In Sweden, threats and violence has become a serious psychosocial work environment problem within the workplaces of health and social care. Several studies show the need to pay attention to how the workers psychosocial work environment is affected by the risk of threats and violence. Women are more exposed of threats and violence because the professions were most women work, the threats and violence occur. The purpose of this study is to investigate what legal obligations the employer holds to prevent threats and violence in the working environment and what consequences it can have if the employer does not fulfill these obligations. For a deeper knowledge in threats and violence as a psychosocial work environment problem other factors that can affect are included. To fulfill the purpose and answer the research questions in this study the doctrinal method is used to describe, systematize and interpret the legislation, case law and literature.   The results of this study show that the legal actions that the employer is obliged to take is far-reaching. The preventive work is central considering the psychosocial work environment were threats and violence occur. If the employer fails to take the actions that is obliged there are different legal consequences depending on what type of actions the employer, deliberately or accidently, failed to take. Due to the extent of threats and violence in health and social care and some differences in the formulation of the legislation, future studies would be required to investigate if the legislation on this matter is enough.

I dagens samhälle ökar sjukskrivningarna i väldigt hög takt vilket skapar ekonomiska konsekvenser för samhället. Framförallt ökar de psykosociala sjukskrivningarna vilket denna studie har tagit sikte på och utgår ifrån. Den teoretiska ram och utgångspunkt som ligger till grund för denna undersökning är Antonovskys Känsla av sammanhang, KASAM. Den här studien ämnar undersöka anställdas Känsla av sammanhang och hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar Känslan av sammanhang genom att besvara två frågeställningar; Hur upplever de anställda sin egen Känsla av sammanhang? och Hur påverkar den psykosociala arbetsmiljön Känslan av sammanhang? Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen behandlar olika aspekter av psykosocial hälsa och arbetsmiljö samt tidigare studier om KASAM. Studiens empiri samlades in genom kvantitativ metod i form av en webbenkät som 77 personer svarade på. Resultatet av studien visar att det tycks finnas ett signifikant samband mellan en god psykosocial arbetsmiljö och Känslan av sammanhang. Medarbetare som upplever att de har en god psykosocial arbetsmiljö tycks också ha en högre Känsla av sammanhang.

Bakgrund: Vård- och omsorgsyrken står för 20% av alla sjukskrivningar i Sverige. En studie gjord bland barnmorskor i Sverige fann att mer än en tredjedel av barnmorskorna upplevde utbrändhet i någon form. Forskning har påvisat att psykosocial arbetsmiljö har betydelse för utfallet av hälsa. Syfte: Att kartlägga självskattad psykosocial arbetsmiljö och hälsa bland barnmorskor som arbetar inom förlossningsvården i Sverige, samt undersöka samband mellan arbetsmiljöfaktorer och upplevd hälsa. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes våren 2017, där enkäten QPS Nordic 34+ och en kompletterande fråga om hälsa användes. Fyrtiosex barnmorskor från fyra olika förlossningsavdelningar deltog i studien. Resultat: Barnmorskorna uppgav höga arbetskrav och låg kontroll över arbetstakt, arbetsmängd och när de kunde ta paus i arbetet. Majoriteten skattade att arbetet innebar positiva utmaningar och att de i hög grad fick hjälp och stöd av varandra. Hälsan skattade 25,5% som någorlunda eller dålig och 34% rapporterade höga nivåer av stress. Det fanns ett samband (Spearman´s rho 0,569 p = <0,001) mellan hälsa och stress, de som skattade hälsan sämre skattade även högre grad av stress. Konklusion: Det fanns både styrkor och brister i barnmorskornas psykosociala arbetsmiljö på förlossningsavdelningarna. För att förbättra hälsa bland barnmorskor inom förlossningsvården är det viktigt att reducera stressen.

