No description available.

Diese Arbeit beschäftigt sich mit dem Thema Resilienzförderung im Hochschulkontext vor dem Hintergrund der Bologna-Zielsetzung 'Beschäftigungsfähigkeit'. Resilienz als notwendige Kompetenz von Fach- und Führungskräften und deren Entwicklung dient im Verständnis der Autorin der Erhöhung der Beschäftigungsfähigkeit von Absolvent*innen. Die Resilienzforschung im Hochschulkontext ist ein sehr junges Forschungsfeld, es finden sich Studien über Resilienzfaktoren im nationalen und internationalen Kontext, ein Schutzfaktorenmodell fehlte bislang. Diese Dissertation beschäftigt sich mit der Entwicklung eines solchen Schutzfaktorenmodells für die Hochschulausbildung. Hierzu wurde im Rahmen einer mehrphasigen Mixed-Methods-Studie ein konzeptuelles Modell entwickelt und überprüft. Die Modellierung erfolgte mittels PLS-Strukturgleichungsmodellierung. Die Ergebnisse zeigen die Bedeutung einzelner Faktoren als individuelle und hochschulseitige Schutzfaktoren auf. Zusammenhänge zwischen individuellen und hochschulseitigen Schutzfaktoren, personalen, sozialen und methodischen Kompetenzen und der Resilienz werden deutlich. Es zeigt sich die Bedeutung von personalen, sozialen und methodischen Kompetenzen als Mediator zur Resilienzentwicklung. Die Ergebnisse ermöglichen eine Systematisierung der Resilienzförderung im Hochschulkontext mit Schwerpunkt Wirtschaftswissenschaften.:DANKSAGUNG III EXTENDED ABSTRACT IV ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS ALLGEMEIN VIII ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS HCM IX ABBILDUNGSVERZEICHNIS XI TABELLENVERZEICHNIS XII 1 EINLEITUNG 1 1.1 Kontext und Problemstellung 1 1.2 Motivation 2 1.3 Zielsetzung und forschungsleitende Fragen 3 2 RESILIENZFORSCHUNG IM HOCHSCHULKONTEXT 7 2.1 Bologna-Erklärung, Employability und die Bedeutung von Resilienz 7 2.2 Resilienz und das Modell der Risiko- und Schutzfaktoren 11 2.3 Überblick über die Resilienzforschung im Hochschulkontext 14 3 EMPIRISCHE STUDIE IM SEQUENZIELLEN MIXED METHODS DESIGN ZUR ENTWICKLUNG EINES SCHUTZFAKTORENMODELLS IM HOCHSCHULKONTEXT 17 3.1 Forschungsparadigma und Forschungsdesigns 17 3.2 Datenerhebung und Datenauswertung der Teilstudien 21 3.2.1 Stichprobenbildung 21 3.2.2 Studien qual I und qual II 23 3.2.3 Studie QUANT 26 3.3 Zusammenführung der Ergebnisse 29 3.3.1 Beitrag A: Systematischer Literaturüberblick und initiales Schutzfaktorenmodell 30 3.3.2 Beitrag B: Ergänzende Schutzfaktoren aus dem Hochschulkontext 31 3.3.3 Beitrag C: Ergänzende Schutzfaktoren aus dem Arbeitskontext 33 3.3.4 Beitrag D: Entwicklung des Schutzfaktorenmodells mittels PLS-SEM 35 4 ZUSAMMENFASSUNG 45 4.1 Kritische Würdigung 45 4.2 Implikationen 47 4.3 Ausblick und Forschungsbedarf 49 CHRONOLOGIE DER PUBLIKATIONEN 52 Beitrag A 54 Beitrag B 69 Beitrag C 96 Beitrag D 114 LITERATURVERZEICHNIS XIII

