Understanding how innovation and renewal occurs in an industry is important for how to manage technical development for individual companies. It is also important for creating a beneficial industrial context for renewal, from both a political and an industrial perspective, in which new solutions can arise and spread through the involvement of several actors of the industry. How innovation and renewal occurs in the construction industry in Sweden is however viewed differently. One challenge that has been pointed to is that most of the work performed in the construction industry is organized in projects, which in turn should affect how innovation and renewal can be achieved.   The aim of this thesis is to provide an understanding of how the project organizing in the industry affects innovation and renewal. This is executed through a case study of the construction of Skandionkliniken, a proton therapy clinic, and by using an industrial network theory that challenges the traditional view of how innovation is achieved. One important understanding drawn from this study is that renewal is created in the interface between companies and their resources. The kinds of innovation and renewal that can take place in the projects highly rely on technical interdependencies and organizational features of the involved actors. Three conclusions are drawn from this study; firstly, innovation and renewal in the construction industry occurs gradually across projects, secondly, the type of innovation that occurs is not what is expected from a traditional point of view, and thirdly, therefore it is not necessarily obvious when or how it takes place, which has implications both for policy and company management.

Bakgrund: Kommuner har tidigare varit i en förvaltningsfas där de fokuserat på att förvalta samhället och de byggnader som finns. I och med att kommuner har ökat sina investeringar markant de senaste åren indikerar det på att kommuner befinner sig i en ny fas, vilket är samhällsbyggnadsfasen. I den nya fasen handlar kommunernas verksamhet om att förbättra samhället med nya investeringar samt rusta upp de befintliga byggnaderna för att öka kvalitén för medborgarna. De flesta byggnationerna sker i projektform där flera olika förvaltningar och nämnder i kommunen är involverade. Förvaltningar och nämnder har ofta olika intressen och motivationer vilket gör att gränser behöver dras för att precisera projektets innebörd. Med ökade investeringar ökar också risken hos kommunen och gränsproblematiken är en viktig faktor för att lyckas med projektet. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse kring kommunala samhällsbyggnadsprojekt gällande de strukturella och konceptuella gränserna. Vidare syftar studien mer specifikt att bidra med förståelse för nämnda gränser vid etableringsfasen av ett kommunalt samverkansprojekt. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie av ett kommunalt samhällsbyggnadsprojekt. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudie och observation. Den har en övergripande abduktiv forskningsansats och utgår således från teori och empiri. Slutsats: Studien visar att kommunen använder sig av direktiv och riktlinjer i projekt som skapar gränser för projektgruppen. De upplevs porösa och oklara då projektgruppen inte vet vad som förväntas av dem. Därmed behövs det en tydlig ansvarsfördelning inom projektorganisationen eftersom kommunen är ovana att arbeta i stora investeringsprojekt. / Background: For a long time, municipalities have been in an administration phase where the focus have been to administrate the community and existing buildings. Since municipalities in recent years have increased their investments it indicates that municipalities are in a new phase, which is the phase of social structure. The municipality’s work in the new phase is to improve the community with new investments and improve the existing buildings in order to increase quality for the citizens. The municipality’s work is done in projects where several departments are involved. The departments have often different interests and motivations which means that boundaries are required to define the meaning of the project. Increased investment results in higher risk for the municipality and therefore boundaries are an important factor for the project to succeed. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of boundaries in a municipally social structure projects. Furthermore, the aim is to increase the understanding of boundaries in the establishment phase of a collaboration project. Methodology: This is a qualitative case study of a municipal social structure project. The study is based on semi structured interviews, document studies and an observation. The thesis has an abductive approach. Conclusion: The thesis shows that municipally use directions and guidelines, which creates boundaries for the project organization. However, the boundaries are vague and the project organization do not know what is expected of them. Therefore, it is important with a distinct responsibility distribution within the project organization because of municipality's unfamiliarity to work in large investment projects.

