Den här uppsatsen analyserar relationen mellan lärares skapande av en professionell yrkesidentitet och centralt standardiserade prov- och uppföljningssystem, i syfte att skapa kunskap om politisk styrning av den svenska skolan. Studien utgår från det skolpolitiska reformarbete som sedan år 2011 resulterade i fler och tidigare nationella ämnesprov i svenska grundskolor. Uppsatsen söker synliggöra hur detta tagits emot och uppfattats av lärarna genom att undersöka om och hur det påverkat deras arbetssituation. Det empiriska material som studien grundar sig på har därför inhämtats med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer. För att analysera materialet har jag använt mig av tidigare forsknings teoretiska utgångspunker gällande begrepp som professionalism, läroplansteori samt governmentality. Undersökningen finner att lärarna i studien på ett gemensamt sätt identifierar kompetens, tillit och handlingsfrihet som grundläggande delar i definitionen av professionalism, och att de nationella proven på olika sätt uppfattas påverka dessa delar. Uppsatsens slutsats är därmed att de nationella proven utöver sina formulerande intentioner också kan förstås utöva en form av politisk styrning av läraryrket.

No description available.

Bråk har länge ansetts som ett av de områden i matematik som är svårast. Resultat från PISA och TIMMS har visat att svenska elevers bråkkunskaper är bristfällig. Resultat i PISA har under flera år varit ett hett ämne i Sverige. Resultat i nationella prov har diskuterats mindre. Resultat från tidigare studier har indikerat att en anledning till elevers svårigheter i bråk är att de lär sig procedurförmåga utan anknytning till begreppsförmåga i bråk. Denna studies syfte var att undersöka bråkuppgifters karaktär i de nationella proven i matematik. Studien använde sig av kvalitativ innehållsanalys för att klassificera bråkuppgifter i nationella prov huruvida de var begreppsförmågebaserade eller procedurförmågebaserade. Studiens resultat visar att fler uppgifter från proven var begreppsförmågebaserade än procedurförmågebaserade. 54% av bråkuppgifterna testade både begreppsförmåga och procedurförmåga.

This paper is focused on finding answers to questions regarding factors that affect pupil’s ability to reach different levels of success in geography. The indicators that make up measures for success are pupils results on Sweden’s national testing in year nine and grades for the same year in the subject of geography. Questions to be answered in the essay regard observable differences between different groups of pupils and possible explanations of these and if geographic prerequisites somehow correlate with pupil results. The research presented in this paper has been committed by international as well as Swedish researchers and includes research from Swedish official bodies. The presented previous research divides into three categories which respectively involves research on pupils, research on teachers and research on societal influences on school results. As this paper studies populations in a wider context than that of the classroom, research regarding pupils and teachers will mainly act as background knowledge to nuance any conclusions made about the statistical material. This paper uses the method of causal filtration, wherein previous research act as possible explanations to identified differences between groups. This entails that research regarding societal factors, such as demographic ones, will help guide causal explanations to identified differences in the source material. When no answers remain to be found in identified differences causal filtration aims to find other possible explanations or at least correlations.  Studying publicly available statistics regarding pupils results on national testing and grades as well as demographic and economic realities for different schools enables a breakdown of the results into different groups of pupils, which enables identification of differences in results. The groups of pupils to be studied are pupils in charter schools vis-à-vis pupils in public schools, pupils in different types of municipalities, who are arranged according to size variation and finally regional differences in between schools. The indicators used are the pupil’s average numerical results on the national tests and grades as well as the percentage of pupils that manages passing grades and passing levels on the national tests. When differences are identified, they will get analysed with the causal filtration model, wherein previous research helps to guide conclusions.    The results show that girls achieve better results than boys, that pupils in charter schools achieve better results than pupils in public schools, that pupils in the Stockholm region achieve better results than pupils in the Västra Götaland region or the Skåne region and that pupils in mid-sized municipalities achieve better results than pupils in small municipalities and big city municipalities. The reasons for the differences are partially demographic in nature, but also points to differences in attitudes towards schoolwork between boys and girls. As far as the results of differences between different types of municipalities go, it can be shown that geographical prerequisites, apart from demographic ones, correlate with the observed differences in results, though causal links remain elusive. The results raise new questions and opens for further research on the influence of geography on school results, as well as the impact that choices in test design may have for the equivalency on a national level of the Swedish national tests.   Key words: demography, grades, geography, national tests

