumpmässig sökning, systematisk sökning och kedjesökning. I litteraturstudien förekommer avhandlingar, konferensbidrag, empiriska undersökningar och artiklar i vetenskapligt granskade tidskrifter. Resultatet av vår litteraturstudie visar att flerspråkiga elever påverkas av flera olika faktorer. Lärare har en betydande roll för att eleverna ska kunna utveckla problemlösningsförmågan i ämnet matematik. Vårt resultat tar upp aspekter som lärare i ett mångkulturellt klassrum bör ta hänsyn till i undervisningen. De aspekter som tas upp i litteraturstudien är huruvida lärare tar hänsyn till elevernas tidigare erfarenheter och deras kultur. Ett viktigt begrepp inom detta område som behandlas i litteraturstudien är det etnomatematiska perspektivet. Vidare visar litteraturstudiens resultat att de flerspråkiga elevernas tillgång till sitt modersmål är en väsentlig del för att utveckla matematiska färdigheter. Fortsättningsvis visar resultatet att lärares val av kontextanknutna uppgifter är avgörande för att flerspråkiga elever ska kunna se en helhet i matematiska textuppgifter. Slutligen visar resultatet att det är viktigt att flerspråkiga elever måste ges möjlighet att tala matematik och att lärare belyser viktiga matematiska begrepp i klassrummet.

Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om och förståelse av hur lärare i matematik skapar möjligheter till kommunikation, använder sig av didaktiska strategier samt möter elever i matematiksvårigheter, särskilt i samband med problemlösning. I denna studie genomförde vi 16 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ ansats. Vi har därefter analyserat dessa intervjuer utifrån våra frågeställningar. Utifrån de teman vi funnit har vi med hjälp av analysverktyget som vi skapade med inspiration från Hufferd-Ackles, Fuson och Sherin (2004) samt Brousseau (1997) funnit variation och progression av våra teman. Resultatet visar att lärare i studien skapar möjligheter för elever att kommunicera genom problemlösning i matematik. Det gör de genom att låta eleverna kommunicera i par eller i grupp samt ställer frågor under problemlösningslektionen. Lärare möter elever i matematiksvårigheter genom att beakta gruppsammansättningar, välja problemlösningsuppgifter så att alla elever kan delta, ge extra instruktioner samt erbjuda eleverna kompensatoriska hjälpmedel under problemlösningslektionen. Slutsatsen är att lärare som möjliggör kommunikation för elever i problemlösningsklassrummet skapar ökad möjlighet till förståelse för matematik. Kommunikation tillsammans med andra och i de fall där eleverna får möjlighet att använda hjälpmedel skapar en kompensatorisk effekt för elever i matematiksvårigheter. Studien har bidragit till att få kunskap om hur lärare skapar möjlighet för elever i matematiksvårigheter genom kommunikation i matematik. Genom att fler verktyg har synliggjorts, såsom variation av frågor, problemlösningsuppgifter och didaktiskt förhållningssätt så kan vi som speciallärare i matematik använda oss av den kunskapen till att utveckla och stödja elever i matematiksvårigheter till ett fortsatt lärande i matematik.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Intresset bakom denna studie är att skapa en konkretisering till elever av Pólyas fyrastegsprocess för bearbetning av matematiska problem. De fyra stegen som Pólya föreslår för bearbetning av matematiska problem är: förståelseskapande för problemets innebörd, planerande av lösningsarbete, genomförande av lösningsarbete samt utvärdering av lösningsprocessen. Fyrastegsprocessen konkretiseras genom framgångsfaktorer för varje steg i processen. En systematisk läsning och sortering av läsningen har genomförts för att undersöka vilka framgångsfaktorer som hade kunnat konkretisera de olika stegen i processen. Utifrån de framgångsfaktorer som har utstuderats inom varje steg av processen har ett elevunderlag skapats. Syftet är att elevunderlaget ska bidra med vägledning för elever när de ska bearbeta matematiska problem. För att lärare ska kunna introducera elevunderlaget för eleverna så att de förstår hur de ska använda underlaget har en design för implementering skapats. Designen har utformats utifrån Smith och Steins fem undervisningspraktiker. De fem praktikerna är ett förhållningssätt för lärare att använda under deras undervisning i problemlösning i matematik. De fem praktikerna är förutse, överblicka, välja ut, ordna och koppla ihop. Utifrån dessa praktiker har en stegvis implementeringsdesign av elevunderlaget utformats. Sammanfattningsvis har denna studie genererat ett elevunderlag som utgör en konkretisering av Pólyas fyrastegsprocess samt en implementeringsdesign för lärares implementering av elevunderlaget i undervisning.