The construction sector has been struggling with low productivity issues during the last decades, mainly due to relatively low Research & Development investments compared to other industries, old-fashioned practices, and a fragmented market structure with Clients, Designers and Contractors.    The construction sector urges a digitalization revolution in order to overcome the aforementioned old-fashioned practices, but this digital revolution should go along with adequate methodologies that allow the digitalization to achieve its full potential. The work presented in this thesis aims to improve the efficiency of the construction sector by having a look on more collaborative approaches between Clients, Designers and Contractors in Construction Projects. The collaborative approach researched in this thesis is the Integrated Concurrent Engineering methodology, which covers aspects of Project Management, Organization, Communication and Leadership, exploiting the digitalization capabilities that nowadays’ Technology offers. This thesis develops a theoretical framework for Integrated Concurrent Engineering in Construction Projects, with the aim to enhance their efficiency. The theoretical framework is based in literature research as well as experiences from project managers in the construction sector. The result of this study includes guidelines and recommendations on how to effectively implement the principles of Integrated Concurrent Engineering. The guidelines are applicable for Clients, Designers and Contractors, and can be seen as a tool for the Project Management Team to improve construction project’s efficiency, especially in the design phase.

Detta Examensarbete utfördes som en fallstudie Saab Combat Systems, som är och undersöker utmaningar i form av beroenden och osäkerheter som uppstår i Multiprojekt-Organisationer. Dessa utmaningar verkar orsaka konflikter och tvetydigheter i Multiprojekt-Organisationer gällande exempelvis, kommunikation, resursallokering, produktutveckling samt maktstrukturer mellan olika roller (Engwall & Jerbant, 2003; Dahlgren & Söderlund, 2010). Detta Examensarbete behandlar dessa utmaningar genom att undersöka och besvara följande forskningsfrågor: Vilka utmaningar i form av beroenden och osäkerheter existerar på Saab Combat Systems? Hur kan dessa utmaningar hanteras? Våra resultat visar att tre olika typer av beroenden uppstår i Multiprojekt-Organisationer som utvecklar komplexa produkter och system; organisatoriska beroenden, tekniska beroenden och resursberoenden. Dessa tre beroenden verkar påverka varandra och resultera i osäkerheter när flera projekt hanteras samtidigt. Dessutom ökar nivån av osäkerhet i projekt på grund av osäkerheter i relation till maktstrukturer samt utveckling av komplexa produkter och system. De tre identifierade beroende inkluderar projektosäkerheter samt projektberoenden. Vi har valt ut tre stycken olika typer av Management Control Systems; Projektkontor, Projektportföljhantering samt Programhantering och drar slutsatsen att de kan användas för att hantera de tre identifierade beroendena Multiprojekt-Organisationer. Vi har dock upptäckt att dessa Management Control Systems har både fördelar och nackdelar gällande hantering av de tre olika typer av beroenden. Alla identifierade beroenden och osäkerheter kan följaktligen hanteras genom att kombinera olika Management Control Systems. Dessutom har vi kompletterat en redan utvecklad modell av Dahlgren & Söderlund (2010) genom att kartlägga de tre beroendena, som tar hänsyn till projektosäkerheter och projektberoenden, samt vilken typ av Management Control Systems som är mest lämplig för att hantera dessa beroenden. / This Master Thesis was conducted as a case study at Saab Combat Systems investigating challenges in form of dependencies and uncertainties that emerge in Multi-Project Organizations. These challenges seem to cause conflicts and ambiguity in Multi-Project Organizations regarding for instance; communication, human resources allocation, product development and power structures between different roles (Engwall & Jerbant, 2003; Dahlgren & Söderlund, 2010). Thereby, this Master Thesis addresses these challenges by investigating and answering the following research questions: What challenges in form of dependencies and uncertainties exist at Saab Combat Systems? How can these challenges be addressed? Our Results display that three different types of dependencies exists in Multi-Project Organizations developing Complex Products and Systems; organizational dependencies, technical dependencies and resources dependencies. These three dependencies seem to be connected, and therefore result in uncertainties when managing multiple projects. Additionally, uncertainties in relation to the power structure as well as development of Complex Products and Systems tend to increase the level of project uncertainty. The three identified dependencies include both project uncertainties and project dependencies. We have chosen three different Management Control Systems; Project Management Office, Project Portfolio Management and Programme Management and conclude that they can be utilized in order to address the three identified dependencies in Multi-Project Organizations. However, we have found that these Management Control Systems have benefits as well as shortcomings when addressing different types of dependencies. Consequently, by combining them, all of the identified dependencies and uncertainties can be addressed. Furthermore, we have complemented an already developed model by Dahlgren & Söderlund (2010) by mapping the three identified dependencies, which consider project uncertainties and project dependencies, as well as which Management Control System is most appropriate when addressing these three dependencies.