Den psykosociala arbetsmiljön är något som berör och påverkar alla distriktssköterskor oberoende av arbetsplats. Under en längre period har det skett neddragningar inom vården samtidigt som patienterna varken blir färre eller mindre sjuka. Att arbeta under tidspress en längre period påverkar individen negativt både fysiskt och psykiskt och kan leda till sjukskrivningar eller att distriktssköterskor lämnar yrket. Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i den psykosociala arbetsmiljön utifrån antalet yrkesverksamma år som distriktssköterska eller beroende på arbetsplats. Finns det skillnader inom de åtta områden som i enkäten utgör den psykosociala arbetsmiljön utifrån antalet yrkesverksamma år som distriktssköterska eller beroende på arbetsplats? Finns det någon enskild utmärkande fråga inom de åtta områdena? Studien utfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datan samlades in i form av en webbenkät med 143 svar från distriktssköterskor runt om i landet. Resultatet visar inga signifikanta skillnader utifrån yrkesverksamma år som distriktssköterska, däremot finns det signifikans på frågeområdena handlingsutrymme och återhämtning utifrån vilken arbetsplats deltagarna jobbade på. Störst skillnad förekommer mellan skola och vårdcentral. Slutsatsen är att många distriktssköterskor är nöjda med sin psykosociala arbetsmiljö men att det troligen är andra faktorer som i högre grad är påverkande. Mot bakgrund av stickprovets begränsade storlek, så bör föreliggande studie betraktas som en pilotstudie. Det är önskvärt att den följs upp av en mer omfattande studie där en större del av landet täcks in. Man kan trots detta slå fast att det är av vikt att den psykosociala arbetsmiljön ständigt beaktas och förbättras då ett sunt arbetsliv ger förutsättningar för en hållbar utveckling både på individnivå och samhällsnivå. / All public health nurses are affected by the psychosocial work environment. Public health care has suffered budget cuts for several years while the patients have neither become healthier nor fewer. Working under pressure for an extended period has negative effects on employees’ physical and mental state and can lead to increased sick leave or nurses choosing different career paths. The aim of the study was to investigate if there are differences in the psychosocial work environment in regard to the workplace or how many years one has been working as a public health nurse? Are there differences concerning the eight areas that were studied, regarding the psychosocial work environment in relation to the workplace as well as how many years one has been working as a public health nurse? Are there particular questions in these eight areas that deviate? The method used was a quantitative cross-sectional study. Data was gathered using a web enquiry including 143 public health nurses from all across Sweden. The result did not show any significant difference in regard to years of experience as a public health nurse, but it did show that the working place was a significant factor where two of the eight areas deviated from the other in “freedom of action” and “recovery”. The biggest differences were found between schools and health centrals.The conclusion is that many public health nurses are satisfied with their psychosocial work environment and that there are probably other factors that are more influential. In view of the limited size of the sample, the present study should be considered as a pilot study. It is desirable that it be followed up by a more comprehensive study covering a larger part of the country. Nevertheless, it can be stated that it is still important to highlight that more efforts are needed to improve the psychosocial work environment considering that a healthy working life is the key behind a sustainable development of both individuals and society.

Organizations within the field of social work readily use systematic and technical tools in order to manage risk and safety when operating in a preventative work manner. The approach taken when managing both risk and safety is largely informed by an instrumental perspective. The relational factor to be considered here is co-worker support and its relevance in social workers' psychosocial work environments. However, this factor is not as clearly visible in risk prevention work ongoing in social work organizations. Therefore, the aim of this study is to examine the significance of co-worker support and its impact on social workers' psychosocial work environments. The main research questions are: What does co-worker support consists of? What factors are needed to create co-worker support? Finally, what is the significance co-worker support has on social workers' psychosocial work environments?  The results show that co-worker support is significant in social workers' psychosocial work environments as it leads to better work outcomes and working efficiency. Furthermore, social workers within organizations with greater co-worker support experienced a higher degree of job satisfaction and positive health outcomes. What became clear is that organizational leadership and managers are responsible for creating a psychosocial work environment where the conditions necessary to create co-worker support are present.

