Ce document constitue l'aboutissement de trois années de thèse. Après avoir introduit et dégagé la problématique générale se rapportant à mon sujet de thèse, à savoir « comment utiliser les données de provenance pour favoriser un Cloud de confiance ? », je présente une description des concepts, modèles et langages se rapportant à ma thèse et l'état de l'art qui peut répondre en partie à cette problématique. En second lieu, je présente la solution basée sur la provenance que j'apporte aux contrôles d'accès, dans les systèmes distribués comme le Cloud : PBAC². Elle repose sur un système combinant à la fois des modèles de provenance (PROV-DM) et de contrôles d'accès (règles génériques de type RBAC avec des politiques d'embrigadement ou de réglementation). Ce système utilise un moteur d'exécution central appelé le médiateur pour renforcer la sécurité et favoriser la confiance dans le Cloud, via la vérification de règles sur une partie du graphe de provenance rétrospective qu'il a reçue. Par ailleurs, je décris l'étude que j'ai faite de trois extensions de PBAC² : (1) l'intégration de l'ontologie PROV-O et ses avantages et inconvénients quant à la taille du (sous-)graphe de provenance reçu par le médiateur ; (2) la construction de l'adaptation de PBAC² avec l'approche de sécurité qu'est la réglementation; (3) la traduction des règles PBAC² en contraintes PROV-CONSTRAINTS. De plus, PBAC² est appliqué sur un exemple réaliste propre au secteur médical. Un prototype de PBAC² et une démonstration sur des exemples concrets avec une machine locale et un système de Cloud réel illustrent la portée de ce travail. En conclusion de la thèse, je propose quatre perspectives de ce travail. / This document is the culmination of three years of thesis. Having introduced and cleared the general issue related to my thesis subject, i.e. « how to use provenance data to enforce trust in the Cloud? », I present a description of the concepts, models and languages related to my thesis and the state of the art that can partially address this issue. Secondly, I present the solution based on provenance that I bring to access controls, in distributed systems such as the Cloud: PBAC². It is based on a system combining both provenance models (PROV-DM) and access controls (generic rules of RBAC type with regimentation and regulation policies). This system uses a central execution engine denoted the mediator to enforce security and foster trust in the Cloud, via rule checking over a part of the retrospective provenance graph it received. Furthermore, I describe the study I made of three PBAC² extensions: (1) the integration of the PROV-O ontology and its pros and cons regarding the size of the (sub)graph received by the mediator; (2) the construction of the PBAC² adaptation with the regulation security approach; (3) the translation of PBAC² rules into PROV CONSTRAINTS constraints. Moreover, PBAC² is applied to a realistic example that belongs to the healthcare sector. A PBAC² prototype and a demonstration on some practical examples with a local machine and a real Cloud system illustrate the scope of this work. In conclusion of the thesis, I propose four perspectives of this work.

Microwave curing has become a trend in composite processing due to its efficiency in energy consumption compared to the traditional curing method. However, as commonly found in every composite processing, controlling the microwave curing process remains challenging. The most feasible control method is to build a numerical model. In this report, the numerical model was developed to simulate the microwave heating of cured and uncured glass/epoxy samples. The objective of cured sample simulation was to obtain the average electric field intensity generated in the composite, which was then used in the uncured sample simulation. Meanwhile, three methods of microwave heating to the uncured samples were suggested, i.e. heating with constant electric field intensity, heating with non-constant electric field intensity, and heating with concentrated electric field intensity. The simulation was further expanded by combining microwave heating with contact heating to improve the curing state on the corner section. The simulation showed a reasonable temperature evolution trend for all three microwave-heated methods of an uncured sample. However, they are all different from the experiment result. Meanwhile, a high temperature in the core layer was observed in all simulations with a gradual temperature decline toward the outer layer, as expected from a microwave heated object. Finally, a decent degree of cure was obtained by employing additional contact heating without involving microwaves. / Mikrovågsbaserad härdning har blivit en trend inom komposittillverkning på grund av dess energieffektivitet jämfört med den traditionella härdningsmetoden. Men precis som i all komposittillverkning är det fortfarande utmanande att kontrollera mikrovågshärdningsprocessen. Den mest genomförbara kontrollmetoden är att bygga en numerisk modell. I den här rapporten utvecklades en numerisk modell för att simulera mikrovågvärmning av härdat och ohärdat glas/epoxiprover. Målet med simuleringen av de härdade proven var att få fram den genomsnittliga intensiteten av det elektriska fältet som genereras i kompositen, vilket sedan användes i simuleringen av de ohärdade proven. Samtidigt föreslogs tre metoder för mikrovågshärdning av de ohärdade proven, nämligen uppvärmning med konstant intensitet av det elektriska fältet, uppvärmning med varierande intensitet av det elektriska fältet och uppvärmning med koncentrerad intensitet av det elektriska fältet. Simuleringen utökades sedan genom att kombinera mikrovågshärdning med kontaktuppvärmning för att förbättra härdningsgraden i hörnsektionen. Simuleringen visade en rimlig temperaturutveckling för alla tre metoder för mikrovågsuppvärmda ohärdade prov. Dock skiljer de sig alla från experimentresultatet. Samtidigt observerades en hög temperatur i kärnskiktet i alla simuleringar med gradvis temperatursänkning mot ytterlagret, vilket förväntas hos ett mikrovågsuppvärmt objekt. Slutligen uppnåddes en acceptabel härdningsgrad genom mot sluret addera kontaktuppvärmning utan mikrovågor.

