This thesis explores the experience of the historical and contemporary commercial manager, its rise and fall as an expert occupation and its rise again as potentially a new organisational profession in the project-led organisation. Despite their importance in such organisations, commercial managers often report not seeing their work as a site for innovation and being viewed as being impediments to the experience of other functions in cross-functional teams. Their main association, the IACCM, intends to improve the status of commercial managers through 'professionalisation'. However, historically, the commercial manager was of considerable status, in the firms of the late Industrial Revolution. They have been lost to the principal histories of British management, until now. How was the status of the occupation lost? This thesis considers the historical structuring of the occupation through analysis and interpretation of historical employment archives and the novel use of historical actor's own situations wanted advertising to reconstruct the experience of the historical commercial manager.The lived experience of contemporary commercial managers was investigated using Critical Incident Technique and phenomenological content analysis of first-person accounts of commercial managers successfully and unsuccessfully attempting to innovate within their routine work. The conflicts and scarcities of their position are key elements amongst the antecedents of insight that lead to commercial innovation. This thesis responds to Rickard's (2003) call for more realistic research into innovation and practical models of the actual practices of innovating people. Past and present are unified by an analysis of trait and ideological theories of professionalism. Through development of a framework for assessing progress in professional mobility projects, conditions for the fall of historical commercial managers are theorised and the status of modern commercial managers is analysed. Several key debates are also considered, such the rate of vertical integration in British firms.The limitation of the study in both its historical and contemporary parts is the availability of data and interpretive approach taken to it. Although the method by which data types were elicited and analysed is clear and repeatable, there is a limitation in the degree to which the data is representative, in terms of the degree of participation of commercial managers and the physical limits of the archive; interpretation can only be carried out on the data that actually survives. Further work is proposed and recommendations are made for supporting the professional mobility of modern commercial managers. Once again, commercial managers find themselves as a response to the concerns of capital and enterprise, yet will their putative institution be able to create the kind of collective mobility that was impossible for their historical forebears?

In the information era of the 21st century, information is communicated through various ways or media. These include electronic media, print media for example publications, exhibitions and open days and face-to -face interaction, for example with consultants. The current situation is that the existing distribution of information through the different media is not successfully integrated causing the isolation of entities that distribute and communicate information. The solution proposed in this paper is to design an information hub where information is communicated through various media. The interior design should support and be conducive for an effective and integrated model for the communication of information. In addition to this, the problem of the identity crisis of the discipline of Interior Architecture within the Built Environment Profession will be addressed. Public perception still is that Interior Architecture cannot stand firm in its responsibilities and identity. Interior Architecture therefore must in itself acknowledge and celebrate its legitimacy before pursuing greater recognition and formal acknowledgement. “Interior Architecture is an essential need and it is important” (Caan, 2007:53) Interior Architecture occupies and inhabits a space, which does not need to be fully enclosed but should rather reflect the condition of control over the space. This reveals the opportunity of exclusion as much as it reveals the ability of inclusion. The line between the two bodies carries an important weight and brings the argument back to the division of space. This paper argues that the line itself represents more than a division of space, for the line holds in it the opportunity of being part of either space. This line becomes an issue of ‘betweeness’ which should be exposed to reveal the grey area that exist between Interior Architecture and Architecture. / Dissertation (MInt(Prof))--University of Pretoria, 2009. / Architecture / unrestricted

Denna studie berör svar från fem fritidslärare angående deras arbetsuppgifter under skoltid. Dessutom svar från fyra rektorer på hur de ser på fritidslärarens roll och hur kompetens tas tillvara på under skoltid. Tidigare forskning som är med i denna studie, förklarar fritidshemmets utveckling genom historien samt hur utbildningen har förändrat kopplat till skolans utveckling. Fritidslärarens uppdrag under skoltid som kopplas till yrkeskompetens har varit och är fortfarande otydlig enligt tidigare forskning. Detta har bidragit till utformandet av syfte och frågeställningarna för denna studie. Syftet med denna studie är att tydliggöra vad en fritidslärare har för arbetsuppgifter under skoltid och om fritidslärare anser att det är meningsfulla uppgifter samt om rektorn tar vara på deras pedagogiska kompetens. Därtill skillnader och likheter i uppfattningen mellan fritids-lärare och rektorer angående vilka arbetsuppgifter en fritidslärare ska ha under skoltiden. För att nå detta har ett empiriskt material samlats in via semistrukturerade intervjuer med fritidslärare och rektorer både på plats och digitalt. Sedan har datamaterialet analyserats, kategoriserats och diskuterats utifrån syftets frågeställningar i relation till tidigare forskning. Resultatet tydliggör många av de vanligaste arbetsuppgifterna som fritidslärare har under skoltid, och hur dessa oftast bestäms i samråd med rektor. Studien visar även att fritidslärare anser att deras arbetsuppgifter under skoltid är meningsfulla, men, att de inte anser att arbetsuppgifterna utnyttjar deras kompetens fullt ut. Resultatet visar också på att många fritidslärare och en del rektorer anser att styrdokumenten från Skolverket som berör fritids-hemmet är otydliga i vad en fritidslärare ska göra under skoltid. Fördelar och nackdelar med otydligheten från styrdokumenten tas också upp. Slutligen tar studien upp att fritidsläraryrket har en lång väg att vandra för att kunna erhålla statusen som en profession.