Denna studie har som syfte att fördjupa förståelsen gällande arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön vid distansarbete. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: - Hur upplever intervjupersonerna yrkesutövningen vid distansarbete? - Hur upplever intervjupersonerna samarbetet med kollegor vid distansarbete? - Vilka fördelar respektive nackdelar kan identifieras med distansarbetet utifrån intervjupersonernas upplevelser?  Studien bygger på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individer som arbetar på distans men har tidigare arbetat heltid i en kontorsmiljö. För att fördjupa förståelsen av den psykosociala arbetsmiljön under distansarbete har krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt fenomenet gränslöst arbete använts för analys av den insamlade empirin. Även tidigare forskning inom ämnena psykosocial arbetsmiljö, samarbete samt för- och nackdelar med anknytning till distansarbete.  Resultatet visar att det finns både positiva och negativa psykosociala aspekter genom implementeringen av distansarbete. De positiva aspekterna är främst flexibilitet i form av möjligheterna att individuellt styra över sin arbetsdag, ökad produktivitet och tidssparande. De negativa aspekterna är främst brister i kommunikationen, vilket har en negativ effekt på samarbete och arbetets utförande. Det påverkar även känslan av samhörighet samt stödet från kollegor och chefer. Det tenderar att leda till upplevelser av ökade arbetskrav samt känslor av social isolering. Vidare framkommer det att distansarbetet är uppskattat av intervjupersonerna och något som de vill fortsätta med även i framtiden. / The purpose of this study is do deepen the understanding of employees’ experiences of the psychosocial work environment during teleworking. To fulfill the purpose, the following questions have been used: - How do the interviewees experience the practice of teleworking? -How do the interviewees experience the collaboration with colleagues in telework? -What advantages and disadvantages can be identified with the telework based on the interviewees’ experiences?  The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with individuals who work remotely but have previously worked full-time in an office environment. To deepen the understanding of the psychosocial work environment during telework, the requirements-control-support model of Karasek and Theorell (1990) and the phenomenon of boundless work have been used for analysis of the collected empirical data. Also previous research in the subjects psychosocial work environment, collaboration and advantages and disadvantages related to teleworking.  The results show that there are both positive and negative psychosocial aspects through the implementation of telework. The positive aspects are mainly flexibility in the form of the opportunities to individually control their working day, increased productivity, and time savings. The negative aspects are mainly shortcomings in communication, which has a negative effect on cooperation and the execution of the work. It also affects the sense of belonging and the support from colleagues and managers. It tends to lead to experiences of increased work demands as well as feelings of social isolation. Furthermore, it appears that the telework is appreciated by the interviewees and something that they want to continue with in the future.

Problemformulering: Flexibelt arbete har blivit allt vanligare i arbetslivet, vilket innebär att enskilda medarbetare har ökat inflytande över när, var och hur de utför sitt arbete. Flexibelt arbete har visats kunna påverka medarbetares psykosociala arbetsmiljö såväl positivt som negativt vilket gör att tillväxten av flexibelt arbete ställer högre krav på- och bidrar till nya utmaningar för chefer, inte minst vad gäller det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Syfte: Syftet med studien var att studera chefers upplevelser av att leda det psykosociala arbetsmiljöarbetet i organisationer med flexibelt arbete. Metod: För att besvara syftet har en kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där nio chefer inom kommunal verksamhet intervjuades. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, med manifest tolkning. Resultat och slutsats: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sammanlagt tretton underkategorier. Flexibelt arbete bidrar med en rad chefs- och ledarskapsutmaningar kopplade till det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Trots detta var inställningen till flexibelt arbete i huvudsak positiv bland cheferna, vilket i stor utsträckning berodde på de övervägande positiva effekterna flexibelt arbete visat sig ha på medarbetare och deras välmående. Därför dras slutsatsen att de chefs- och ledarskapsutmaningar som identifierats i studien kompenseras av de positiva effekter flexibelt arbete har på medarbetare, vilket är gynnsamt för ett hållbart psykosocialt arbetsmiljöarbete. / Aim: The aim of the study was to study managers' experiences of leading the psychosocial work environment work in organizations with flexible work.  Method: To answer the purpose, a qualitative method with an inductive approach has been applied. Data was collected through semi-structured interviews where nine managers in municipal operations were interviewed. The interviews were transcribed and the material was analyzed with a qualitative content analysis, with manifest interpretation.   Results and conclusion: The analysis resulted in four main categories with a total of thirteen subcategories. The results showed that flexible work contributes to managerial and leadership challenges linked to psychosocial work environment work. Despite this, attitudes towards flexible working were generally positive among managers, largely due to the predominantly positive effects flexible working was shown to have on employees and their well-being. Therefore, it is concluded that the managerial and leadership challenges identified in the study are compensated by the positive effects flexible working has on employees and their well-being, which is favorable for sustainable psychosocial work environment work.