Bedömningsforskningen har de senaste decennierna fokuserat allt mer på formativ bedömning, som ett verktyg för lärande, snarare än en summativ avstämning av elevers kunskaper och förmågor. 2016 skriver elever i årkurs 3 nationella prov i matematik under vårterminen. Skolverket har formulerat ett huvudsakligt syfte med proven och jag vill med detta självständiga arbete undersöka hur lärares syften stämmer överens med dessa och hur väl pedagogerna upplever att proven synliggör och stöttar eleverna mot måluppfyllelse. Arbetet syftar också till att undersöka lärares attityder till och arbetssätt med de nationella proven i matematik i årskurs 3 samt vilka för- och nackdelar lärarna upplever med proven. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra yrkesverksamma lärare inom både kommunala skolor och friskolor. Resultatet visade att dessa lärare uttryckte en överlag positiv attityd till de nationella proven. De angav att de genomförde proven delvis för att det var obligatoriskt men också för att synliggöra elevernas måluppfyllelse, detta i enighet med Skolverkets uttalade syfte. Lärarna angav att de aktivt arbetade med proven för att dessutom stötta eleverna mot vidare kunskapsutveckling samt för att utvärdera sin undervisning men upplevde att detta är upp till den enskilda läraren att genomföra. Två av lärarna ansåg att proven dessutom hjälpte till att konkretisera styrdokumenten. Lärarna uttryckte de nationella provens möjligheter till att synliggöra och nå måluppfyllelse samt att utvärdera och utveckla den egna undervisningen som fördelar. Den mest framträdande nackdelen var bland informanterna den tid som proven tar i anspråk, både i fråga om genomförande och bedömning.  Studien visade vidare att två av lärarna sambedömde proven inom arbetslaget och att samtliga medverkande tog stöd från specialpedagoger vid behov.

In the last few years there have been many reports on students lack of reading comprehension in Sweden. Reading comprehension is crucial in today’s society. It is as central for school as it is for being able to be a part of society and work. The aim of the study is to compare and examine whether there is correspondence between two reading comprehension text books and the national test of reading comprehension in 2012. Through text analysis and theories of readability, question types and reading strategies the comparison was made. The text analysis is performed in accordance with Hellspong (2001) and Hellspong och Ledin (1997) model for text analysis, where the language formation is studied. The following research questions are answered: Which similarities and differences are found regarding the readability of the narrative texts and the factual texts? Which similarities and differences are found regarding the type of questions that are asked in relation to the narrative texts and to the factual texts? Which reading strategies are tested in the national test and which reading strategies are practiced through the teaching materials? The results of the analysis show both similarities and differences between the national test and the textbooks. The texts in the national test are less easily read while the textbooks consist of more types of questions and enables practice of more reading strategies. In the textbooks multiple reading strategies was found to be required in order to answer the questions, whilst the national test generally only needed one strategy for most questions. In this way partial correspondence is found between the textbooks and the national test. However, the textbooks are useful for practicing reading comprehension since they have a lot more type of questions and reading strategies, than the national test. A conclusion up for discussion is that the textbooks leave it to the teacher to provide practice of more complicated and longer texts since the texts in the national tests has shown to be more complicated to read.