Syftet med undersökningen har varit att belysa specialpedagogernas utrymme att utöva sin profession och forma sin yrkesidentitet. Tidigare undersökningar har visat att yrkesgruppen har svårt att hävda sitt uppdrag och möjligheter att utöva yrket enligt de intentioner som finns i examensordningen. Det får i sin tur konsekvenser för hur framgångsrika specialpedagogerna blir i sin yrkesutövning. Eftersom tidigare studier visar att rektor är viktig för yrkets möjligheter att utöva sina befogenheter men också att rektorerna är en grupp ser yrket som otydligt har arbetsgivarna syn på uppdraget varit i fokus. Det har skett genom att använda platsannonser som data och med diskursanalys som metod analyserat hur platsannonserna beskriver uppdraget. För att identifiera hur texter bygger på andra texter och skapa en verklighet har platsannonserna jämförts med varandra i ett historiskt perspektiv relaterade till examensordningarna. Som ett raster i undersökningen har begreppet inkludering använts. Resultatet visar att platsannonsernas texter till delvis bygger på varandra och att arbetsgivarna, med en fördröjning i tid, i stor utsträckning följer examensordningarna. Det innebär att specialpedagogerna i stor utsträckning får utrymme att utöva sin professionalitet och forma en yrkesidentitet. Orsakerna till specialpedagogernas upplevda svårigheter att utöva sin profession bör undersökas i andra sammanhang.

Guzmán, Melina och Svensson, Karolina (2022). Den specialpedagogiska professionens förändring - en studie om specialpedagogiska yrken i och utanför skolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Resultatet visar att de arbetsuppgifter som har präglat yrket har gått från specialiserade inriktningar till att bland annat vara en kvalificerad samtalspartner. Yrkesrollen har över tid förändrats och blivit bredare vilket har gjort att yrket upplevs som otydligt i skolan. Vidare visar studiens resultat hur specialpedagoger utanför utbildningsverksamheter förefaller ha en starkare professionalisering än specialpedagoger inom utbildningsverksamheter. Specialpedagogen utanför skolan arbetar mer individanpassat i kontrast till specialpedagogen inom utbildningsverksamheter som arbetar mer på grupp och organisationsnivå.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp äldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för äldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrån den vetenskapliga litteraturens uppställda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma åt våra grundläggande frågeställningar och för att förstå äldrepedagogers utveckling består det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstå empirin är teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgått från är följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskåren ska ha bildat en egen organisation. Med stöd av informanternas svar och utifrån de kriterier som denna uppsats presenterar drar vi slutsatsen att äldrepedagogyrket i nuläget inte är en profession. Professionalisering kan betraktas som en pågående process som inte går att avgränsa tidsmässigt och placerar vi yrket äldrepedagog i en professionaliseringsskala befinner de sig i början på denna. / Abstract: The purpose of this study was to examine how a group of elderly pedagogue students perceived their professional role and how professional developments for elderly pedagogues have proceeded. We have looked at how professional development looks like from the scientific literature established professional criteria and how these professional criteria will be relevant to the shaping of a profession. To access our basic issues and to understand the elderly pedagogue development is the empirical evidence both of literature studies and by qualitative open interviews of importance. In order to interpret and understand the empirical material of the study did we use theories linked to profession, profess- ional identity and social constructivism. The profession criteria we have worked out of are: professional knowledge should be embedded in a systematic theory, the professionally trained has authority, the professional shall hold the code of ethics and the profession must have formed their own organization. With the support of the collected interview material and on the base of the professional criteria processed in this study have we concluded that the elderly pedagogue occupation is not a profession. Professionalization can be seen as an ongoing process that there is no possibility to delineate temporally, and if we place the occupation elderly pedagogue in a professional scale they are at the beginning of it.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med övergripande syfte att undersöka hur pass vanligt förekommande det är att lärare verkar drivas av ett kall i sin yrkesutövning. Utgångspunkten för undersökningen är två lärartyper; läraren som ser sitt yrke som ett kall och läraren som ser sitt yrke som en profession. Att se sitt yrke som ett kall förknippas bland annat med svårigheter med att distansera sig från sitt yrke på fritiden och att man känner skuldkänslor eller dåligt samvete i anknytning till yrkesutövningen. Resultatet från detta examensarbete antyder att förhållandevis få lärare verkar drivas av ett kall i sin yrkesutövning. Skuldkänslor eller dåligt samvete i anknytning till yrket verkar inte heller vara vanligt förekommande.