In manufacturing, emerging digital technologies related to industry 4.0 are playing an assisting role for operators, and just as in previous industrial revolutions the paradigm for operators in the industry is changing. This study has two key goals. The first is to look into the impact of the worker's psychosocial impacts under the operator 4.0 typologies during assembly, training, and maintenance operations, and the second is to look into the potential changes in the operator framework as the industry progresses from 4.0 to 5.0. This study proposed a theoretical framework for assessing psychosocial impacts in operator 4.0 typologies. The proposed framework can be utilized by the company managers, researchers, production engineers, and human resource personnel for the psychosocial risk assessment of the operators in assembly, training, and maintenance operations as self-report questionnaires. This study employed a systematic literature review strategy to answer the study objectives. The findings reveal that the nature of work, the social and organizational environment of work, and individual impacts are all key categories, that might impact operators’ psychosocial environments in assembly, training, and maintenance operations under the operator 4.0 typologies.This study focuses on determining the psychosocial consequences of the operator 4.0 typologies and helps the operators to become more aware, and equipment designers should consider operator psychosocial work conditions when designing new augmented equipment for assisting operators in the work environment. Most advanced technologies are unfamiliar to operators, and they have exhibited a reluctance to accept new technology because it significantly changes their working environment. Which necessitates the training and awareness of operators regarding advanced technologies. Operator 4.0 typologies were introduced with a vision to create a socially sustainable environment for operators. However, the identified psychosocial impacts make it favorable and unfavorable to the operators.

Att arbeta inom missbruksvården med klienter med beroendeproblematik kan medföra vissa påfrestningar i arbetsmiljön för den anställda. Antalet studier rörande vilka krav respektive resurser anställda inom missbruksvården upplever i den sociala arbetsmiljön är dock få. Syftet med denna studie var att undersöka hur anställda inom missbruksvården upplever sin sociala arbetsmiljö, relaterat till krav samt resurser i arbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 anställda inom missbruksvården och materialet bearbetades med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk var krav- och resursmodellen. I studiens resultat återfanns tre arbetskrav: begräsningar i arbetet, emotionella krav samt interpersonella konflikter. Tre resurser i arbetet framkom i resultatet: inflytande på arbetsplatsen, utvecklingsmöjligheter i arbetet och socialt stöd. Resultatet visade att det förelåg en relativt god balans mellan kraven som upplevdes som påfrestningar och resurserna som motiverar och hjälper de anställda i arbetet. Studien kan bidra till en större förståelse kring arbetet inom missbruksvården samt dess utvecklingsmöjligheter.

Undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen arbetar med att skapa trygga och meningsfulla förhållande för äldre människor som är i behov av omsorg. Framtida utmaningar kommer att ställa höga krav på omsorgspersonal, därför är syftet med detta arbete att undersöka omsorgspersonalens upplevelser om sin egen psykosocial arbetsmiljö för att kunna öka kunskapen om vad som kan bidra till att den blir hållbar över tid. Detta är en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Data samlades med hjälp av enkätundersökningar från fem enheter som bedriver äldreomsorg inom 2 olika kommuner. Datainsamlingen resulterade i 155 enkäter och en svarsfrekvens på 77,5%. Resultatet visade att de anställda upplever en dålig psykosocial arbetsmiljö som beror på riskfaktorer som höga krav, låg kontroll och bristande socialt stöd som i sin tur leder till sjukfrånvaro. En dålig psykosocial arbetsmiljö kan ha negativa konsekvenser på individ och samhällsnivå, därför kvävs det vidare forskning om hur man kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv för medarbetare inom äldreomsorg. / Assistant nurses and care assistants in elderly care work to create a safe and meaningful life for elderly people who are in need of care. Future challenges will place high demands on care staff, therefore the purpose of this work is to examine the care staff's perceptions of their own psychosocial work environment in order to increase knowledge about what can contribute to its sustainability over time. This is a quantitative study with a deductive approach. Data were collected with the help of surveys from five units that provide elderly care in 2 different municipalities. The data collection resulted in 155 surveys and a response rate of 77,5%. The results showed that the employees experience a poor psychosocial work environment that is due to risk factors such as high demands, low control and lack of social support, which in turn leads to sick leave. A poor psychosocial work environment can have negative consequences for the individual and at societal level, therefore further research on how to contribute to a more sustainable working life for employees in elderly care is stifled.