Coronal mass ejections (CMEs) are some of the extraterrestrialevents most impactful to earth. Eorts to model and predict theireects have seen new possibilities in the two most recent decades dueto multiple new spacecrafts providing a wider range of data than everbefore. Models of these events suer from a number of inaccuracies,one of them being the density ratio between the CME and the ambientsolar wind. Since the arrival time for potentially harmful disturbancespredicted by models has been proved to be highly sensitive to thisparameter we therefore take care to set it as accurately as possible.Traditionally this value is either set to a default, justied by denitionand theory, or set to the density ratio between the bulk if the ejectedgas and the surrounding medium. A proposition has been made tomeasure density enhancement dierently, using a reference point at theshock wave preceding the CME for each event. This method strives toimprove arrival time predictions and was in this paper tested for onecoronal mass ejection event. Two runs if the model WSA-ENLIL+Conewas made; one with the default value of density enhancement, onewith a value determined through the revised method using coronographdata. Running the model with the revised value improved the predictedarrival time by moving it forwards in time by 4h, which was still tooearly. Other input data into the model run was then discussed as apossible cause of the remaining inaccuracy. / Koronamassutkastningar är ett av solfenomenen som påverkar jorden mest.Nya rymdfarkoster med instrument som satts i arbete de senaste två decenniernahar gett data som gjort det möjligt att modellera och förutse dessaevent till en högre precision än någonsin. Alla dessa modeller lider av någonform av felkälla, en av vilka är kvoten mellan densitet för massutkastningenoch den omgivande miljön. Eftersom förutsedda ankomsstider för potentielltskadliga störningar har visat sig vara särskilt känsliga för denna parameterså tar vi särskild hänsyn till att ange den så precist som möjligt. Vanligtvissätts detta värde till ett fast standardvärde, som anges av dess denitionoch bakomliggande teori, eller till kvoten mellan utkastningens bulk ochomgivningen. Ett förslag har dock lagts fram om att omdeniera parametern.Denna metod strävar efter att förbättra förutsedda ankomsttider ochhar i denna text testats för en koronamassutkastning. Två körningar avmodellen WSA-ENLIL+Cone gjordes; en med defaultvärdet för densitetsratiot,en med värdet satt genom mätning av empirisk cononagrafdata enligtden föreslagna metoden. Att köra modellen med den nya parametern förbättrade den förutsedda ankomsttiden genom att ytta den framåt i tidenmed 4 timmar, vilket fortfarande är för tidigt. Andra inputdata i modellendiskuterades då som möjliga orsaker till den återstående diskrepansen.

<p>We were assigned to do this master thesis by Husqvarna AB who at the time for this thesis just had implemented a new material and production planning system called Replenishment system. Husqvarna AB wanted us to examine the effects of their new planning system to see if it was profitable or not. Husqvarna AB had for a time considered their delivery and supplier service to bee their biggest problem and they wanted to solve this problem by improving the communication with all involved actors in the logistic chain, which they hoped would result in a better mix of products in their warehouses. The aim of this report was therefor to analyze eventual effects for Husqvarna AB when changing from a traditional material- and production planing system to a more information intensive one. The result of this report showed effects on decreasing administrational routines and improved flexibility and lead-times. An increased information exchange and thereby a closer market control also improves the chances of a correct mix in stock which improves the lead-time to customer as the"correct"parts is in stock. These improvements must offcurse be considered together with the increased number of transports and the cost of the implementation in the organization.</p>

We were assigned to do this master thesis by Husqvarna AB who at the time for this thesis just had implemented a new material and production planning system called Replenishment system. Husqvarna AB wanted us to examine the effects of their new planning system to see if it was profitable or not. Husqvarna AB had for a time considered their delivery and supplier service to bee their biggest problem and they wanted to solve this problem by improving the communication with all involved actors in the logistic chain, which they hoped would result in a better mix of products in their warehouses. The aim of this report was therefor to analyze eventual effects for Husqvarna AB when changing from a traditional material- and production planing system to a more information intensive one. The result of this report showed effects on decreasing administrational routines and improved flexibility and lead-times. An increased information exchange and thereby a closer market control also improves the chances of a correct mix in stock which improves the lead-time to customer as the"correct"parts is in stock. These improvements must offcurse be considered together with the increased number of transports and the cost of the implementation in the organization.