Syftet med denna studie har varit att undersöka skyddsfaktorer mot emotionell ensamhet ur äldres perspektiv. För att besvara vårt syfte har vi genom elva kvalitativa intervjuer med äldre personer i en kommun norr om Stockholm försökt fånga intervjupersonernas subjektiva upplevelse av skyddsfaktorer mot emotionell ensamhet. Intervjupersonerna vi har träffat är mellan 79 år och 98 år, hemmaboende, ensamstående med hemtjänstinsatser. Empirin har bearbetats genom kodning där materialet kategoriseras och nyckelbegrepp identifierades. Utifrån kodningsarbetet gjordes en tematisk analys med stöd av tidigare forskning och en teoretisk referensram. Teorin vi använt oss av är gerotranscendensen som är en gerontologisk teori. I studien har vi identifierat fyra skyddsfaktorer som intervjupersonerna upplever vara ett skydd mot emotionell ensamhet, nära relationer i form av familj, självständighet trots hjälpberoende, acceptans, trygghet och att få bo kvar i sitt eget hem. Sorg och saknad efter en partner är en stor utmaning för den äldre som blir kvar på jordelivet men det uppstår också praktiska utmaningar där man efter ett långt liv tillsammans står ensam kvar med allt ansvar. Vi har också genom våra intervjupersoners utsagor förstått att ensamhet inte alltid behöver vara något negativt, att vara ensam har i vissa fall visat sig vara välkomnat hos flera äldre. / The purpose of this study has been to examine protective factors against emotional loneliness from the elderly’s perspective. To accomplish this we have conducted 11 qualitative interviews with the members of the elderly community in a municipality north of Stockholm, with the aim to capture the participants’ subjective experiences in terms of protective factors against emotional loneliness. The subjects, aged between 79 and 98 years old, are single homeowners assisted by home care services. The empirics have been compiled through coding where the material has been categorised and key concepts identified. Through the coding process a thematic analysis was conducted, supported by previous research and a theoretical frame of reference. The theory we have used is the gerotranscendence, which is a gerontological theory. In this study we have identified five protective factors that the subjects consider to be a protection against emotional loneliness; close relationships with family members, independence despite the need of home care, acceptance, security, and remaining a resident in your own home. Grief and the loss of a partner can be a great challenge for the elderly. But there are also practical challenges to encounter when you are left handling all the responsibilities that used to be shared with a spouse. We have also, from the statements of our subjects, come to the conclusion that being alone is not always seen as a negative thing and can sometimes even be embraced by the elderly.

Planläggningen av de empiriska och tidigare forskningar som forskats i denna studie sammanfattar, sociologiska problemet ungdomskriminalitet bland unga män i Sverige. Studien använder en kvalitativ metod med ett semistrukturerad intervjuval. Urvalet bestod av sex intervjudeltagande med erfarenhet av att arbeta inom kriminella nätverk bland ungdomar. Varav tre av samtliga deltagande är från Unga Kris och tre från Statens institutionsstyrelse, SiS. Syftet med denna undersökning är att bygga förståelse för helheten av ungdomskriminalitets beteendemönster. Vilka är de bakomliggande orsakerna till ungdomsbrott, vad har familjen för betydelse och hur kan samhället bidra till att minska riskfaktorerna. / The planning of the empirical and previous researches researched in this study summarizes, the sociological problem of juvenile delinquency among young men in Sweden. The study uses a qualitative method with a semi-structured interview choice. The sample consisted of six interview participants with experience of working in criminal networks among young people. Of which three of all participants are from Unga Kris and three from the Swedish National Board of Education, SiS. The purpose of this study is to build an understanding of the totality of juvenile delinquency behavior patterns. What are the underlying causes of juvenile delinquency, what is the significance of the family and how can society contribute to reducing the risk factors.

Introduktion: Ungdomskriminalitet är ett folkhälsoproblem med negativ konsekvens för både ungdomarna själva och samhället i stort. Det påverkar hälsa och välbefinnande hos de inblandade, bidrar till ojämlikhet och belastar samhällets resurser. Förebyggande åtgärder, interventioner och främjande av skyddsfaktorer är avgörande för att minska förekomst av ungdomskriminalitet och därmed förbättra folkhälsan. Syfte: Syftet med denna strukturerade litteraturstudie var att identifiera ett antal skyddsfaktorer vilka förekommer inom strukturerade fritidsaktiviteter och undersöka deras potential att förebygga ungdomskriminalitet. Metod: En tematisk analys utfördes på 20 vetenskapliga originalartiklar som erhölls från databaserna PubMed och EBSCO host i en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Studien identifierade ett antal skyddsfaktorer inkluderade i strukturerade fritidsaktiviteter vilka bidrar till att förebygga normbrytande beteenden som kan leda till ungdomskriminalitet. Dessa skyddsfaktorer inkluderar personlig utveckling, socialt stöd, meningsfullhet och självkänsla, struktur och ledarskap inom fritidsaktiviteter samt individanpassad aktivitet. Slutsats: Studien visar att strukturerade fritidsaktiviteter inkluderar flera skyddsfaktorer som har potential att förebygga ungdomskriminalitet. / Introduction: Juvenile delinquency constitutes a public health concern with detrimental implications for both the young individuals and society collectively. It impacts the well-being and health of those involved, contributes to inequality, and strains societal resources. Preventive measures, interventions, and the promotion of protective factors are crucial to mitigate the occurrence of youth delinquency, thus enhancing public health. Aim: The aim of this structured literature review was to identify a range of protective factors within structured leisure activities and explore their potential in preventing youth delinquency. Method: A thematic analysis was conducted on 20 scholarly original articles retrieved from the databases PubMed and EBSCO host in a structured literature study. Results: The study identified several protective factors inherent to structured leisure activities that contribute to preventing deviant behaviours that may lead to juvenile delinquency. These protective factors encompass personal development, social support, meaningfulness and self-esteem, structure and leadership within leisure activities, and individual adaptation. Conclusion: The study highlights that within structured leisure activities, there are several protective factors that show potential in mitigating juvenile delinquency.

