En sjukskrivning orsakad av psykisk ohälsa leder till en frånvaro från arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar när sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt få tillbaka individen och påbörja en rehabilitering har visat sig vara framgångsrikt för den sjukskrivnes återinträde på arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlägga faktorer som kan påverka en individs möjlighet att återkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en långtidssjukskrivning påverkar en individs anställningsbarhet. Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare. Ur resultatet framkom att faktorer såsom socialt stöd och anpassning av arbetsuppgifter och arbetstider var relevanta. Vidare visade resultatet att den upplevda anställningsbarheten påverkades av en sjukskrivning. Rehabiliteringens utfall var beroende av arbetsgivarens hänsyn till individens resurser och behov. Att tillämpa utbildning i rehabiliteringsprocessen kan öka den anställdes upplevda anställningsbarhet vilket gynnar både organisationen och individen.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010. Det gäller skyldighet för personal inom hälso- och sjukvård att ge information, råd och stöd utifrån barns behov. Mot bakgrund av detta var syftet med denna studie att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av BFI samt få med barnperspektiv genom att  till samma föräldrar ställa frågor som berörde deras barn. En kvalitativ metod med öppna breda frågeställningar har använts. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sex föräldrar, som under 2010 hade genomgått BFI, intervjuades. De viktigaste resultaten från intervjuerna var att kommunikationen i familjen hade påverkats positivt med öppnare dialog. Tidpunkten av BFI var mycket viktig, att personalen, enligt föräldrarna, kunde prata med barnen på rätt nivå och att metodens flexibilitet och möjlighet till uppföljning uppskattades av föräldrarna.

Bakgrund: Partnervåld, i synnerhet mäns våld mot kvinnor, har genererat stor uppmärksamhet i Sverige och på senare år har även kvinnors våld mot män uppmärksammats. Forskningen är oenig beträffande män och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervåld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelåg vid partnervåld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av våld, missbruk och psykisk ohälsa hos misstänkta män och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa hos målsägande män och kvinnor. Metod: Sextioåtta polisanmälda ärenden av partnervåld i Västra Götalands län undersöktes för perioden 2008-12-01 – 2011-12-31. Deltagarna, i åldrarna 16-83 år, var heterosexuella misstänkta och målsägande män och kvinnor i parrelation. Data samlades in från polisiära datasystem och kodades utifrån ett kodningsschema. Data analyserades med de icke-parametriska testerna Mann-Whitney U och 2. Resultat: Misstänkta män och kvinnor skiljde sig inte signifikant avseende förekomst av fysiskt, psykiskt, materiellt och sexuellt våld vid partnervåld, däremot utövade något fler misstänkta män än kvinnor sexuella och materiella vålds-handlingar. Det fanns inte heller några signifikanta köns-skillnader när förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa undersöktes hos misstänkta och målsägande. Misstänkta män hade dock en högre förekomst av missbruk och psykisk ohälsa i jämförelse med misstänkta kvinnor. Bland målsägande förekom missbruk och psykisk ohälsa däremot hos något fler kvinnor än män. Slutsats: Den föreliggande studiens resultat indikerar att det generellt inte finns några skillnader mellan män och kvinnor i partnervåldsärenden avseende förekomsten av våld, missbruk och psykisk ohälsa. / <p>2013-06-10</p>

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area. Our survey shows that the general idea of how men talks about mental illness is not quite accurate and the way men speak about the subject is contextual. The survey also shows that the organization’s and the individual’s way of dealing with mental illness differs. Also in this area it appears that the strategies are contextually bound. The themes that are used in the survey are: The view of mental illness, Strategies to handle mental illness and unity. Finally, we conclude that the view on mental illness and how you handle it is highly individual, but there are tendencies that show that the surrounding work environment has an effect on it. / Vi undersöker i uppsatsen hur synen på psykisk ohälsa ser ut i en mansdominerad organisation och vilka strategier det finns för att hantera psykisk ohälsa. Vi genomför semistrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda inom organisationen som på något sätt har erfarenhet av eller varit i kontakt med psykisk ohälsa inom organisationen och kodar därefter vårt material efter med hjälp av tematisk analys. Vi analyserar materialet och belyser problemområdet utifrån Erving Goffmans teorier om interaktion och utifrån R.W. Connells teorier om hegemonisk maskulinitet, samt visar hur tidigare forskning om hur män söker hjälp belyser vårt forskningsområde. Resultatet visar att den generella bilden av hur män talar om psykisk ohälsa inte stämmer till fullo och att hur man talar om ämnet är kontextuellt bundet. Undersökningen visar också att organisationens och individens strategier för att hantera psykisk ohälsa skiljer sig åt. Här visar det även sig att strategierna är kontextuellt bundna. De teman som används inom undersökningen är: Synen på psykisk ohälsa, Strategier för att hantera psykisk ohälsa och Sammanhållning. Slutligen kommer vi fram till att hur man ser på psykisk ohälsa och hur man hanterar den är högst individuellt, men det finns tendenser som visar att den omgivande arbetsmiljön har en påverkan.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan påverkar elevernas psykiska hälsa utifrån ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgår från tidigare utförd empiri som har återfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att använda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hälsa. Studiens resultat påvisar klara samband mellan social status och psykisk hälsa. Resultatet visar även att elever som tillskrivs en låg status i skolan i många fall utvecklar psykisk ohälsa under skoltiden eller senare i livet. Men även att elever som har en hög status i skolan istället utvecklar god självkänsla som fortsätter att utvecklas på ett positivt sätt under och efter skoltiden.

Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsättningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsättning. Till vår hjälp för att undersöka detta använde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att många av brukarna såg boendestödjarna som en form av social kontakt, som någon de kan sitta ned och prata med och även anförtro med privata känslor. Slutsatsen av detta var att boendestödet handlade om mycket mer än att skapa en självständig tillvaro för brukarna. Studien visade också på att boendestödjarnas arbete blivit mer krävande, som en följd av ständigt nytillkomna brukare med varierande grad av funktionsnedsättning och medföljande behov. Personalens upplevelser av sitt arbete som mer komplext såg vi som en indikation på att kompetensutvecklingen inte gått i samma takt.

Under de senaste tjugofem åren har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i årskurs 9 som haft olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat oroväckande mycket. Syftet med denna studie är att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohälsa bland dagens unga tjejer i årskurs 7-9, samt vilka påverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förändrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes på fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska måendet hos ungdomarna är det generellt ingen större skillnad på idag, gentemot tidigare. Däremot att antalet som söker hjälp ökar. Resultatet visade även på att kuratorerna anser att det är lättare att kunna prata om psykisk ohälsa idag. Att det är mera tillåtande att berätta att man inte mår bra. Påverkansfaktorer till att unga tjejer mår dåligt idag menar kuratorena är beroende på sociala medier, stress över skolprestationer och sociala faktorer.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillämpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. Frågeställningarna var:   Hur      uppmärksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin? Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begränsningar att uppmärksamma      barn till psykiskt sjuka föräldrar?   Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmärksammas på olika nivåer. Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om föräldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta är dock väldigt personberoende och inte styrt av rutiner på enheterna och skiljer sig mellan enheterna där psykosenheten träffar barn i större utsträckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjänsten och här sker samverkan medan övrig samverkan är nästan obefintlig. De professionella känner till gällande lagar och riktlinjer men begränsningar är bristande rutiner och motstånd från patienter.

Backround: Many studies indicate that people with mental illness often suffer from physical illness. Many people with mental illness do not exercise even though they often have knowledge about the benefits of physical activity. Studies suggest that psychiatric patients have the desire to have an everyday life with more content. It is apparent in studies that healthcare professionals believe that it is the patients' own responsibility to keep themselves physically active. Aim: The primary objective with this study is to examine motivation and possible obstacles to exercise for persons with self-perceived mental illness and experience of psychiatric care. The secondary objective is to investigate how psychiatric care may be of importance to people with mental illness when it comes to exercise. Methods: Semi-structured interviews. A qualitative content analysis was used. Results: The results were presented in five categories; exercise as self-care, to make your day meaningful, not knowing your limits, mental illness and inactivity, how health care motivates exercise. Some of the categories contained subcategories. Discussions: The results of the study were discussed by Dorothea Orem´s self-care theory. People with mental illness may have difficulty with motivation and lack of initiative related to their illness, and by that unable to cope without the support to exercise or perform physical activity. The nurse may have a very important role to compensate for what is lacking in the patient´s knowledge and ability. The author believes that psychiatric care should implement exercise as part of treatment.

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar. Andelen som uppnådde antagna gränsvärden för ångest och insomni var signifikant högre för unga kvinnor än för unga män och övriga åldrar. Resultatet bidrar med en övergripande bild av unga kvinnors psykiska hälsotillstånd, och betonar vikten av tidiga interventioner. / Mental disorders are reported to be a major cause of disability in young women, and comorbidity between psychiatric conditions is described as common. Still it does not exist much scientific documentation on mental health in young women in a comprehensive way. The objective of the study was to investigate mental health conditions in women aged 18-25 years concerning stress, burnout, anxiety, depression, sleep problems, and somatization. This was compared to men aged 18-25 years and individuals aged 26-79 years, with data from a large population-based survey. The results from the self-reported inventories shows that young women had higher levels of stress, burnout, anxiety and somatization than young men and additional ages, higher levels of poor sleep quality than young men, and non-restorative sleep than additional ages. The percentage of young women that reached the cut off-points that were adopted for anxiety and insomnia were significantly higher than it was for young men and additional ages. The result contributes to an overall picture of the mental health condition in young women, and emphasizes the importance of early interventions.