Detta är en avhandling om hur elever i en årskurs sex får en större erfarenhet av alternativa prov i jämförelse med traditionella prov i avseende på deras lärande. De fick tre olika prov varav ett var ett traditionellt skriftligt prov, som främst testade deras minneskunskap. De andra två proven var alternativa prov. Eleverna fick sedan besvara en del frågor om hur de upplevde dessa två olika former av prov. Resultatet var blandat, en del elever föredrog det alternativa provet, en del inte. De flesta eleverna trodde dock att de lärde sig mer från de alternativa proven eftersom frågorna var mer öppna och att de då fick möjlighet att tänka ut svaren i ett större sammanhang. / This is an essay about how students in sixth class possess any experience about alternative test in comparison to a traditional assessment considering their learning. During this examination the students received three different examples; the first one was a traditional written test, which mainly tests their memory knowledge. The other two tests were alternative tests. The students had to answer some questions concerning their experience about these two different kinds of tests. The results we got from the study were divergent. Some of the students liked it and some didn’t. But most of the students thought that they learned more from the alternative tests, because the questions in this test were more open, and because of that they had some opportunity to think about the answers in a larger context.

Två av de stora debatterna inom skolvärlden hösten 2012 rör nationella prov och dokumentation; provens likvärdiga bedömning ifrågasätts i en rapport från Skolinspektionen, och lärare och dess fackföreningar uttrycker missnöje med mängden administration i skolan. Syftet med denna studie är att undersöka vilka betydelser som några svensklärare på gymnasiet tillmäter nationella prov utifrån aspekter som likvärdig bedömning och Skolverkets mål att proven ska vara ett stöd i att konkretisera styrdokumenten. Nästa steg är att analysera resultatet utifrån teorier om att skolan allt mer präglas av ökad dokumentation och företagisering. Undersökningen bestod av separata intervjuer av tre gymnasielärare i svenska på tre olika gymnasieskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Utifrån vad som kom fram delade jag upp resultatet och diskussionen i olika huvudpunkter. Resultatet visar bland annat att lärare inom skolor i samma kommun har helt olika arbetssätt gällande bedömningen av de nationella proven. En annan tendens är att lärarna anser att proven tar mycket tid från undervisningen, och efterlyser någon typ av speciallösning för att dels hinna med allt administrativt arbete kring proven, dels undvika att proven tar alltför stor del av kurserna. Vidare finns en positiv grundsyn till proven och dess funktion, men samtidigt en frågande inställning till vad dokumentationen och kontrollrättningarna egentligen leder till. En annan slutsats är att skolans språkbruk och organisation går mot en företagisering som innebär ett närmande av företagsvärldens sätt att se på utvärdering och målstyrning.

I denna aktionsforskning utarbetas, används och utvärderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frågor som vi har arbetat utifrån gäller valet av uppgifter, hur själva genomförandet av ett muntligt prov ska gå till samt hur man bedömer det muntliga provet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever och lärare upplever de nationella proven i årskurs tre. Vilka tankar och åsikter de har om nationella proven och hur lärares tankar påverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar även upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta är en kvalitativ studie och det används intervjuer med lärare och en metod vid namn ”walk and talk” med eleverna. Resultatet visar att lärarna känner sig stressade över proven och huruvida tiden ska räcka till både undervisning och omdömen. Lärarna tar även upp hur tiden påverkar deras rättning och bedömning av proven. De visar sig att eleverna lyfter dilemman som omgivning och hur den påverkat dem.

Proven i dagens skola är ofta av klassisk karaktär, skrivna så att de endast syftar till naturvetenskapen som en produkt. Hur skall vi få proven mer motiverande för eleverna? Ett sätt kan vara att införa mer vardagsanknutna problem i proven. Arbetet syftar till att göra en jämförande studie bland ett antal naturvetenskapsstuderande gymnasieelever, där vi jämför elevers prestation och motivation vid klassiska faktabetonade fysikproblem kontra vardagsanknutna frågor. Detta följs upp av elevintervjuer. Avslutningsvis diskuteras elevernas resultat, redovisningar och intervjusvar, samt undersökningens tillförlitlighet.