Purpose of the research: The purpose is to forecast the future trend of housing prices in Stockholm County 2011-2014 based on estimated slope coefficients of selected explanatory variables 1993-2010. Thereafter, the obtained forecast will be discussed with respect to other non-quantifiable concepts within behavioral economics. Method: Multiple regression technique with a deductive and explorative approach. Empirical data: Quantitative. Conclusion: The future trend of housing prices in Stockholm County has been forecasted to be positively sloped throughout all the years 2011-2014, but in 2011, the forecast reveals that the increase of house prices will taper off. Nevertheless, behavioral economics reveals some insights about the trend on the housing market and that the house prices might include a portion of abnormal returns. / Syfte: Syftet är att förutse den framtida utvecklingen av bostadspriserna i Stockholms län 2011-2014 baserade på beräknade lutningskoefficienter av valda förklaringsvariabler 1993-2010. Därefter kommer den erhållna prognosen att diskuteras i förhållande till andra icke-kvantifierbara begrepp inom beteendeekonomi. Metod: Multipel regressionsteknik med en deduktiv och explorativ strategi. Empirisk data: Kvantitativ. Slutsats: Den framtida utvecklingen av bostadspriserna i Stockholms län har beräknats ha en positiv lutning inom samtliga år 2011-2014, men under 2011 visar också prognosen att ökningen av huspriserna kommer att avta successivt. Icke desto mindre avslöjar beteendeekonomi vissa insikter om utvecklingen på bostadsmarknaden och att huspriserna kan innehålla en andel abnorm avkastning.

Problem: Konkurser drar med sig höga kostnader på olika sätt, och genom åren har många försök gjorts att finna modeller som kan förutse konkurser och därigenom undvika dem. Några av de mest beprövade modellerna är Altmans olika Z-scoremodeller, som genom åren visat olika resultat. Allt fler företag blir också verksamma inom tjänstesektorn, och forskningen menar att dessa företag skiljer sig från tillverkande företag när det gäller dess nyckeltal, vilket alltså borde påverka möjligheterna att förutse konkurser enligt de modeller som idag finns. Syfte: Kontrollera huruvida Altmans Z´´-scoremodell fungerar på små- och medelstora tjänsteföretag i Sverige, men även om korrelation mellan ett företags kreditbetyg och dess Z´´-score föreligger. Metod: Uppsatsen är skriven utifrån ett positivistiskt synsätt med deduktiv ansats, och bygger på kvantitativ sekundärdata. Analyser görs genom hypotesprövning. Slutsats: Altmans Z´´-scoremodell fungerar dåligt på tjänsteföretag inom segmentet små- och medelstora företag i Sverige. Resultatet blir detsamma, även om modellen tillämpas på    tillverkande företag och handelsföretag. Däremot går det se skillnad på nyckeltal i företag försatta i konkurs och friska företag, bland annat genom att konkursföretag har sämre lönsamhet, balanslikviditet och skuldsättningsgrad. Fortsatt forskning: Forskningen går isär när det gäller möjligheterna att förutse konkurser, och det finns fortfarande många aspekter att pröva. Förslag på fortsatt forskning är därför att undersöka hur nyckeltalen verkligen skiljer sig åt, och om det därigenom är möjligt att undvika konkurser. Ytterligare alternativ kan vara att undersöka variablerna i Z´´-scoremodellen, och eventuellt justera dessa för bättre utfall. / Problem: Bankruptcy is associated with a high cost in different ways, and over the years, many attempts have been made to find models that can predict failures and thru that avoid them. Some of the most proven models are Altmans Z-score in various forms, which over the years have shown different results. More and more companies work with services, and research says that these companies differ from manufacturing companies when it comes to its economic ratios, which should affect the possibilities in predicting bankruptcy according to today available models. Purpose: Check whether the Altman Z´´-score model works on small- and medium-sized services companies in Sweden, but also check if correlation exist between a company's credit rating and its Z´´-score. Method: The thesis is written with a positivist and deductive approach, based on quantitative secondary data. Analyses are made by hypothesis testing. Conclusion: Altman's Z´´-score does not work on small- and medium-sized service companies in Sweden. The