Familjeföretag är unika i den bemärkelse att de har en stark kultur vilket kan ha en positiv effekt på verksamhetens prestation. Kulturen hos familjeföretag är det som utgör den största fördelen eftersom det kan främja förändringsprocesser. Företag som är i tillväxt bör ofta göra förändringar i arbetssätt för att anpassa verksamheten efter de nya förutsättningarna. Projekt främjar innovation i företag vilket i sin tur ofta kan vara en drivkraft för tillväxt. Därmed är det vanligt att företag i tillväxt börjar arbeta i projektform mer intensivt. Projektintensiva organisationer är ett begrepp som innebär att projekt utgör kärnan av ett företag vilket är avgörande för att verksamheten ska gå framåt. Utmaningen för projektintensiva organisationer är att hitta en tydlig gräns mellan projekt- och linjearbete. Att arbeta i projekt innebär att en grupp av människor tillsätts temporärt för att utföra en unik uppgift. Uppgiften är utformad för att uppnå ett specifikt resultat vilket innebär att det även finns särskilda krav som måste uppfyllas. Detta förutsätter att gruppen av människor vet vad som krävs av dem för att nå framgång. För att nå framgång i projekt är det av stor vikt att företagsledningen har tagit fram tydliga direktiv och riktlinjer som minskar osäkerheten hos projektdeltagarna. Därav är det eftersträvansvärt att företagsledningen förser projekten med stöd i form av kommunikationsplaner och system som underlättar arbetssättet. Enligt forskning finns det ett behov av att komplettera befintliga teorier inom projektledning med studier som är praktikbaserade. Detta innebär att fler studier bör fokusera på hur företag hanterar projekt i verkligheten. Det är därför av intresse att undersöka ett företag som är i tillväxt och har gått från att ha ett fåtal projekt till att betraktas som en projektintensiv organisation. För att skapa en djupare förståelse för projekt som arbetssätt, grundar sig denna studie på en kvalitativ observationsstudie i ett familjeföretag som expanderat relativt snabbt på kort tid. Denna studie syftar till att effektivisera arbetssätt i produktutvecklingsprojekt hos Rototilt Group AB genom att undersöka hur en ökad förståelse för hur verksamheten arbetar i verkligheten samt vad som sker i arbetsprocesserna. Resultatet av denna studien visar att en ökad mängd av projekt som är stora och komplexa ställer högre krav på att system och arbetssätt fungerar smidigt. Studien visar också att en tydlig rollbeskrivning och mer strukturerad kommunikation främjar projektprocesserna i produktutvecklingsprojekt. Vidare har studien visat att prestation i projekt kan mätas och genom att göra detta länkas de olika nivåerna i företaget samman. Avslutningsvis är projekt i praktiken ett mycket intressant område som har potential till att utvecklas i framtiden. Detta genom att studera fler företag som arbetar intensivt med projekt och koncentrera sig på vad som faktiskt händer i praktiken.