Syftet med undersökningen är att förstå hur provet som examination ute i ”skolverkligheten” påverkar eleverna och undervisningen. Fokus är framförallt på historieämnet i grundskolan (högstadiet). Inriktningen är på provets påverkan på elevernas upplevelse av stress, självkänsla, motivation, kunskapssyn samt historiesyn. Metoden är kombinerat kvalitativ (gruppintervju och elevdagböcker) och kvantitativ (enkät och analys av elevkonstruerade prov). Resultaten visar ett ganska svagt samband mellan prov och stress, ett starkare mellan prov och motivation och självkänsla. Huruvida prov påverkar kunskaps och historiesynen fick undersökningen något vaga svar på. Detta sista är något som kräver mer forskning.

En av Skolverkets tankar med de nationella proven är att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lärarna i vår studie också använde sig av men ansåg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella proven. Vårterminen 2009 infördes nationella prov för årskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i både svenska och matematik samtidigt infördes mål att uppnå i båda ämnena för årskurs 3. Syftet med vår undersökning är att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska årskurs 3 med särskilt fokus på lärarnas planering och bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat lärare på två olika skolor om deras syn på nationella proven. Jämför vi vårt resultat med en tidigare studie angående lärarnas syn på de nationella proven överens stämmer det relativt mycket. Dock såg vi skillnader i studien som gjordes innan införandet av proven och vår studie.

SammanfattningFöreliggande studie undersöker hur matematiklärare på gymnasiet använder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus på planering och bedömning i förhållande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lärare synliggörs hur dessa lärare förhåller sig till det nationella provet och hur de använder det i förhållande till Skolverkets anvisningar. Resultatet från studien visar att de fyra lärarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifråga om en likvärdig bedömning, som stämmer väl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lärare använder provet på ett sätt som stämmer väl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall användas, vilket kan påverka undervisningsprocessen negativt.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken plats ett nationellt prov skulle kunna ha i Samhällskunskap A. Vi försöker besvara hur ett nationellt prov kan påverka en likvärdig bedömning och det lokala frirummet. Eftersom nationella prov i Samhällskunskap inte undersökts tidigare har vi valt att utforma ett försöksprov och testa det på en pilotgrupp. I utformandet och testandet måste hela tiden frågor som beaktar frirummet och likvärdighet diskuteras. Provets utformning innehåller fyra delar; artikelsamling, lärarhandledning, prov och bedömningsmatris. Provresultatet visar att eleverna förstått provet och lyckats besvara frågorna väl samt att artikelsamlingen var relevant. Vidare visar resultatet på brister i bedömningsmatrisen som fortfarande lämnar stort tolkningsutrymme och därmed inte bidrar till en ökad likvärdighet i betygsättningen. Däremot skulle ett nationellt prov i Samhällskunskap kunna bidra till en ökad likvärdighet genom att det utgör ett diskussionsunderlag för lärare när de träffas och diskuterar betyg och bedömning. Flera problem kvarstår i tolkning av kursmål och betygskriterier och dessa åtgärdas inte med hjälp av ett nationellt prov. Dessutom kommer ett nationellt prov att inskränka på det lokala frirummet i olika stor omfattning.

Syftet med denna studie var att undersöka likvärdigheten i geografiprov inom området väder och klimat. I uppsatsen har likheter och olikheter undersökts mellan proven, samt jämförts med de nationella proven, och undersökt hur de ställer sig mot kursplanen. Metoden som tillämpades i studien bestod av en kvantitativ metod genom innehållsanalys där prov samlats in från SO- lärare i årskurserna 7-9, och via en innehållsanalys jämfört och analyserat dessa prov. Antalet prov som samlades in var sju stycken. Resultatet av studien var att likvärdigheten i proven var liten då det skiljde sig mycket angående det innehåll som lärarna förväntade sig utav sina elever, svårighetsgraden på proven skiljde sig mycket, samt att få prov hade liknande frågor innehållsmässigt som nationella proven. Majoriteten av proven var i linje med kursplanens mål. Proven hade en gemensam fråga som ställdes, samt några få frågor som liknande varandra. Annars var olikheterna i proven det som var störst