result is the same, even if the model is applied to manufacturing and trading companies. However, it is possible to see differences between bankrupt companies and healthy companies. Some ratios that show differences are profitability, balance sheet liquidity and leverage, which all are lower in bankrupt companies. Continued research: Researchers are divided when it comes to the possibilities to predict bankruptcy, and there are still many aspects to consider. Suggestions for continued researchis to examine how ratios really differ, and if it is thru that is possible to avoid bankruptcy. Another angle might be to examine the variables of the Z´´-score-model, and maybe adjust them for more accurate result.

Den 1 juli 2005 upphörde polisens befogenheter till självständiga omhändertaganden med stöd av lag (1988:870) om vård av missbrukare (LVM). Förändringen var ett resultat av lagstiftarens önskan av att renodla beslut av social karaktär till socialtjänsten. Eftersom socialtjänsten står för såväl utredningen som senare ansökan om tvångsvård i rätten ansågs förslaget naturligt i en sammanhängande vårdkedja. För den enskilde polismannen på fältet innebar den nya lagen inte bara att befogenheten av ingripa för att säkerställa vård nu gavs en mer akut utformning, utan också att den hamnade såsom en bestämmelse i polislagen med hänvisning till det tidigare lagrummet (13 § LVM). Enligt tidigare ordning kunde poliser på fältet fatta självständiga och interimistiska beslut om LVM i brådskande situationer och i andra fall överlåta eventuella beslut åt till företrädare för polismyndigheten. Beslutsordningen möjliggjorde för polismannen att föredra ett ärende och i förekommande fall rådgöra kring innebörden av ett enskilt rekvisit och huruvida rättsfakta i det enskilda fallet svarade mot det. Det kan därför finnas skäl att tro att polismännens kunskaper om LVM kan ha varit större innan förändringen, och att risken är stor att dessa självständiga beslut resulterar i viss kunskapshämning. Det ”nya” lagrummet, 12a § polislag (1984:387) ger en polisman rätt att under vissa förutsättningar omhänderta missbrukare genom att först göra en självständig bedömning av rättsfakta i situationer av brådskande karaktär. Genom lagrummet har polismannen inte bara att ta ställning till rena skyndsamhets-, och skaderekvisit utan också till att göra en prognos om det kan bli aktuellt med tvångsvård. Prognosen om tvångsvård sker i två steg där det första kommer av frågan om det skäligt att anta att socialnämnden omedelbart kommer att omhänderta missbrukaren. Av den lagtekniska överlappningen följer också att beakta portalparagrafen i LVM frågan om huruvida det är sannolikt att rätten kommer att besluta om vård. Polismannen måste således självständigt och i en isolerad situation söka sätta sig in i hur en annan myndighet och en domstol kan komma att besluta, något mynnar ut i att flera frågor är tvungna att ställas. Gällande rätt ger vid handen att de situationer som åsyftas för att ett lagligen grundat omhändertagande ska kunna ske är att de ska vara av mycket allvarlig karaktär och kräva en omedelbar åtgärd. I förarbetena till den nya lagen låg bland annat en statlig utredning som kvantitativt undersökte i vilken omfattning polisen beslutade om omedelbara omhändertaganden med stöd av 13 § LVM. En av flera slutsatser var att städerna Umeå och Sundsvall stod för anmärkningsvärt många omhändertaganden sett till vad som var fallet i övriga landet. Enbart Sundsvall svarade under en period för mer än 10 procent av samtliga beslut om omedelbara omhändertaganden som polisen gjorde i hela landet. Genom den kvantitativa undersökning som denna studie presenterar kan konstateras att Sundsvall fortfarande står för anmärkningsvärt många omhändertaganden i förhållande till andra orter. Rättstillämpningen bland de undersökta städerna och länen har i regel samtidigt sjunkit avsevärt jämfört med vad som var fallet med den gamla beslutsordningen. I en studie av kvalitativt slag där 70 omhändertagandeblad från Sundsvall och sju länspolismyndigheter undersökts, kan konstateras att det föreligger en anmärkningsvärd diskrepans mellan gällande rätt och de rättsfakta som följer av undersökt empiri. Trots en mycket vid bedömning av rättsfakta och en extensiv bedömning av gällande rätt rörande begreppen ”fortgående missbruk” och ”överhängande och allvarlig risk för missbrukarens