Abstract Nordberg, Olle (2014) Nöjesläsare och analytiska texttolkare. Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar. Uppsala University, Sweden This thesis discusses the literary reading of Swedish teenagers in the digital era, with a focus on literary competence and attitudes. The results are based on two empirical studies, which in some ways are related to each other. The first study compares teenagers’ reading in 2000 and 2012. Swedish 18 year-olds were given an essay test that originally took place as a national test in 2000. In the test assignmentthe student is asked to discuss his/her own reading. A comparison has been made between results from each year and changes in young people’s relationship with fiction has been analyzed during a time period when the IT and multi-media habits of teenagers were radically shifting. In the following study, the same group of students, from 2012, read a short story by the Swedish author Werner Aspenström. They processed the text by answering different kinds of questions about their reading including emotional reactions, interpretations and associations. They also answered questions about themselves as readers of fiction and media consumers.     The first study indicates that there has been a change in the view of literary fiction so that the reading of fiction today is seen by young people as mere entertainment. To see the reading of fiction as a way of understanding reality better and developing one’s personality is clearly more common among the test results from the year 2000. This tendency can also be observed in the fictional works that students refer to as strong reading experiences. Young people from the 2012 test emphasize fantasy to a greater extent than was the case 12 years earlier. In that earlier group there was a larger number of classics and renowned writers mentioned.  Overall, the reading experiences are described as entertainment in a rather shallow and subjective way by the 2012-students. Their literary competence appears to be low.     However, in the second study it became clear that these teenagers actually possess a rather advanced literary competence. The results from the interpretative parts of the survey are generally good, even though students state that they read very little fiction compared to other forms of media consumption. It is clear that the students can shift between different kinds of reading, and that they can be competent readers even if they do not regard themselves in that way. Another seemingly contradictory conclusion from the study is that the teenagers can express a really positive attitude to books and the reading of fiction, but at the same time state that they very seldom read. The results show, however, that they clearly do not connect their reading from screens with their traditional book reading. All the reading done while working on school projects and so on simply does not count as “reading”. In addition to this it can be said that the traditional division between fact and fiction is not something that these young readers set store by. Time-hallowed lynchpins in the complex field of literary reading appear to have become obsolete.     In the concluding part of the study the need for new perspectives and empirical ways of understanding the reading of young people is underlined. The results are presented as a possible starting point for a morecomprehensive discussion, not only in the area of empirical reading studies, but also in the fields of literary teaching and literary didactics.

The purpose of this study is to illustrate how some teachers in multicultural school environments reflecton and experience the educational work with national tests in the third grade for students who do not have Swedish as their native language. The research questions I have chosen to work with are: How do teachers experience working with national tests in groups of students where there are children with Swedish as a second language? How do the teachers reflect on the students linguistic preconditions relating to the national tests in these groups of students? What strategies in their teaching on national tests do the teachers use when it comes to students with Swedish as a second language? In this study I have chosen to use a qualitative interview method. Since the purpose of the study is to understand how teachers reflect on students with Swedish as a second language the obvious choice was to interview teachers who work in a multicultural school. In my thesis I have chosen to use sociocultural theory, Cummins four quadrant model and context for theoretical approach. In Swedish schools national tests are implemented annually in the third grade for the subjects Swedish, Swedish as a second language and mathematics. The different subjects in the national test are mandatory and the results are used as an assessment of the students’ knowledge. While national tests are supposed to be equal for all students in the elementary school the curriculum emphasizes that the teaching should be individualized according to each student’s needs and experience. The linguistic requirements differ for students with a different native language than Swedish. The teachers’ work with students who have Swedish as their second language may differ from each other.