Ämnet teknik för gymnasiet som det är utformat idag är en relativt ny företeelse. Kursplanen innehåller många och väldigt olika moment i det centrala innehållet och det är långt ifrån självklart på vilken nivå bedömningen av elevernas prestationer ska ligga. Till detta kommer den stora lärarbristen inom teknik, vilket betyder att många tekniklärare har svårt att till fullo ta till sig och behärska alla moment som står angivna i kursplanen. Syftet med denna studie är att, utifrån ett jämförande perspektiv, bidra med kunskap om tekniklärares uppfattningar om undervisning och bedömning på gymnasietStudien baserades på tre semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor runtom i södra Skåne. De hade alla arbetat olika länge och arbetade på gymnasieskolor av olika storlekar. Intervjuerna analyserades med metoden Grounded Theory och resultatet blev att en hel del viktiga synpunkter på undervisning, bedömning och nationella prov delades av lärarna, även om de givetvis inte var ense om allt. Dessa åsikter koncentrerades till fem kategorier som tillsammans bildade en kontenta, en kärnteori, som sedan sattes samman till en modell.Samarbete mellan lärare och skolor samt högre lärarkompetens inom ämnet teknik för gymnasiet är viktigt, sannolikt viktigare än nationellt prov i dagsläget1.Dagens undervisning i ämnet teknik verkar skilja sig åt väldigt mycket mellan olika lärare och skolor2.Betygsättning/bedömning inom ämnet teknik verkar i hög grad vara subjektiv för olika lärare idag3.Ett nationellt prov på rätt sätt skulle förmodligen öka samstämmigheten i undervisning och bedömning inom ämnet teknik för gymnasiet4.Lärarkåren behöver ha hög kompetens inom ämnet och inom pedagogik, inte minst för att klara av att hantera ett nationellt prov 5.Samarbete mellan lärare och skolor för att öka samstämmigheten i undervisning och bedömning är nödvändigt

Studien syftar till att undersöka vilken betydelse det nationella provet i matematik har vid betygssättning. Detta undersöktes med en intervjustudie där fyra verksamma lärare som undervisade i matematik på gymnasiet deltog. Studien visar att det nationella provet influerar lärarens betygsättning och om provet är styrande eller stödjande för kursbetyget beror främst på om provbetyget avviker uppåt eller nedåt från lärarens preliminära kursbetyg för eleven. Denna praxis har bland annat utvecklats genom sambedömning och samarbete i kollegiet samt den egna erfarenheten inom läraryrket.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes på Bergagymnasiet i Eslöv våren 2000. Genom att med enkäter ta reda på elevernas synpunkter och genom intervjuer inhämta lärarnas åsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvägagångssätt. I vår diskussion har vi också kommit in på hur framtida gemensamma prov kan bli på Bergagymnasiet. Vi har också vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov där flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tänkbara följder detta kan få för historieundervisning, läromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi också berört möjligheterna för nationella prov i historia.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att mäta gymnasieelevers förkunskaper i historieämnet genom ett didaktiskt prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt prov i historia är genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utläsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehållet i historieämnet. Därtill verkar det finnas en samsyn bland historielärarna om det centrala stoffet för historieämnet – en tyst kanon. Det stora problemet verkar vara att fastställa kunskapsnivån för provet i förhållande till de centrala begreppen historiemedvetenhet, analysförmåga och kritiskt tänkande, men även i förhållande till begreppet bildning. De mest problematiska begrepp jag finner i kursplanen är begreppen identitet och kulturarv, tolkningen och bruket av dessa är svåra att förhålla sig till då det kommer till kunskapsbedömning.

No description available.

Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning. Validiteten av slutsatserna befanns god, medan reliabiliteten och statistisk signifikans inte kunde studeras på grund av begränsad datamängd. Den enskilt mest intressanta elevkommentaren var: "Det skriftliga provet kan ha svårare att visa vissa A-kvalitéer som kräver exempelvis diskussion. Men det kan samtidigt visa exakt, svart på vitt, vad du kan. De muntliga kräver en mer subjektiv bedömning och kanske därför inte visar dina faktakunskaper lika bra då man kan vara dålig på att formulera sig utan eftertanke." Författarens vägval under studiens gång och egna observationer och reflektioner kring studien beskrivs. Studien placeras i ett sammanhang med formativ bedömning och olika teorier för lärande. Konklusionen är att muntliga prov kan vara ett komplement till skriftliga prov, möjligen modifierade i riktning mot seminarieformat.