Comprendre le mode d’existence de l’organisation est certainement l’un des plus grands défis que se sont donnés les chercheurs qui s’intéressent à ce domaine d’étude. La littérature nous présente ainsi plusieurs images, métaphores et perspectives qui, combinées, dressent un portrait hybride de ce type de collectif. Je propose, dans cette thèse, de reconnaître et exploiter ce caractère hybride de l’organisation en partant d’une réflexion centrée sur l'espace. En m’inspirant particulièrement des travaux de la géographe Doreen Massey (1999, 2005), le concept d'espace auquel je souscris est celui d’un espace ouvert et dynamique (qui incorpore le temps), basé sur une relationalité matérielle et hétérogène, supposant des acteurs humains et non humains en interaction. L'espace peut donc être compris comme la coexistence d’ontologies hétérogènes, ce que Massey (2005) nomme une coexistence de trajectoires comme stories-so-far. Il s’agit ici d’une vision performative de l’espace organisationnel qui est constitué dans la relation de trajectoires distinctes qui coexistent, se rencontrent, s’affectent, entrent en conflit ou coopèrent (Massey, 1999). Je postule que pour assurer une certaine continuité et cohérence dans la coexistence de trajectoires hétérogènes, un travail d’alignement et d’ordonnancement est mis à l’oeuvre, et ce, par le suivi d’une trajectoire principale — ce que je nomme une trajectoire scriptée. Suivre cette trajectoire permet ainsi à l’organisation de s’étendre, de se rendre présente dans le temps et dans l’espace, sans pour autant perdre son identité : to be here and there at the same time, now and then at the same place. À partir de cette définition de l’espace, je propose d’« espacer l’organisation », et plus particulièrement d’« espacer » Explora, un programme d’éducation non formelle du gouvernement du Chili visant la diffusion et la valorisation de la science et de la technologie. Cette proposition est double : elle renvoie aux pratiques d’espacements — des pratiques hybrides, collectives et situées — des agents organisationnels (dans ce cas, aux pratiques des agents d’Explora impliqués dans l’organisation d’un projet, celui de la Semaine de la science 2006),mais aussi à une pratique de recherche. « Espacer l’organisation » veut donc dire déployer ces espaces pleins, déplier l’organisation, accroître la série des simultanéités-successions pour ainsi créer plus d’espace-temps. / To understand the organization’s mode of being is certainly one of the most important challenges faced by researchers who are interested in this field of study. The literature presents several images, metaphors and perspectives which, combined, draw up a hybrid portrait of this type of collective. In this dissertation, I propose to recognize and exploit this hybrid character by starting from a reflection on space. Inspired especially by the work of the geographer Doreen Massey (1999, 2005), the concept of space to which I subscribe is that of an open and dynamic space (which incorporates time), based on a material and heterogeneous relationality, which supposes human and nonhuman actors in interaction. Space can thus be understood as the coexistence of heterogeneous ontologies, what Massey (2005) calls a “coexistence of trajectories as stories-so-far”. It is then a performative vision of organizational space which is constructed through the relation of distinct trajectories that coexist, meet, affect each other, enter in conflict or cooperate (Massey, 1999). I argue that to guarantee a certain form of continuity and coherence in the coexistence of heterogeneous trajectories, a work of alignment and ordering is put at work, and this, by the following-up of a main trajectory — what I call a scripted trajectory. By following this trajectory the organization can then extend itself, making itself present in time and space, without loosing its identity: it can be “here and there at the same time, now and then at the same place.” Starting from this definition of space, I propose to “space the organization,” and more specifically to “space” Explora, a non formal educational program of the Chilean government, which aims to diffuse and promote science and technology. Spacing an organization implies a double proposal: it refers to the spacing practices — hybrid, collective and situated practices — enacted by organizational agents (in this case, Explora’s agents implicated in the organization of a project, that of the Science week 2006), but also to a research practice. “Spacing the organization” consists of deploying these full spaces, unfolding the organization, and increasing the series of simultaneities-successions in order to create more space-time.

