Psykisk funktionsnedsättning innebär att en person har allvarliga svårigheter att klara sitt dagliga liv utan hjälp utifrån. Dessa svårigheter är långvariga och beror på psykisk sjukdom. Därför finns kommunala träffpunkter som ska erbjuda dessa personer socialt stöd, trygghet och samvaro. Denna studie har gjorts på en av dessa träffpunkter, Malvan, för att skapa större förståelse för verksamhetens funktion i dess gästers vardag samt hur den konstrueras som social kontext. Frågeställningarna som studien bygger på är: - Vilken betydelse har Malvan för dess gäster med psykisk funktionsnedsättning? - På vilket sätt formas den sociala samvaron gästerna emellan och med personalen? Studien har gjorts med en etnografisk ansats. En förstudie bestående av deltagande observation var nödvändig för att skapa förståelse för fältet och skapa goda relationer med de tilltänkta informanterna. Sedan gjordes en huvudsaklig intervjustudie med elva intervjuer med både gäster och personal. Teorin som används är främst Peter L. Berger och Thomas Luckmanns socialkonstruktivism om hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet, men till viss del även Erving Goffmans stigmateori. Resultaten visar att Malvan har stor betydelse på olika sätt för många av gästerna. Det är främst gemenskapen och sociala samvaron som fyller denna funktion och personalen har en viktig roll i att forma denna samt leda gästerna i samma riktning.

Aktuell studie syftar till att i kölvattnet av den kraftiga tillströmningen av nyanlända under hösten 2015, undersöka och analysera vilka insatser som erbjuds av olika aktörer inom landsting, kommun och privat sektor för att möta psykisk ohälsa bland ensamkommande barn samt hur dessa samordnas. studien är av kvalitativ karaktär och datainsamlingen utfördes genom sammanlagt åtta semistrukturerade intervjuer med informanter som hade erfarenheter av arbete med ensamkommande inom olika geografiska områden i landet Resultatet analyserades utifrån teorierna om Maslows behovshierarki, KASAM samt risk- och skyddsfaktorer och påvisade ett välfungerande system för att möra ensamkommande med psykisk ohälsa men även förbättringsområden för att möjliggöra insatser av god kvalitet. Slutsatsen i denna studie är att varje aktörs tydliggörande av sina tillgångar och avgränsningar gentemot ensamkommande och övriga aktörer, kan betraktas som en förebyggande åtgärd.

Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i Sverige ökar och har blivit ett av det största folkhälsoproblemet i samhället. Skolsköterskor möter nästan alla barn under skolåren och har en central roll när det gäller att främja elevers hälsa. Skolsköterskor ägnar en tredjedel av sin arbetstid till att arbeta med elever som mår psykiskt dåligt på olika sätt. Syftet med den integrativa litteraturstudien var att beskriva skolsköterskors interventioner för att identifiera symtom och riskfaktorer i syfte att förebygga psykisk ohälsa hos skolelever. Resultatet från 12 artiklar visade att skolsköterskor har en central position i det förebyggande arbetet på skolor. En mer specifik utbildning efterfrågades av skolsköterskor för att tidigt identifiera symtom på psykisk ohälsa hos skolelever för att möta elevernas behov. Utmaningen för skolsköterskor är att åstadkomma ett bra samarbete med andra professioner för att tillsammans förebygga och minska psykisk ohälsa hos elever. Fortsatt forskning efterfrågas kring barn och ungdomars psykiska hälsa och på vad skolsköterskor bör göra för att förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa. Det skulle medföra ökat välbefinnande och livskvalitet inte bara för den enskilda skoleleven utan för hela samhället.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer med psykisk ohälsa upplever sin orala hälsa och vilka faktorer som kan påverka den. Metod: Studien utfördes på en psykiatrisk mottagning i södra Sverige där tio individer deltog och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat var ”Den orala hälsan – ett dilemma vid psykisk ohälsa”. Majoriteten av individerna upplevde muntorrhet, det fanns de som upplevde smärta i den orala regionen, svårigheter med att tugga och upplevde sociala begränsningar. Ekonomiska svårigheter samt otillräckligt med energi för att orka utföra basala hygienrutiner var faktorer som påverkade den orala hälsan till det sämre. Slutsats: Psykisk ohälsa påverkar den orala hälsan hos de individer som deltog i denna studie.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en folkhälsosjukdom i Sverige som ökat kraftigt de senaste tio åren med ökade sjukskrivningar och förskrivningar av antidepressiva läkemedel som följd. Hästunderstödda insatser (HUI) är en ickemedicinsk omvårdnadsåtgärd som till viss del används som komplement inom psykoterapi och psykosocial behandling. HUI kan i vissa kommuner förskrivas via Fysisk aktivitet på recept (FaR) men detta är i nuläget ej vedertaget i hela Sverige. Hästar har egenskaper som speglar människors känsloyttringar, detta har visat sig vara användbart inom psykoterapin. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av hästunderstödda insatser som omvårdnadsåtgärd vid psykisk ohälsa. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa, vetenskapliga studier från databaserna Pubmed och Psycinfo. Studierna är granskade med granskningsmall för kvalitativa studier. Tematisk analys utfördes och gav tre teman samt åtta subteman. Resultat: Deltagarna i studierna beskrev erfarenheter som positiva känslor, relation till hästen samt personlig utveckling. Diskussion: Resultatets teman diskuteras utifrån vilka möjligheter och hinder som finns för att HUI ska kunna användas som icke medicinsk omvårdnadsåtgärd.