The dissertation consists of three studies examining three different regulatory issues that affect the auditing profession. The first study has two main foci. First, the study investigates the impact of Sarbanes-Oxley Act (SOX) on the Big 4 fee premium. Second, the study investigates the relationship between the size of an audit client and annual fee change. The results show that in the post-SOX environment, clients of non-Big 4 firms have experienced greater increases in audit fees than the clients of the Big 4 firms, resulting in a diminishing Big 4 premium. This is consistent with the notion that non-Big 4 clients had to make significant adjustments to meet post-SOX quality requirements by increasing their effort (and consequently audit fees). The results also show audit firms’ large clients experience the largest percentage increase in audit fees. This is consistent with the theoretical view of consumer surplus, where the large clients, with more resources, have greater levels of consumer surplus, which is being captured by the audit firms. The study contributes to our understanding of the impact of SOX on audit fee premium and the economics of audit market competition in different client segments. The second study is focused on three main areas: 1) the relationship between audit fees and audit market concentration on a country level; 2) the effect of a country’s litigation regime on the relationship between audit fees and market concentration and 3) the inter-relations between competition, fees, and quality in the market for audit services. The study is motivated by the current debate in the United States and the European Union about the possible problems associated with the current oligopolistic structure of the audit market. The contribution of this study lies in the fact that it provides a multi-national empirical investigation of the audit competition-fee relationship, and examination of how country-level fees affect the competitionquality relationship, while controlling for country level factors. Results show a negative iv relationship between country-level market concentration and audit fees but only in highly litigious countries, suggesting that the firms are able to obtain economies of scale in more concentrated markets and are willing to pass savings down to their clients. However this relationship only holds for the clients of the Big N firms. Analysis of audit quality suggests that audit quality is higher in more concentrated markets but mediation analysis did not show that the fees mediate the relationship between audit quality and market concentration. The third study addresses current regulatory debate about the responsibility of the principal auditor in the group audit environment. Current United States standards allow the principal auditor to disavow responsibility for parts of the audit which were performed by a third party auditor by referencing them in the auditor’s opinion and then indicating the part of the audit which was performed by them. This disclaimer of responsibility is prohibited under the international auditing standards, which require the principal auditor to be responsible for the entire group audit. Specifically, this study examines 1) audit quality implications related to such opinions, and 2) the relationship between having a shared opinion and audit fees. The results show that the audit quality is significantly lower for the firms whose audit opinion referenced a third party auditor. The results also provide some evidence that audit fees are lower in shared responsibility situations.

Genom inledande bakgrundsinformation över de olika universiteten och högskolorna i Sverige som erbjuder personalvetarutbildning, konstateras att det finns många likheter men också olikheter mellan utbildningsupplägg. Vissa av universiteten har en starkare anknytning till arbetslivet med mer praktikrelaterade moment medan andra är mer teoretiskt inriktade. Det finns ett glapp mellan högre utbildning och arbetsliv vilket gör att studenter till viss del inte känner sig förberedda för arbetslivet efter examen. Tidigare forskning visar att det behövs ett samarbete mellan teoretisk utbildning och yrkespraktik på arbetsplatser. Syftet med studien är att bidra med kunskap om personalvetarutbildningens innehåll och form samt dess betydelse för personalvetarens professionalitet med fokus på anställningsbarhet. Studien behandlar även relationen mellan teori och praktik. För att besvara studiens tre frågeställningar har en kvalitativ metod använts där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts samt transkriberats. Urvalet bestod av personalvetare från olika områden inom HR-branschen, både inom privat- och offentlig sektor och med en examen genomförd på olika universitet i landet. Respondenternas utsagor har sedan analyserats utifrån Löfgren Martinssons (2008) modell om anställningsbarhet, baserat på ett lärandeperspektiv. Modellen tillsammans med Löfgren Martinssons perspektiv på anställningsbarhet, begreppet empowerment samt profession och professionalisering har utgjort studiens teoretiska ramverk. Vårt resultat visar vikten av praktik eller andra yrkesförberedande moment för att främja studenternas anställningsbarhet. Studien visar också hur viktigt det är att ha genomgått den, till största delen, teoretiska personalvetarutbildningen för att bli konkurrenskraftig inom sitt yrkesområde. Bakgrundsforskning till studien visar att personalvetaryrket till viss del har en annan (lägre) status än mer klassiska professioner, såsom ekonomer och läkare. Avslutningsvis redogörs studiens främsta resultat samt förslag på vidare forskning kring ämnet.

An anthology by practicing academic, public, school, special librarians sharing their librarianship know-how by mentoring adults or students: personal, one-on-one contact to further librarianship. Concise, how-to chapters using bullets, headings, based on experience to help colleagues further the profession.