hälsa” lever den undersökta dokumentationen bara upp till gällande rätt i 41 procent av fallen. Slutsatsen är att en komplex lagteknisk konstruktion av överlappande slag resulterar i färre antal polisiära omhändertaganden och att majoriteten av den polisiära dokumentationen inte lever upp till lagstadgade krav. / On July 1, 2005, the police force’s powers to independently arrest with the support of Law (1988:870), which includes care of addicts (LVM), ended. The change was a result of the legislator’s desire to reorganize decisions of an individual’s character to the Social Services.Since the Social Services are in charge of both the investigation as well as the application for involuntary care through the Court System, the proposal seemed appropriate in a continuous care chain. For the individual police officer in the field, the new law meant not only that the powers to arrest in order to ensure care now were given a more acute format, but that also the powers became a provision in the police law with reference to the previous Law (13 § LVM). According to the previous arrangement, the police officers in the field could make independent and provisional decisions about LVM in urgent situations and in other cases, leaving the potential decisions to representatives of the police force.  The decision-making procedure allowed the police officer to prefer a case, and where appropriate, seek advice on the implications of individual acts and whether evidence existed for the case. There are therefore reasons to believe that the police officers’ knowledge regarding LVM may have been larger prior to the change, and that the risk is great that these independent decisions may result in particular skill inhibition.The "new" law, 12a § police law (1984: 387) gives a police officer the right to, under certain circumstances, arrest drug users by first making an independent assessment of the evidence in situations of urgency. Through the law, the police officer must not only make a decision of the urgency and the potential of harm to the individual, but also make a prediction whether the individual may need involuntary care. The prediction of involuntary care takes place in two steps where the first one involves the question whether it is fair to assume that the Social Services will immediately detain the addict. The technical overlap of the law also means that one must take into account the paragraph in LVM regarding the question whether it is likely that the court will rule on care for the addict. Thus, the police officer must therefore independently and in an isolated situation, attempt to predict what a different agency and court may decide, resulting in a number of issues that are yet to be addressed. The current law states that situations where a legally founded arrest can be made include those which are very serious in nature and those that require immediate action.Background research to the new law included a government funded study which quantitatively examined to what extent the police decided on the immediate arrests pursuant to section 13 § LVM. One of several conclusions was that the cities of Umeå andSundsvallhad a remarkable number of arrests compared to the case in the rest of the country.  In a given time period, the police in the city of Sundsvall made more than 10% of all decisions of immediate arrests in the whole  country. As a result of the quantitative study that is presented, it can be argued thatSundsvallstill stands for a remarkable number of arrests in relation to other cities. Enforcement of the law among the surveyed cities and counties has generally simultaneously dropped considerably compared to what was the case with the old decision-making procedure. In a qualitative study where 70 arrests fromSundsvalland seven county police agencies were investigated, it can be concluded that a remarkable discrepancy between the law and the evidence that follow. Despite a wide-ranging assessment of the evidence and an extensive assessment of the current law concerning the concepts of "ongoing abuse" and “imminent and serious risk to the addict’s health” the examined documentation only supports the current law in 41% of cases. The conclusion is that a complex technical structure of overlapping laws results in fewer number of police arrests and that the majority of the police documentation does not live up to the legal requirements.

