Denna studie hämtar inspiration från en studie av Jenny Wiksten Folkeryd (2014) vars huvudsyfte var att bidra med ny kunskap om hur man kan studera och diskutera innehållsliga aspekter i elevers skrivande i lågstadiet. I studien uttrycks att det finns mycket lite forskning kring hur elever organiserar innehållet i sakprosatexter. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 6 organiserar innehållet i sakprosatexter från nationella proven, samt om det finns skillnader mellan texter som fått betyget E och betyget F samt mellan texter i ämnena svenska och svenska som andraspråk. För att ta reda på detta har vi gjort en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys. I den kvalitativa innehållsanalysen har vi undersökt hur elever organiserar innehållet i texten utifrån mikro- och makroteman, om texterna har en röd tråd samt om texterna utvidgas genom en komplex eller enkel fördjupning av innehållet. I den kvantitativa analysen fördjupas analysen av hur satser utvidgas i elevtexterna genom att antal bindeord räknas. Studiens resultat visar att majoriteten av texterna har många teman, en röd tråd samt en komplex utvidgning. Den tydligaste skillnaden mellan texter som har fått betyget E (E-texter) och betyget F (F-texter) är att det bland F-texterna finns fler texter som har få teman. Mellan de texter som bedöms efter kursplanen i svenska (S-texter) och de som bedöms efter kursplanen i svenska som andraspråk (SVA-texter) finns inga större skillnader. Vad gäller utvidgning av text är specificering den vanligaste typen av utvidgning i både E-texterna och F-texterna. I E-texterna förekommer det dock några fler bindeord per text än i F-texterna. I S-texterna är specificering den vanligaste typen av utvidgning, men i SVA-texterna är fördelningen mer jämn mellan typerna specificering och tillägg. Antalet bindeord per text är däremot mycket jämn mellan S-texterna och SVA-texterna.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur relevant matematiken är för eleverna på yrkesprogrammen. Detta med anledning av att den här kategorin elever har högst andel elever med låg motivation och med låga meritvärden från grundskolan. Hur kan undervisningen bedrivas för bästa resultat och förståelse så den går att applicera på det kommande yrket men samtidigt också vara allmänbildande. Matematiken som yrkeseleverna lär sig idag ska vara både allmänbildande och yrkesrelaterad. Den allmänbildande matematiken är lika för alla yrkeselever medan den karaktärsrelaterade matematiken varierar. Med anledning av detta så är de nationella proven konstruerade på så sätt att de tar upp enbart den allmänna kunskapen i matematik. Därför finns också funderingar om varför yrkeselever behöver göra de nationella proven. För att försöka få svar på frågorna har intervjuer genomförts med ämneslärare, yrkeslärare på båda programmen och elever från vartdera programmet. Även elev som gått i skolan men är yrkesverksam nu har intervjuats.  Även Studier har gjorts mot tidigare forskning inom områden som berör yrkeselevernas matematikundervisning, deras svårigheter med matematik och hur de kan bli motiverade. Resultaten från intervjuerna jämfördes sedan mot den litteratur som studerats. Valet av yrkesinriktningar föll på Bygg- och anläggningsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet då det är inom dessa inriktningar jag varit i kontakt med tidigare. Resultatet visar att matematiken är relevant då det är ämneslärarens uppgift att förhålla sig till den matematik som är nödvändig men att kursböckerna är allom rådande i de flesta fall. Matematikundervisningen ger bäst resultat för yrkesrelaterade kunskaper om matematikläraren samarbetar med yrkeslärarna vilket både intervjuerna och forskning visar. De nationella proven ansågs av de flesta som något bra då syftet med de nationella proven är att mäta den allmänna matematikkunskapen hos eleverna.

BAKGRUND: Det finns flera olika perspektiv på vad begreppet läsförståelse innebärberoende på vilken författare eller forskare som man väljer. Vissa författare menar t.ex. attavkodningen ingår i läsförståelseprocessen, medan andra menar att så inte är fallet. Under1900-talets gång har det pendlat mellan olika uppfattningar. Ett tag var det synen påläsförståelse som en aktiv process som var starkast för att sedan skifta fokus till ordförrådetsbetydelse. Enligt PIRLS-undersökningen har svenska elevers läsförmåga försämrats genomåren, trots detta ligger Sverige fortfarande bra till i jämförelse med andra länder. PIRLS visardock på en negativ trend hos de svenska eleverna. Syftet med de nationella proven är attkontrollera så att eleverna når upp till den kravnivå som ställs i skolan och att alla eleverbedöms utifrån samma förutsättningar, inte minst vad gäller just läsförståelse.SYFTE: Undersökningens syfte har varit att ta reda på hur sju pedagoger förklararbegreppet läsförståelse, hur de jobbar inför de nationella proven i svenska i femte klass samtbedömer elevernas läsförståelse på dessa prov.METOD: Datainsamlingen har gjorts genom self reports och genom kvalitativa intervjuer.RESULTAT: Många av pedagogerna var väldigt överens om vad begreppet läsförståelseinnebär, enligt denna undersökning. Pedagogerna menar att läsförståelsen är en process däreleverna först och främst måste klara avkodningen och dra enkla slutsatser. Därefter kan deutvecklas till att kunna tolka texter och läsa mellan raderna. I jobbet inför de nationella provenframträder två arbetssätt, dels att jobba med förberedelser för proven och dels att jobbamycket och ofta med läsförståelse. Även när det gäller rutinerna vid bedömningen är mångaav pedagogerna eniga. Pedagogerna utgår från det bedömningsunderlag som de har att tillgåoch det är först om det uppstår några problem som de tar hjälp av andra. / Uppsatsnivå: C

