<p>Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling.</p><p>Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter.</p><p>Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor tycker bättre om att ge respons medan pojkarna hellre tar emot respons än ger den.</p>

<p>Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer. Vi vänder oss till nordisk forskning, som intresserar sig för elevers skrivande och som menar att respons, interaktion och samtal är viktiga redskap i undervisningen. Denna forskning visar även på mottagarens betydelse för elevers skrivglädje. En slutsats vi drar av vår studie är att arbetet med skrivprocessen innefattar och gynnas av interaktion mellan elever och mellan lärare och elever. Resultatet visar att elever genom samtal och interaktion samlar och strukturerar stoff och byter och lånar idéer av varandra för skrivandet. En ytterligare insikt vi når är att skrivprocessen främjas om den leder fram till en produkt. Detta för att skrivandet ska fungera kommunikativt och bli meningsfull för eleverna.</p>

Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling. Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter. Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor tycker bättre om att ge respons medan pojkarna hellre tar emot respons än ger den.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal. Dessa upplevelser, tankar och känslor är hämtade från Suzanne Parmenius Swärds avhandling som berör samma ämne. Jämförelsen visar stora skillnader. I denna undersökning berättar eleverna om en dialogisk respons och aktiva klassrum medan Parmenius Swärds avhandling visade motsatsen, nämligen en monoligisk bristfokuserad responskultur. Detta pekar mot att skrivundervisningen håller på att förändras till att bli mer formativ.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer. Vi vänder oss till nordisk forskning, som intresserar sig för elevers skrivande och som menar att respons, interaktion och samtal är viktiga redskap i undervisningen. Denna forskning visar även på mottagarens betydelse för elevers skrivglädje. En slutsats vi drar av vår studie är att arbetet med skrivprocessen innefattar och gynnas av interaktion mellan elever och mellan lärare och elever. Resultatet visar att elever genom samtal och interaktion samlar och strukturerar stoff och byter och lånar idéer av varandra för skrivandet. En ytterligare insikt vi når är att skrivprocessen främjas om den leder fram till en produkt. Detta för att skrivandet ska fungera kommunikativt och bli meningsfull för eleverna.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. Vårt intresse ligger främst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som läser första året inom det samhällsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med några av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frågeställningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gällande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehåll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva. De har främst framhållit att de kunnat synliggöra sin utveckling och att de haft möjlighet att påverka denna. I vår analys av de resultat som framkommit har vi kunnat konstatera att elevernas upplevelser av det processorienterade skrivandet varit starkt knutna till det specifika arbetssätt och det innehåll vi låtit undervisningen utgöras av. Gällande det kontinuerliga stöd, i form av respons, som de fått under processen betonar de att de lärt sig mest av den konstruktiva kritiken, men att de ser den positiva responsen som en förutsättning för detta lärande. Främst har det positiva utfallet berott på att eleverna fått arbeta varierande med att skriva flera olika texter samt att vi har lagt fokus på innehållet i texterna snarare än formen. Vår ambition har varit att presentera ett förslag till hur man kan arbeta med processorienterat skrivande på ett annorlunda sätt. Detta då den traditionella synen på arbetssättet, som bygger på omarbetningen av en text i flera stadier, mött motstånd ifrån såväl elever som lärare och därför inte lyckats etablera sig i den svenska skolan.

Many students who come to universities and colleges find it difficult to acquire a well-functioning academic language, especially in writing. This is confirmed in several studies (Ahlm m.fl. 2009, Ask, 2005, 2007, Hoel 2010). One measure that is called for is concerted activities, which help to socialize students into the academy. The aim of this essay is to use the students’ experiences to elucidate and analyse the conditions for peer response in process-oriented writing in higher education, the difficulties it entails, and its consequences for teach-ing and learning. The students’ experiences of and attitudes to peer response in relation to academic literacy are studied and analysed critically in a course on the use of academic lan-guage. The empirical section presents the implementation and results of the selected methods – a questionnaire and interview with 30 and 5 students respectively on a professional educa-tion programme during their first year of study. The result shows a close correspondence be-tween the students’ experiences of peer response linked to their experiences of their develop-ment of academic writing, but also between their experiences of peer response and attitudes to and experiences of their knowledge of academic writing. The study also demonstrates the students’ experiences of success factors and pitfalls of peer response. The success factors concern metalanguage, working with a clear structure, reading and discussion of texts, and the need for an open, secure climate. The students’ experiences of the pitfalls of peer response concern, on the one hand, socio-emotional and psychological aspects in relation to the other students, for example the difficulty of balancing the response, and especially of daring to crit-icize a text sharply. On the other hand, it concerns the fear of not being good enough because of inadequate knowledge of academic language and academic text.