Klassisk testteori kan mäta ett provs reliabilitet genom analyser av testtagares poäng vid ett visst provtillfälle. Att följa gällande riktlinjer för provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delprov, utifrån riktlinjerna för provkonstruktion. Delproven avser att mäta kunskaper inom vård och omsorg. Efter att ett av delproven administrerats till 44 undersökningsdeltagare, genom ett Internetbaserat verktyg, bestämdes reliabiliteten och delprovet analyserades statistiskt för svårighetsgrad, diskrimineringsförmåga och distraktoreffektivitet. Den vanligaste avvikelsen från riktlinjerna var överflödig text vilket förekom i 54 % av uppgifterna medan 8 % var helt fria från avvikelser. Reliabiliteten för delprovet var låg (Cronbachs alfa = 0,52). Totalt 21 uppgifter (81 %) var lämpliga att användas igen, sett utifrån diskrimineringsförmåga. Av distraktorerna var 58 % lämpliga att användas igen. Företagets prov har stor potential men en del uppgifter och distraktorer måste revideras inför framtida administrationer.

The baculovirus chitinase (CHIA) and cathepsin protease (V-CATH) enzymes cause terminal host insect liquefaction, thereby enhancing dissemination of progeny virions in nature. Regulated and delayed cellular release of these host tissue-degrading enzymes ensures liquefaction starts only after optimal viral replication has occurred. Baculoviral CHIA remains intracellular due to its C-terminal KDEL endoplasmic reticulum (ER) retention motif. However, the intracellular processing and trafficking of the baculovirus v-cath expressed cathepsin (V-CATH) is poorly understood and a mechanism for cellular retention of the inactive V-CATH progenitor (proV-CATH) has not been determined. The cathepsins of Autographa californica multiple nucleoplyhedrovirus (AcMNPV) and most other group I alphabaculoviruses have well-conserved chymotrypsin cleavage (Y11) and myristoylation sites (G12) suggestive of proteolytic cleavage to generate proV-CATH, and subsequent acylation which could promote membrane anchoring in order to foster cellular retention of the protein. Proteolytic iii N-terminal processing of baculoviral procathepsin was determined by fusing HA epitope-coding tags to the 5’ and/or 3’ ends of v-cath, indicating that the gene is expressed as a pre-proenzyme. However no evidence for myristoylation of proV-CATH was found, suggesting that another mechanism is responsible for retaining proV-CATH in cells. Prior evidence suggested that CHIA is a proV-CATH folding chaperone and that lack of chiA expression causes proV-CATH to become insoluble and unable to mature into V-CATH enzyme. A putative CHIA chaperone activity for assisting in proV-CATH folding implies that proV-CATH and CHIA interact in the ER of infected cells. Fluorescence microscopy demonstrated co-localization of CHIA-GFP and proV-CATH-RFP fusion proteins in the ER. An mRFP-based bimolecular fluorescence complementation (BiFC) assay helped to determine not only that AcMNPV proV-CATH interacts directly with the full-length viral CHIA, but also that it independently binds to the N-terminal chitin-binding domain (CBD) and C-terminal active site domain (ASD) of CHIA, in the ER during virus replication. Moreover, reciprocal Ni/HIS pull-downs of HIS-tagged proteins confirmed the proV-CATH interactions with CHIA, or with the CBD and ASD biochemically. The reciprocal co-purification of proV-CATH with all three polypeptides (CHIA, CBD, ASD) suggests proV-CATH specifically interacts with each of them, and corroborates the BiFC data. Furthermore, CHIA KDEL deletion allowed for premature secretion of not only CHIA but also of proV-CATH, suggesting that the CHIA/proV-CATH interaction in the ER aids cellular retention of proV-CATH. In contrast to prior reports, it was also determined that CHIA is iv dispensable for correct folding of proV-CATH since proV-CATH produced by a chiA-deficient virus was soluble, prematurely secreted from cells and could mature into V-CATH enzyme. Taken together, these data indicate that the viral chitinase plays a major role in ensuring that proV-CATH is neither prematurely secreted nor activated to V-CATH enzyme.

Denna studie undersöker högstadielärares uppfattningar om det nationella ämnesprovet i engelska i årskurs 9 och hur de anser att provet påverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielärare under hösten 2012 samt våren 2013. Studien har fokuserat på tre områden: hur provet används formativt och summativt av lärarna, hur stor inverkan provbetyget har på elevernas slutbetyg och vilken betygsättningsmodell som lärarna använder sig av. Studiens resultat visar att lärarna använde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lärarna. Den analytiska betygsättningsmodellen var mest framträdande i lärarnas resonemang; förmågor i kursplanemål och betygskriterier lyftes fram av de flesta lärarna som det viktigaste i deras betygsättning. Lärarna var inte eniga i huruvida provbetyget både kunde höja och sänka elevernas betyg. När övrigt betygsunderlag var otillräckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.Några av lärarna uttryckte att påtryckningar från huvudmän förekommit för att få lärarna att sätta samma eller högre slutbetyg som provbetyg.

För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext. Till varje text fanns 18 flervalsfrågor. Hälften av frågorna var lokaliseringsfrågor (L-frågor), det vill säga svaren kunde hittas direkt i texten. Den andra hälften var sådana frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera svaren (TI-frågor). Faktatexten visade sig vara svårare att förstå än den skönlitterära texten. De frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera informationen i texten var svårare än de frågor där svaret kunde hämtas direkt i texten. På båda delproven hade pojkarna fler fel än flickorna vilket stämmer överens med andra internationella undersökningar till exempel PISA och PIRLS. Det är därför viktigt att eleverna, både pojkar och flickor, får medveten och aktiv undervisning i läsförståelsestrategier under hela sin skoltid. Här har läraren en viktig roll. Mycket handlar om att tidigt skapa goda positiva lärmiljöer där både pojkar och flickor får stimulans, inspiration och tid att utveckla sin läsförståelse.