<p>Klassisk testteori kan mäta ett provs reliabilitet genom analyser av testtagares poäng vid ett visst provtillfälle. Att följa gällande riktlinjer för provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delprov, utifrån riktlinjerna för provkonstruktion. Delproven avser att mäta kunskaper inom vård och omsorg. Efter att ett av delproven administrerats till 44 undersökningsdeltagare, genom ett Internetbaserat verktyg, bestämdes reliabiliteten och delprovet analyserades statistiskt för svårighetsgrad, diskrimineringsförmåga och distraktoreffektivitet. Den vanligaste avvikelsen från riktlinjerna var överflödig text vilket förekom i 54 % av uppgifterna medan 8 % var helt fria från avvikelser. Reliabiliteten för delprovet var låg (Cronbachs alfa = 0,52). Totalt 21 uppgifter (81 %) var lämpliga att användas igen, sett utifrån diskrimineringsförmåga. Av distraktorerna var 58 % lämpliga att användas igen. Företagets prov har stor potential men en del uppgifter och distraktorer måste revideras inför framtida administrationer.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att få en bild av vilka fel elever gör på några uppgifter vid Nationellt kursprov i matematik, kurs A. En analys av hur vanligt förekommande dessa fel är och vad i elevens matematikuppfattning som möjligen kan ha orsakat felen. Utifrån ett mindre urval av PRIM-gruppens insamlade elevlösningar kartlades och analyserades olika feltyper. Resultatet blev att bland de fullständiga lösningarna till matematiska problem som löses med algebra kunde jag se att det var varken de aritmetiska beräkningarna eller de förberedande bearbetningarna av givna fakta som var det största problemet för eleverna. Det var framför allt formel-behandlingen som eleverna gick bet på. Fyra typer av fel förekom inom det området: eleverna använder fel formel, en formel med felaktigheter i, rätt formel felaktigt pga bristande algebra-kunskaper samt rätt formel men de stoppar in eller plockar ut något annat än vad formeln avser.</p>

<p>Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.</p><p>För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.</p><p>Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent. En stor skillnad är den högre grad av sammanhang i vilket de matematiska problemen i de nationella proven presenteras jämfört med TIMSS prov.</p>

<p>The purpose of this study is to investigate if students with CLIL-education (Content and Language Integrated Learning) in Sweden receive an extended knowledge of English compared to students with traditional education. I have conducted this study by comparing the results from national tests in the English A-course and the English B-course performed by both students with CLIL-education and those with traditional education. The result of my study shows that the students with CLIL-education manage to reach a higher score on the tests than the pupils with traditional education both in the A-course and in the B-course. However, both groups reduced their result equally from the test in the A-course to the test in the B-course. There are several potential reasons for this development, but on the basis of my analysis of other research carried out in the field, I suggest the following three reasons: the students with CLIL-education talk less during the lessons, they have a greater amount of teacher supervised lessons and work a lot on their own.</p><p> </p>

<p>Syftet med min undersökning är att ta reda på om två olika inlärningsmiljöer har någon inverkan på barns inlärning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena.</p><p>Detta har undersökts genom att två grupper med ett lika stort antal elever i varje, i årskurs ett, har genomfört två lektioner inom ämnet mossor och lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö.<strong> </strong>Ett prov har genomförts för att testa de båda gruppernas faktakunskaper kring ämnet.<strong> </strong> Resultatet av provet visar att det i<strong> </strong>inte fanns någon skillnad mellan grupperna kunskapsmässigt.  Mina slutsatser av detta är att en varierande undervisning är den bästa även i de naturvetenskapliga ämnena precis som forskningen anser.</p>

<p>Vi började med att ställa oss frågan varför man valt att utesluta miniräknaren i det obligatoriska Nationella ämnesprovet i matematik för år 9. Enligt PRIM-gruppen, de som konstruerat Nationella prov i matematik, var avsikten att följa målen i styrdokumenten vad gäller huvudräkning och även synpunkter från arbetslivet har bidragit till detta beslut. Vi undrade då vidare hur lärare definierar begreppet huvudräkning och om det finns en generell uppfattning kring miniräknaren som orsak till försämrad huvudräkning. I styrdokumenten står det uttryckligen att eleven skall bruka miniräknaren och använda den som hjälpmedel. Vi har valt en kvalitativ metod i vår studie med intervjuer av lärare och PRIM-gruppen. Alla lärare vi intervjuade hänvisade till styrdokumenten vad gäller den miniräknarfria delen. Vi fann att lärare uppfattar att elever använder miniräknaren ofta även vid enklare beräkningar. Några av de intervjuade lärarna hade speciella lektioner för att träna huvudräkning utan hjälpmedel medans andra ansåg det falla sig naturligt i undervisningen.</p>

<p>Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner.</p>