Studien ämnar granska hur lärare förhåller sig till deras läromedels problemlösning och hur deras synsätt präglas av att arbeta med problem. Utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk analyseras intervjuer med fyra matematiklärare i Skåne och deras tankar angående arbete med problemlösning, samt hur problemlösning stödjer elevernas matematiska utveckling. Studiens resultat visar att lärarna upplever brister i kvaliteten på deras läromedels problemlösningsuppgifter. Studien visar även att majoriteten av medverkande lärare använder sig av andra problem än de från läroböckerna. Slutsatsen för fram att lärare aktivt behöver arbeta med att utveckla sina lektioner i problemlösning och föreslår att arbeta mer med problemlösning. Genom att överge uppfattningen av att eleverna behöver arbeta med lärobokens rutinuppgifter, krävs det en gedigen planering för att stärka lärarna i hur och när stöd skall ges till elever under arbetsprocessen för en optimal matematikutveckling.

Föreliggande studie avser beskriva lärares uppfattningar om främjande respektive hindrande faktorer för elevers driv i problemlösning samt deras påverkansmöjligheter. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare. Det empiriska underlaget har analyserats med stöd av ett ramverk i linje med begreppet grit, vilket i studien efterliknar betydelsen av driv. Studiens resultat visar en komplexitet i formandet av driv, där potentiellt hindrande och främjande faktorer ses som många. Det är viktigt att lärare är medvetna samt beaktar dessa faktorer för att skapa förutsättningar för elevers genomförande av problemlösningsuppgifter på ett utvecklande och drivande sätt. Detta utmynnar i en slutsats om att lärare har en betydande roll i arbetet mot drivna elever, samtidigt som det finns aspekter bortom skolan och dess direkta påverkansmöjligheter. Hopp verkar vara en av de mest omfattande och komplexa faktorerna för elevers driv och dessutom en förutsättning att beakta för utveckling. Studien indikerar också på att det är denna faktor som är svårast att nå och arbeta kring. / This paper aims to describe teachers’ perceptions of promotive and obstructive factors for pupils’ effort in problem solving, and their opportunities for impact. The study is based on a qualitative approach, based on semi-structured interviews with authorized primary school teachers. The empirical evidence was analyzed with a framework in line with the concept of grit, which in the study compares to effort. The study’s result shows a complexity in the formation of effort, where potentially promoting and obstructing factors are seen as many. It is evident that it is important for teachers to be aware of and to take these factors into account in order to create the conditions for pupils to carry out problem solving tasks with effort in a developing way. This leads to the conclusion that teachers have a significant role in the work towards students with effort, although there are aspects beyond the school and its opportunities for impact. Hope seems to be one of the most comprehensive and complex factor for student’s effort and also a condition to consider for development. The study also indicates that this factor is one of the most difficult to reach and develop.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som har positiva effekter inom problemlösning hos elever med svårigheter inom matematik, lässvårigheter samt andraspråkselever. Samhället samt omvärlden kommer ställa olika krav på kommande generation där metoder och lösningar sällan är givna. Därav fokuserar denna studie på analys av effektiva undervisningsmetoder inom problemlösning i grundskolan. Problemlösningsuppgifter är ett sätt att rusta eleverna till att kunna vara delaktiga medborgare samt självständiga individer. Insamling utav studiens elva artiklar ägde rum genom en databassökning i UniSearch där databaserna ERIC, CINAHL, Academic Search Complete, APA PsycInfo och Social Sciences Citation Index användes. Resultatet visar att explicit undervisning, schemabaserad undervisning, parafrasering samt träning av arbetsminnet är effektiva undervisningsmetoder och strategier för elever med matematiksvårigheter, lässvårigheter samt andraspråkselever i problemlösning.

Problem solving is a big part of design, however a lot of emphasis is put on creativity in research related to the effects of stress. Research has shown that the amount of stress we feel affects idea generation. Stress may also affect the ability to solve problems, however the researchers don’t seem to agree about what the effect of stress actually does. The study was made through experimental sessions where the respondents were asked to solve 4 matchstick puzzles of similar difficulty. Depending on their outcome they experienced more or less stress. They all experienced greater amounts of stress in the puzzles that took them longer times to figure out. Along with the experimental sessions, I also interviewed the respondents about their personal relationship with problem solving in their daily and professional life. I found that problem solving is intertwined and compounded with creativity through both problem solving being a part of the creative process, and problem solving needing the creative elements to generate ideas for solutions. But more than anything the study showed that problem solving in fact could be a stress trigger.

Studien är en pedagogisk designforskning som genom en intervention belyser hur de entreprenöriella förmågorna komplexitet, ansvar och samverkan framträder genom en kombination av metoderna värdeskapande lärande och matematisk modellering. Studien avser också att belysa om metoderna kan bidra till ett kontextuellt och strategiskt matematiskt kunnande. Resultatet består av en beskrivning och analys av de förmågor som framträtt samt en analys av de designprinciper som användes för att tillverka den uppgift som eleverna använde under projektets gång. Resultatet visar att kombinationen av metoderna värdeskapande lärande och matematisk modellering, dels genom sin verklighetsanknytning och uppmuntrande till elevers engagemang, skapar goda möjligheter för ovanstående förmågors framträdande. Den andra delen av resultatet visar att eleverna behöver ges en god förförståelse för att bibehålla ett matematiskt fokus igenom hela uppgiftsprocessen.