Ungdomsbrottslighet har förekommit i samhällsdebatten sedan mitten på 1900-talet, vid samma tidpunkt anställdes den första fältarbetaren i Sverige med syftet att bedriva ett brottsförebyggande arbete gentemot barn och unga. Förebyggande arbete har rättslig grund i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) där det framkommer att förebyggande arbetet gällande barn och unga ska bedrivas. Studien ämnade att beskriva hur fältarbetare arbetar brottsförebyggande lokalt, samt vilka aspekter som ansågs betydelsefulla i arbetet. För att besvara syftet intervjuades elva respondenter, varav nio fältarbetare, en samordnare samt en gruppchef för en fältverksamhet. Analysmetod för det empiriska materialet var kvalitativ innehållsanalys. Sociala bandteorin, samverkansteori och systemteori användes vid tolkning av resultatet. Resultatet visade att brottsförebyggande arbete lokalt bedrevs på universell-, selektiv- och indikerad nivå i varierande utsträckning. Betydelsefulla aspekter för det brottsförebyggande arbetet var samhälleliga strukturer, politiken samt lagstiftning. Sedermera ansågs samverkan vara både en möjliggörande och försvårande aspekt. Resultatet visade även att identifiering och arbete med risk- och skyddsfaktorer var ständigt närvarande. Identifieringen av en misslyckad skolgång var en vanligt återkommande riskfaktor, medan en meningsfullfritid angås vara en skyddsfaktor. Studiens slutsatser var att det brottsförebyggande arbetets utsträckning var beroende av den strukturella organisationen och dess politiska stöd samt att lagstiftningen bidrog till komplikationer i arbetet. Ytterligare slutsats var att samverkan kräver strukturerade samverkansmodeller för att fungera. Slutligen visade studien att avsaknaden av konkreta metoder och tillvägagångssätt försvårade arbetet med barn och unga som påbörjat en utveckling av ett kriminellt beteende. / Juvenile delinquency has been in the public debate since the middle of the last century. During this time the first field worker in the Swedish Social Services was employed with the purpose of undertaking crime prevention work towards youth and adolescent. Preventive work has a legal basis in the Social Services Act (SFS 2001:453), which states that preventive work regarding youths should be conducted. The purpose of our study was to describe how crime prevention was carried out by fieldworkers locally and which aspects were regarded significant. To address the purpose, eleven respondents were interviewed, nine field workers, one coordinator and one group manager for field agency. Analysis method for the empirical data was qualitative content analysis. The social bond theory, cooperation theory and systems theory were applied for interpretation of the results. The findings revealed that crime prevention was carried out locally on a universal, selective, and indicative level, all to varying extent. Significant aspects for crime prevention included of societal structures, politics, and legislation. Furthermore, Cooperation was considered both an enabling and obstructed aspect. The study also indicated that the identification and handling of risk- and protective factors were constantly present. Identification of educational failure emerged as a common risk factor,  while a meaningful leisure proved to be a protective factor. The study’s conclusions highlighted that the extent of crime prevention works extension was dependent on the structural organization and its political support, and that the legislation posted to complications in the process. Further conclusions were that the collaboration necessitates structured cooperation models to function effectively. Finally, the study demonstrated that the absence of concrete methods and approaches hindered efforts to work with children and youth who had initiated a development of criminal behavior.