Studies syfte har varit att ta reda på hur yrkesverksamma inom socialtjänsten och missbruksvården förstår och resonerar kring människor som lever med samsjuklighet. Den metodologiska utgångspunkt som studien består av var en hermeneutisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bygger på sex intervjuer med yrkesverksamma med titeln socialsekreterare eller behandlare. I studien har vi haft det relationella och punktuella perspektivet som teoretisk grund. Det resultat som studien hamnat i handlar mycket om samverkan, både i positiv och negativ mening: den finns men är begränsad och behöver utvecklas. Studiens resultat leder också till kunskap om hur yrkesverksamma arbetar med samsjuklighet och vad de anser är viktigt i mötet med människor som lever med samsjuklighet. Resultatet skildrar även problematiken kring att ansvaret för samsjuklighet hamnar hos två huvudmän, psykiatri och missbruksvård. En slutsats av studien pekar på att ett mer nära arbete professioner och verksamheter emellan krävs för att arbeta bättre med samsjuklighet. För att uppnå detta behöver ansvaret fördelas och samverkan utvecklas.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kan innebära oro, lättare ångest, svårare psykiatriska diagnoser och är ett ökande folkhälsoproblem. Oavsett svårighetsgrad möter sjuksköterskor dessa personer inom primärvården. Primärvården ger vård vid somatiska besvär där psykisk ohälsa är en bakomliggande aspekt och behandlar lättare till medelsvåra psykiatriska tillstånd. Det har visat sig att personer med psykisk ohälsa generellt får en sämre vård i förhållande till deras utökade behov vilket är ett stort problem. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten inom primärvården med vuxna personer med psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa originalartiklar från en systematisk sökning i databaserna Cinahl complete och Pubmed. Artiklarna granskades utifrån Blomqvists et al. (2016) granskningsmall och analyserades med hjälp av Fribergs (2017b) analysmetod, vilket resulterade i tre kategorier med subkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades som beskriver sjuksköterskors upplevelser av: Att inte räcka till på grund av resurs- och tidsbrist, Att skapa trygghet genom en god kommunikation och relationsskapande samt Vikten av kompetens både hur den upplevs och vad som upplevs kan förbättra den. Slutsats: Resultatet kan sammanfattas som en trappa där grunden för mötet är att det ska finnas tid och resurser för att i steg två möjliggöra en god relation. Steg tre är kompetensen som förbättrar mötet ytterligare, för att uppnå ett gott omvårdnadsresultat. Alla steg krävs för en personcentrerad omvårdnad med ett professionellt förhållningssätt vilket har diskuterats fram till att vara ett bra arbetssätt för sjuksköterskor som möter personer med psykisk ohälsa

I denna uppsats undersöks olika aspekter av lärarens erfarenheter av att arbeta med elever som lider av psykisk ohälsa. Lämplig pedagogisk teori till denna undersökes blev KASAM.  Metoden som användes var kvalitativ intervju där fem lärare berättade om deras erfarenheter kring bemötande och arbete med elever som lider av psykisk ohälsa. Det visade sig att lärarna saknade den önskade kompetensen som de menar behövs i sin yrkesroll, som idag inte längre bara innebär att undervisa.

Depression är en allt oftare förekommande diagnos och avspeglar att allt fler människor drabbas av ett psykiskt lidande. Ett ökande antal fenomen som hör till normala livsomständigheter är föremål för medicinsk diagnostik och behandling vilket innebär en medikalisering. Trots att antidepressiva läkemedel inte visar en bättre behandlingseffekt än psykoterapi eller placebo är det den vanligast förekommande ordinationen. När man söker vård för psykiskt lidande blir man ofta remitterad vidare, särskilt om man lider av en störning där det finns behandlingsmetoder som riktas mot just den specifika störningen. Detta innebär nästan alltid nya utredningar, nya redogörelser och nya skattningar, där den information patienten uppger inte aktivt används i mottagandet och behandlingen i varje led. De 9 genomförda intervjuerna beskriver vårdmöten av skiftande kvalitet. Patienter och psykiatrer redovisar detaljrikt hur den goda vården gestaltas och vittnar om den mindre goda ur egna personliga erfarenheter. Den goda vården uppstår ur ett äkta möte mellan patient och läkare utifrån läkarens sociala responsivitet. Samtidigt får vi syn på attityder och beteenden inom vården som bidrar till ett mekaniskt och omänskligt möte. Det är svårt att påvisa systematiska brister eller förtjänster inom vården i denna studie. Variationerna tycks härstamma ur personliga egenskaper och förmågor, samt att människor söker sig till de verksamheter och avdelningar där de får gehör och gemenskap. Detta leder till olikheter på grupp- och avdelningsnivå, med olika karaktär på behandlingen som blir geografiskt identifierbar på ett sätt som liknar verkliga och tillskrivna egenskaper hos olika skolor på olika platser.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke innebär många förändringar i livet för den drabbade och dessa leder ofta till psykisk ohälsa. Med en ökad förståelsen av patientens upplevelse av psykisk ohälsa efter en genomgången stroke så skulle detta kunna leda till och stärka sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter en stroke. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier (1) En förändrad tillvaro (Ett förlorat liv; Ändrat livskvalité; Anpassningsprocessen), (2) Sociala relationers betydelse (Sociala relationers positiva inverkan; Sociala relationers negativa inverkan), (3) Behandlingens betydelse (Behandlingens positiva inverkan; Behandlingens negativa inverkan). Slutsats: För att patienten ska kunna hitta en ny mening i livet så bör sjuksköterskans roll främst vara att identifiera, vara lyhörd och bemöta den enskilde patientens omvårdnadsbehov. Att involvera anhöriga i vården är en annan viktig faktor för tillfrisknandet samtidigt bör sjukvården sträva efter en mer personcentrerad vård för att kunna se helheten kring patienten.