Wind power is growing fast all over the world, and in Sweden alone thousands of turbines has been installed the last few decades. Although the number of decommissioned turbines so far is very low, the rapid installation rate indicates that a similar rapid decommissioning rate is to be expected shortly. If the waste material from these turbines is not handled sustainably the whole concept of wind power as a clean energy alternative is challenged. This study aims to present an accurate estimate of the amounts of waste material that will be generated from wind turbines in Sweden during the coming decades, allowing the waste management industry to plan for this and by extension prevent unnecessary energy losses through imperfect waste treatment. It should also present helpful information on how problematic waste can be reduced or avoided. VindStat’s annual report, presenting installation date and other relevant data for most installed turbines in Sweden, has been used as the base for the calculations. Information on material composition in different types and sizes of wind turbines has been extracted from various life cycle assessments, and by using the available parameters in the data base each turbine has been assigned a specific amount of steel, iron, copper, aluminum, blade material and electronics. An average life time of 20 years has been assumed, based on prior research and comparison with empiric data, and the material of each turbine is therefore seen as generated waste 20 years after installation date. To calculate the amount of waste material from replacing faulty components, empiric data over replacement rates in further developed markets has been combined with a prognosis over future development of installed wind capacity in Sweden based on a method described by prior research. As no sufficient way to predict how the future second hand market for turbines and components has been found, three different possible scenarios have been investigated to see how this may affect waste amounts. The results show that annual waste will grow slowly at about 12 % increase per year until around 2026, and then the average increase is 41 % per year until 2034. By then, annual waste amounts are estimated to have reached 237 600 tonne steel and iron (16 % of currently recycled amounts), 2 300 tonne aluminium (4 %), 3 300 tonne copper (5 %), 343 tonne electronics (&lt;1 %) and 28 100 tonne blade material. There is no industrial scale recycling method for commonly used blade materials, and a high strength steel developed by Sandvik is proposed as a fully recyclable material to consider for further research. A well-functioning second hand market is shown to possibly have a major impact on waste amounts, at least in postponing it until better recycling systems are in place. / Vindkraft är en snabbt växande energikälla världen över och enbart i Sverige har tusentals vindkraftverk installerats under senaste decennier. Även om antalet nedmonterade verk än så länge är relativt lågt, indikerar det stora antalet årliga installationer att ett liknande antal nedmonteringar är att vänta inom kort. Om avfallsmaterialet från dessa verk inte hanteras på ett hållbart sätt riskeras att syftet med vindkraft som ett miljövänligt alternativ utmanas. Målet med studien är att presentera en noggrann uppskattning om vilka mängder avfallsmaterial som kommer att genereras från vindkraftverk i Sverige under kommande årtionden, vilken kan användas för att planera avfallshantering och på så vis i förlängningen undvika onödiga energiförluster genom felaktiga processer. Information om hur problematiskt avfall kan undvikas eller minskas ska även presenteras. Vindstats årliga rapport, vilken presenterar installationsdatum och annan relevant information för de flesta installerade vindkraftverk, har använts som bas för beräkningar. Information över materialfördelning i olika typer och storlekar av vindkraftverk har extraherats från ett antal livscykelanalyser och genom att använda tillgängliga parametrar i databasen har varje enskilt vindkraftverk tilldelats en specifik mängd stål, järn, koppar, aluminium, bladmaterial och elektronik. En genomsnittlig livslängd på 20 år har antagits, baserat