Inverterad ordföljd i svenskan upplevs ofta som svår och kan ta lång tid att lära sig för andraspråksinlärare. Problem med ordföljden kan påverka inlärares tal och texter negativt och orsaka missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ofta och hur korrekt elever som läser svenska som andra språk i årskurs 9 använder inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser i skrift och se om det finns ett samband mellan elevtexternas betyg och andel korrekta påstående huvudsatser med inverterad ordföljd i dessa texter. Materialet består av fyrtio nationella provtexter från år 2013 skrivna av elever som läser svenska och svenska som andra språk. Metoden är en kvantitativ analys av elevtexter. Resultatet tyder på att det inte finns något tydligt samband mellan andelen korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser och betyg. Slutsatsen är att betyg påverkas av många olika faktorer och korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser är inte den avgörande faktorn för elevtexters betyg.

Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.

Syftet med denna studie har varit att ur ett likvärdighetsperspektiv undersöka den summativa bedömningen av det nationella provets skriftliga delprov i engelska 6. Fem lärare med olika lång erfarenhet av undervisning och bedömning i engelska har fått ge ett betyg på samma fem elevtexter. Texterna skrevs av elever i årskurs två på gymnasiet utifrån instruktioner till ett exempel på hur en uppgift i Focus: Writing kan se ut. Det analyserade resultatet har visat att lärarnas summativa bedömningar inte kan ses som vare sig valida eller reliabla; rätt saker, men nödvändigtvis inte tillräckligt har bedömts; det är inte heller säkert att en eventuell återkoppling hade främjat elevernas fortsätta lärande; bedömningarna skiljer sig slutligen också orimligt mycket lärarna emellan. Nationella proven kan i det här fallet därmed inte heller ses som en garanti för likvärdiga bedömningar. Orsaker till detta kan tänkas vara olik yrkeserfarenhet; arbetsplats och elevunderlag; ämneskompetens samt det sätt på vilket kunskapskraven och bedömningsanvisningarna är formulerade.

Skolans styrdokument beskriver svensk skola som en skola för alla, vilket utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv blir komplext. Vi har idag ett mål och resultatstyrt skolsystem, vilket innebär att om elever ska lyckas i skolan krävs det att eleven blir godkänd utifrån kunskapskriterier som förväntas uppnås inom en bestämd tid. Syftet med denna litteraturstudie är att försöka förstå och förklara hur betyg och bedömning påverkar elever, lärare och kunskapssyn. Vårt resultat visar att bedömning och betygsättning är ett fenomen som skapar ett dilemma mellan lärare och elever eftersom lärare ständigt ska bedöma sina elever. Lärarna upplever att de känner sig styrda i det reglerade systemet. De nationella proven och olika internationella mätningar styr undervisningen, eftersom resultaten på dessa prov och tester är ”bevis” på om skolan är en bra skola och resultaten är även en del i elevernas betyg. Lärarna framhåller att de inte tycker att betygen är likvärdiga och därför inte heller är ett bevis på vilken kunskap eleven besitter. Samtidigt som läraren ska göra professionella bedömningar finns det även krav från elever, föräldrar och skolledning att sätta höga betyg för att uppnå höga meritvärden. Höga meritvärden har betydelse på den fria skolmarknaden, både för eleverna och för skolledningen. Vidare kan vi se att lärare ibland gör bedömningar i betygsättningen som inte följer de uppsatta direktiven, vilket blir ett dilemma då läraren måste välja mellan att följa sin erfarenhet eller de uppsatta kunskapskriterierna. Betyg har en väsentlig funktion för elevers fortsatta studier och framtid som lyckade samhällsmedborgare. De elever som inte når de högt uppsatta kunskapskraven och inte får de betyg som krävs riskerar att sorteras ut och möjligheterna för framtida studier försämras. Lärarens ursprungsuppgift som bör vara att i interaktion med eleven väcka nyfikenhet och lust att lära för att skapa förutsättningar för kunskap och lärande tar ett rejält steg tillbaka. Elever vittnar om att de lärt sig att navigera i dagens skolsystem även om de inte alltid förstår vad det är läraren vill att de ska förbättra. Idag blir elever skolade till att bli bedömda redan från första dagen i skolan. De lär de sig hur de ska framställa sig som välfungerande elever samt att hitta strategier för vad de ska visa upp för kunskap. Betyg i sig är inte motiverande för att få elever att vilja öka sin kunskap, eftersom många ser betyg som inträdesbiljett för vidare studier. Vi har i vår studie kommit fram till att när elever ständigt bedöms och testas är risken stor att de får instrumentell inställning till kunskap.