Psykisk ohälsa i ungdomsåren är något som har ökat med tiden, samtidigt har det blivit vanligare att under uppväxten genomgå förändringar i familjekonstellationer till följd av att föräldrar har valt att separera. Detta kan leda till en helt ny livsstil där ungdomen behöver anpassa sig till förändringar som att leva med en ensamstående förälder alternativt styvföräldrar eller styvsyskon, ett nytt boende, förändrade ekonomiska resurser och materiella tillgångar för att nämna några. Nuvarande studie ämnar undersöka sambandet mellan familjekonstruktioner till följd av en föräldraseparation och psykisk ohälsa, för att bredda förståelsen kring effekterna av de nya levnadsstandarder som många ungdomar i dagens samhälle lever i.Datamaterialet innefattar svar från fyra olika svenska kommuner utifrån LoRDIA-programmet och nuvarande studie har undersökt fyra av programmets mättillfällen, vilket innefattar en studiepopulation på n=576. Datamaterialet har analyserats med deskriptiva data, bivariat samt genom multivariata linjära regressionsanalyser. Resultatet i studien visar att det finns signifikanta samband mellan att bo med en ensamstående förälder och att drabbas av symptom på psykisk ohälsa. Studien visar även att familjesammanhållningen kan fungera som en skyddsfaktor mot symtom på psykisk ohälsa och att ha en sämre familjeekonomi jämfört med klasskamrater kan vara en riskfaktor. Att uppleva tidiga symtom på psykisk ohälsa är en bidragande faktor för sannolikheten för utveckling av symtom på psykisk ohälsa under gymnasietiden. / Family structure in relation to symptoms of mental ill-health - a longitudinal study on the relationship between adolescents’ family constellation and symptoms of mental ill-health together with parenthood as a protective factorMental ill-health in adolescence is something that has increased over time, at the same time it has also become more common to go through changes in family constellations during childhood as a result of parents choosing to separate. This can lead to a completely new lifestyle where the adolescent needs to adapt to changes such as living with a single parent alternatively step-parents or step-siblings, a new home, changed financial and material resources. The current study aims to examine the connection between family structures as a result of parental separation in relation to ill-health in order to broaden the understanding of the effects of the new living standards that many young people in today’s society live in.The data includes responses from four different Swedish municipalities based on the LoRDIA program and the current study has examined four of the program's measurement occasions, which includes an analytical sample of n=576. The data has been analyzed using descriptive data, bivariate and multivariate linear regression analyses. The results show that there are significant relations between living with a single parent and suffering from symptoms of ill-health. Furthermore, family cohesion can act as a protective factor against symptoms of mental ill-health and having a low family economy compared to classmates can be a risk factor. Experiencing early symptoms of mental ill-health is a contributing factor to the likelihood of developing symptoms of mental ill-health during high school.

No description available.

De senaste åren har det blivit allt vanligare att höra om barn och unga som begår, misstänks eller faller offer för kriminalitet. Det sociala arbetet står inför utmaningar i det förebyggande arbetet till följd av utvecklingen av barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. De senaste åren har det sociala och förebyggande arbetet i civilsamhället lyfts fram allt mer. Dock saknas kunskap om hur civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet ser ut och vilka förutsättningarna är för att kunna förebygga kriminalitet bland barn och unga. Denna scoping review syftar till att undersöka hur delar av civilsamhället arbetar förebyggande med barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. Genom en litteraturgranskning fokuserar studien på att kartlägga delar av civilsamhällets förebyggande insatser samt hur dessa tar hänsyn till risk- och skyddsfaktorer för barn och unga i riskzonen. Resultatet visar att delar av civilsamhället erbjuder flera insatser som kan fungera förebyggande när rätt förutsättningar ges. Det visar även på att viss hänsyn tas till olika risk- och skyddsfaktorer i insatserna som erbjuds. / In recent years, it has become increasingly common to hear about children and young people who commit, are suspected of or fall victim to crime. Social work faces challenges in preventive work as a result of the development of youth at-risk for delinquency. In recent years, the social and preventive work in civil society has been highlighted more and more. However, there is a lack of knowledge about what the role of civil society in preventive work looks like and what the conditions are for being able to prevent crime among youth. This scoping review aims to investigate how parts of civil society work preventively with youth at-risk. Through a literature review, the study focuses on mapping parts of civil society's preventive efforts and how these take into account risk and protective factors for youth at-risk. The results show that parts of civil society offer several interventions that can function preventively when the right conditions are given. It also shows that some consideration is given to various risk and protection factors in the interventions offered.

The purpose of this study has been to describe and analyze the significance of cooperation among qualified personnel in School, Social services, Police and Leisure services (SSPF) in addressing substance use problems among children and young people at risk, along with potential challenges. The study explores two primary questions: 1. How do professionals engaged in SSPF-collaboration perceive their work with children and young people at risk of substance use problems? 2. What opportunities and challenges do these professionals identify in collaboration? Furthermore, qualitative semi-structured interviews were conducted with eight SSPF professionals within two different municipalities. The study draws upon Ecological systems theory by Urie Bronfenbrenner, the Dynamic Cooperation Model for the welfare system, and critical perspectives on cooperation by Chris Huxham. Finding suggest that the SSPF-work often varies depending on municipality size, with individual professional presence and commitment significantly influencing collaboration’s effectiveness. Furthermore, the results show disparities in working methods, interpretive frameworks, and responsibilities among the different SSPF professions that can lead to dilemmas and tensions in the collaboration process.