Comprendre le mode d’existence de l’organisation est certainement l’un des plus grands défis que se sont donnés les chercheurs qui s’intéressent à ce domaine d’étude. La littérature nous présente ainsi plusieurs images, métaphores et perspectives qui, combinées, dressent un portrait hybride de ce type de collectif. Je propose, dans cette thèse, de reconnaître et exploiter ce caractère hybride de l’organisation en partant d’une réflexion centrée sur l'espace. En m’inspirant particulièrement des travaux de la géographe Doreen Massey (1999, 2005), le concept d'espace auquel je souscris est celui d’un espace ouvert et dynamique (qui incorpore le temps), basé sur une relationalité matérielle et hétérogène, supposant des acteurs humains et non humains en interaction. L'espace peut donc être compris comme la coexistence d’ontologies hétérogènes, ce que Massey (2005) nomme une coexistence de trajectoires comme stories-so-far. Il s’agit ici d’une vision performative de l’espace organisationnel qui est constitué dans la relation de trajectoires distinctes qui coexistent, se rencontrent, s’affectent, entrent en conflit ou coopèrent (Massey, 1999). Je postule que pour assurer une certaine continuité et cohérence dans la coexistence de trajectoires hétérogènes, un travail d’alignement et d’ordonnancement est mis à l’oeuvre, et ce, par le suivi d’une trajectoire principale — ce que je nomme une trajectoire scriptée. Suivre cette trajectoire permet ainsi à l’organisation de s’étendre, de se rendre présente dans le temps et dans l’espace, sans pour autant perdre son identité : to be here and there at the same time, now and then at the same place. À partir de cette définition de l’espace, je propose d’« espacer l’organisation », et plus particulièrement d’« espacer » Explora, un programme d’éducation non formelle du gouvernement du Chili visant la diffusion et la valorisation de la science et de la technologie. Cette proposition est double : elle renvoie aux pratiques d’espacements — des pratiques hybrides, collectives et situées — des agents organisationnels (dans ce cas, aux pratiques des agents d’Explora impliqués dans l’organisation d’un projet, celui de la Semaine de la science 2006),mais aussi à une pratique de recherche. « Espacer l’organisation » veut donc dire déployer ces espaces pleins, déplier l’organisation, accroître la série des simultanéités-successions pour ainsi créer plus d’espace-temps. / To understand the organization’s mode of being is certainly one of the most important challenges faced by researchers who are interested in this field of study. The literature presents several images, metaphors and perspectives which, combined, draw up a hybrid portrait of this type of collective. In this dissertation, I propose to recognize and exploit this hybrid character by starting from a reflection on space. Inspired especially by the work of the geographer Doreen Massey (1999, 2005), the concept of space to which I subscribe is that of an open and dynamic space (which incorporates time), based on a material and heterogeneous relationality, which supposes human and nonhuman actors in interaction. Space can thus be understood as the coexistence of heterogeneous ontologies, what Massey (2005) calls a “coexistence of trajectories as stories-so-far”. It is then a performative vision of organizational space which is constructed through the relation of distinct trajectories that coexist, meet, affect each other, enter in conflict or cooperate (Massey, 1999). I argue that to guarantee a certain form of continuity and coherence in the coexistence of heterogeneous trajectories, a work of alignment and ordering is put at work, and this, by the following-up of a main trajectory — what I call a scripted trajectory. By following this trajectory the organization can then extend itself, making itself present in time and space, without loosing its identity: it can be “here and there at the same time, now and then at the same place.” Starting from this definition of space, I propose to “space the organization,” and more specifically to “space” Explora, a non formal educational program of the Chilean government, which aims to diffuse and promote science and technology. Spacing an organization implies a double proposal: it refers to the spacing practices — hybrid, collective and situated practices — enacted by organizational agents (in this case, Explora’s agents implicated in the organization of a project, that of the Science week 2006), but also to a research practice. “Spacing the organization” consists of deploying these full spaces, unfolding the organization, and increasing the series of simultaneities-successions in order to create more space-time.