No description available.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen. I sitt bedömningsarbete använder sig lärarna också av tidigare bedömningsanvisningar då kunskapskraven i den nya kursplanen upplevs som alltför generella och svårtolkade.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2006.

I föreliggande undersökning studeras och jämförs elevtexter skrivna i samband med storskaliga prov i de två EU-länderna Sverige och Frankrike. Detta övergripande syfte koncentreras till en jämförelse med avseende på det innehållsliga djupet i texterna. Materialet består av tre svenska och tre franska elevtexter vilkas innehåll studeras med hjälp av en metod för mikro- och makroanalys av texter. För att åskådliggöra de innehållsliga nivåerna i respektive text används en grafisk representation i form av tankekartor. Ytterligare en frågeställning som utreds i denna uppsats är huruvida själva metoden att studera innehållsliga nivåer i texter via studium av mikro- och makrotema kan anses fruktbar. Resultatet visar att såväl de svenska som de franska elevtexterna har ett jämförbart innehållsligt djup men det är tydligt att eleverna i de två länderna går tillväga på olika sätt när det formulerar sitt innehåll. De franska elevernas texter är nära kopplade till källtexterna och följer en mer likartad mall vad gäller uppbyggnad. De svenska elevernas texter är även de kopplade till källorna men är friare i sitt förhållande till dessa. De svenska eleverna uttrycker även i viss mån personliga åsikter på övergripande nivå vilket inte sker i de franska elevernas texter. Frågan om huruvida metoden att undersöka innehållsligt djup med hjälp av mikro- och makroanalys besvaras med att metoden fungerar då den förtydligar de innehållsliga delarna i texter. Vid en bedömning av textens innehåll måste metoden dock kompletteras av en sammanfattande värdering av innehållet som helhet.

Studien har syftat till att utifrån två separata analysmodeller analysera icke godtagbara elevtexter från det nationella provet i svenska, gällande delprov H, som behandlar faktatexter, för åren 2012–2014. I studiens första analysmodell synliggörs vilka brister elevtexterna innehåller utifrån lärarens bedömning samt hur de kan kategoriseras utifrån fyra valda kategorier; ämnesspecifika ord, faktafel, innehållet framgår inte tydligt/blir begripligt och återger inte efterfrågade information. Resultatet visade då att eleverna, både pojkar och flickor, har svårast med att använda ämnesspecifika ord i sina faktatexter då detta var den största kategorin i analysen. Resultatet visade även att eleverna använder korrekt fakta i större utsträckning då denna kategori blev den minsta under de valda åren. Den andra analysmodellen synliggör om de icke godtagbara elevtexterna ändå kunde räknas som godtagbara faktatexter utifrån andra kriterier. Materialet till den andra analysmodellen utgörs av icke godtagbara elevtexterna från år 2014 och resultatet av den analysen visade att i princip hälften av elevtexterna från det valda året kunde klassas som faktatexter. Utifrån de två analyserna kunde slutsatser dras kring att elevens producerade text ofta innehåller ytterligare kunskap som inte syns vid en bedömning utifrån nationella provets bedömningsmatriser. Något som ytterligare visas är att pojkar och flickor har i princip samma svårigheter gällande formulerandet av faktatexter men vid en bedömning utifrån den andra analysmodellen blev pojkarnas texter oftare klassade som godtagbara jämfört med flickornas. Studiens slutsatser synliggör ett tydligt område som lärare kan ta hänsyn till och utveckla i sin undervisning vilket är användandet av ämnesspecifika ord, eftersom det är en viktig del som testas i det nationella provet och som många elever misslyckas med. Studien visar även att det inte enbart går att se till bedömningen av det nationella provet vid en bedömning utan fler aspekter bör tas i beaktande för att synliggöra fler av elevens kunskaper.

Efter egna observationer under våra VFU-perioder noterade vi förhöjda stressnivåer hos elever vid provtillfällen. Den här studien går därför ut på att undersöka hur lärare upplever elevers eventuellt förhöjda stressnivåer vid provtillfällen. Första frågeställningen handlar om hur lärare säger sig identifiera olika kategorier av stress och vilken som, enligt dem, är den mest problematiska för eleverna. Den andra frågeställningen ställer frågan om vad lärare säger sig ha för strategier när de upptäckt att elever får ett ökat stresspåslag. Slutligen kommer den sista frågan handla om hur lärare lyfter fram hur de kommunicerar om dessa prov till sina elever; före, under tiden och efteråt då resultatet ska presenteras. Vi har begränsat vår studie till att undersöka förhöjda stressnivåer vid nationella prov i matematik i årskurs 6. Studiens teoretiska utgångspunkter är att betrakta lärande i första hand från ett relationellt perspektiv och i andra hand ett didaktiskt perspektiv.   Studien har utgått från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två skolor i mellersta delarna av Sverige och dessa intervjuer har kategoriserats i tre olika nivåer; 1) Identifiering av olika kategorier av stress  2) Lärares strategier vid förhöjda stressnivåer 3) Kommunikation i syfte att reducera stresspåslag och/eller ångest   Det empiriska material som samlats in har därefter analyserats och i diskussionen har det reflekterats över respondenternas svar i relation till den tidigare forskning som hänvisats till. Under dessa avsnitt redovisas resultatet och framhåller att det avgörande är vikten av att skapa positiva och nära relationer med sina elever men också vad lärare har för bemötande gentemot dem. Beroende på hur lärare väljer att agera och kommunicera inför och under tiden vid nationella prov i matematik i årskurs 6 samt presentation av slutresultatet påverkar det hur eleven mår mentalt i lärarens klassrum.