på tidigare forskning och jämförelse med empirisk data, och materialet i vindkraftverken har därför setts som genererat avfall 20 år efter installationsdatum. För att beräkna mängden avfallsmaterial från utbytta komponenter har empirisk data över utbytningsfrekvenser hos mer utvecklade marknader applicerats på en prognos över över möjlig framtida utbyggnad av vindkraftskapacitet i Sverige som skapats enligt en metod beskriven i tidigare forskning. Eftersom ingen fullständig metod har funnits för att förutse hur framtida andrahandsmarknad för vindkraftverk och komponenter så har tre möjliga scenarion undersökts för att se hur detta kan komma att påverka avfallsmängder. Resultaten visar att de årliga avfallsmängderna förväntas växa med ca 12 % per år fram till 2026, och därefter i genomsnitt 41 % per år fram till 2034. Då förväntas avfallsmängderna uppnått 237 600 ton stål och järn (16 % av nuvarande återvunnen mängd), 2 300 ton aluminium (4 %), 3 300 ton koppar (5 %), 343 ton elektronik (&lt;1 %) och 28 100 ton bladmaterial. Det finns ingen metod för att återvinna vanligen använda bladmaterial på industriell skala, och ett extra starkt stål utvecklat av Sandvik föreslås som fullt återvinningsbart alternativ att undersöka. En väl fungerande andrahandsmarknad visar sig kunna ha en betydande inverkan på framtida avfallsmängder, åtminstone genom att skjuta upp behovet av hantering tills ett mer effektivt system finns på plats.

An organization must manage its resource consumption and material flows in order to satisfy the demand of its products as efficiently as possible. Managing of the aforementioned requires a balance between the organizations resources (such as the capability of distribution and production) and the market demand. According to Gardner (1990), an estimation of future demand is a necessity for maintaining the balance. An instrument that is used frequently to estimate future demand is demand forecasting. The demand forecasting practice has been thoroughly studied and a plethora of academic contributions exist on the topic. However, a best practice demand forecasting method does not exist for every kind of product. The purpose of this paper is to identify which time series forecasting method that will result in the lowest error rate on fast moving consumer goods. The methods are based on sales data of 18 articles from the company Coca-Cola Enterprises Sverige AB which predominantly sells soft drinks. The majority of the theoretical framework is time series models presented by the authors Stig-Arne Mattsson, Patrik Jonsson and Steven Nahmias. The paper identifies Exponential smoothing with individual input variables as the forecasting method with the lowest error rate. The method gave the lowest possible error rate on over 55 percent of the articles. In addition, the combined error rate of the articles using Exponential smoothing with individual input variables gave the lowest overall error.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med studien är att kartlägga flygfrakten i Sverige, och undersöka hur förutsättningarna samt möjligheterna för att ta emot en större del flygfrakt på Norrköpings flygplats ser ut. Studien har genomförts med hjälp av litteraturstudie, prognostisering samt intervjuer. Resultatet från studien visar att det i nuläget inte finns någon efterfrågan för flygfrakt via Norrköpings flygplats. Det finns dock möjligheter att utöka flygfrakten till flygplatsen eftersom företag i regionen flyger sin frakt via exempelvis Örebro och Arlanda istället för Norrköping. Flygplatsen skulle klara av att ta emot mer flygfrakt redan idag, men för att långsiktigt kunna konkurrera som en fraktflygplats och ta emot en större mängd frakt behöver investeringar i form av terminalbyggnader göras. Dessutom behöver ytterligare resurser läggas på marknadsföringen av flygfrakten för att hitta intresserade samarbetspartners. Inom den närmsta framtiden ser en ökning av flygfrakten genom Norrköpings flygplats inte ut att vara möjlig, men om Norrköpings kommun och Norrköpings flygplats tillsammans arbetar aktivt med flygfraktsfrågan så finns förutsättningarna för att flygfrakten långsiktigt kan bli en del i Norrköping som logistiknav.