Det drivs många utvecklingsprojekt inom offentlig sektor, men det saknas kunskap om hur dessa projekt kan bidra till ett hållbart utvecklingsarbete. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur resultat och kunskap från utvecklingsprojekt kan integreras i den ordinarie verksamheten i offentliga organisationer och bidra till långsiktiga effekter, som har ett värde för brukarna, organisationen och de anställda. I forskningen saknas en etablerad begreppsapparat för att studera hållbar utveckling i organisationer. En utmaning har därför varit att identifiera och analysera tidigare forskning, för att därigenom definiera begreppet hållbart utvecklingsarbete och viktiga förutsättningar för ett sådant arbete. Den teoretiska referensramen baseras på ett institutionellt perspektiv: nyinstitutionell organisationsteori kombineras med Giddens struktureringsteori och sociologisk professionsteori, som synliggör spänningar mellan konkurrerande styrformer som byråkrati, marknad och professionalism. Avhandlingen utgår från en interaktiv forskningsansats och består av två empiriska delar: en  kvantitativ enkätstudie som inkluderar 348 utvecklingsprojekt inom vård och omsorg samt en kvalitativ flerfallstudie av fyra utvecklingsprojekt. Studierna visar att olika faktorer främjade projekten på kort och lång sikt. Tydliga projektmål, styrning och kompetent projektledning hade betydelse för de kortsiktiga projektresultaten, men mycket begränsat påverkan på den långsiktiga hållbarheten. Istället var det ett aktivt ägarskap, och andra faktorer kopplade till ledningen i mottagarorganisationerna, som tydligast främjade ett hållbart utvecklingsarbete. Studierna visar även hur konflikter och motstånd i projekten påverkade förutsättningarna för långsiktig hållbarhet. Det gällde konflikter mellan olika yrkesgrupper, mellan ledning och professionella samt mellan byråkratiska och professionella styrformer. En slutsats är att en analysmodell för hållbart utvecklingsarbete behöver komplettera ett organisatoriskt och institutionellt perspektiv med ett professionsperspektiv. / There are many development projects in the public sector, but there is a lack of knowledge about how these projects can be made sustainable. The aim of the thesis is to explain how project results and knowledge can be integrated into public organizations and contribute to long-term effects and value for clients, organizations and employees. The scientific literature lacks an established conceptual framework for studying sustainability in organizations. Therefore, it has been a challenge to identify and analyze previous research in order to delineate and define the concept of sustainable change in organizations. The research is based on an institutional perspective: neo-institutional theory in combination with Giddens' structuration theory and sociological profession theory, which reveal tensions between three competing logics of control, i.e., bureaucracy, market and professionalism. The method is inspired by an interactive research approach and comprises two empirical parts: a quantitative survey study, including 348 development projects in health and social care, and a qualitative multi-case study of four development projects. The studies showed that different sets of factors supported short-term project success and long-term sustainability. Project-related factors, such as goal setting and project management, had little impact on sustainability. Instead, it was primarily active ownership, and other factors related to management of the recipient organization, that influenced the routinization of project results. The studies also exposed several conflicts and tensions that affected project sustainability. There were conflicts between occupational groups, between management and professionals, and between the logic of rational, bureaucratic management and the logic of occupational professionalism. Thus, understanding sustainable change in organizations requires a professional perspective to complement the organizational and institutional perspectives.

This thesis is devoted to management of construction contract and the thesis is divided into two parts – theoretical and practical. The theoretical part is focused on familiarizing with some concepts of project management, cost control, time management and risk management. At the end of the theoretical part, there are described types of construction of a family house. Practical part involves applying these principles on the example of the particular construction work contract. It also describes and analyzes organization of construction contract and together with risk management meets the appointed target. The desired output of theses is processing of necessary documents for the management of specific construction contract by house raising.