The purpose of our study has been to investigate the phenomena that is “absence” from school. Using teachers and principals in Gotland as our starting point, we´ve used a qualitative research method to analyze their reasoning, in regards to absence. Together with a secondary analysis of already existing literature and studies. We´ve drawn our own conclusions while also considering all the themes which our method of analysis, Interpretative Phenomenological Analysis, which is based in the philosophical phenomenological perspective, has exposed from the interviews. The interviews were conducted in a manor where we, the authors, interviewed one principal and one teacher in two schools each. The interviews where then transcribed and analyzed. From the analysis, three main themes were identified, screen time, bad mental health and also the responsibility of caretakers and adults. These themes were exposed by our respondents as the most prominent causes to absence among students. These conclusions were that absence is a multi-dimensional concept which could be caused by a number of different factors, and that these factors for the most part coheres. They often contribute to one and other, absence could for example be caused by a bad metal health, which subsequently could be caused by screen time, which could be caused by a lack in responsibility from the caretakers. One recurring, smaller theme which was brought up throughout our study was neuropsychiatric function-disorder and the effects which could follow.

The school has undergone a lot of changes the last couple of years. The pressure on students has increased as grades have generally fallen and in some areas very much. Studies point to the fact that many students in elementary school struggle a lot with the pressure they experience at school. At the same time, research from our discipline shows that new schools are often built without the new type of stools in mind. Researchers in both psychology and architecture believe that the built environment in school has an impact on the mental health of students. Kids in school are more exposed to the pressure and bullying of other students in some specific environments than others. These, in many cases, can be removed by better architecture. At the same time as grades generally drops, grades also increase in certain areas and at specific schools around the country. Studies show that there is a clear relationship between areas with high middle income and high grade students. Research also shows that segregation in school is bad for the students mental health, whether it concerns a school with a high or low average grade. Stockholm city plans a new district for approx. 15,000 inhabitants at Årstafältet. Old buildings will be side by side with new houses, and income variations will increase in the area. Here a school will be built, a school with space for everyone. This project is the result of a number of rules, a framework for the design. These rules were set before the design work started and all decisions taken on the road in some way relate to a number of these rules. This project is a physical translation of a school that was drawn from these rules. Design work has been secondary throughout the design process. Of course, the rules do not exclude good architectural quality, but the project is an investigation into what happens when the shape is a product of a concept. / Skolan har de senaste åren genomgått stor förändring. Pressen på elever har ökat i takt med att betygen generellt har sjunkit och i vissa områden väldigt mycket. Studier pekar på att många elever i grundskolan hemmas av press de upplever i skolan. Samtidigt visar forskning från vår disciplin att nybyggda skolar i många fall byggs utan hänsyn till skolans förändring. Forskare inom både psykologi och arkitektur menar att den byggda miljön i skolan har påverkan på elevers psykiska hälsa. Elever utsätts för press och mobbning av andra elever i mer vissa specifika miljöer. Dessa går i många fall att bygga bort.  Samtidigt som bytygen generellt sjunker ökar också betygen i vissa områden och på specifika skolor runt om i landet. Undersökningar visar att det finns en tydlig relation mellan områden med hög medelinkomst och elever med bra betyg. Forskning visar att segregation i skolan är dåligt för elevers psykiska hälsa oavsett om det gäller en skola med höga eller låga medelbetyg.  Stockholms stad planerar en ny stadsdel för ca. 15.000 invånare vid Årstafältet. Gammal bebyggelse kommer att stå sida vid sida med nya hus och inkomstvariationerna kommer att öka inom området. Här ska en skola byggas, en skola med plats för alla. Detta projekt är ett resultat av ett antal regler, ett ramverk för gestaltningen. Dessa regler sattes upp innan gestaltningsarbetet startad och alla beslut som tagits på vägen förhåller sig på något sätt till ett antal av dessa. Projektet är en fysisk tolkning av en skola som i första hand ritats ur dessa regler. Designarbetet har under hela gestaltningsprocessen varit sekundärt. Givetvis utesluter inte reglerna god form, men projektet är en undersökning i vad som händer när formen är en produkt ur ett koncept.

Mental illness among young people is generally something that has tripled in the 2000s. Thisform of mental illness is usually expressed in the form of stress, anxiety and depression.(Socialstyrelsen, 2013) The group of young people who appear to be most exposed to thisconsists of students (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018).The purpose of this study was to be able to measure how widespread mental illness really isamong students through an interview with the school curator at Luleå University ofTechnology and a survey to find out why mental health is so prevalent among student.The questions that were prepared for both the survey and the interview with the curator areclosely linked, although the interview is more in-depth.The questions raised in the study were, have you ever experienced mental illness during yourstudy period and whether the students have experienced anxiety or stress. Consequently, thestudents had to answer what the causative factors were, as well as what the students do to bestrecover.The results of the study indicate that almost half of the students (47%) have experiencedmental illness during their studies. However, it is interesting that as many as 32 people (89%)responded that they had experienced the feeling of stress and anxiety during their studies. 32people (64%) of the students who thought they were experiencing stress and anxiety felt thatit was due to the studies.When asked what the students do to recover from mental illness or anxiety no one (0%)answered that they seek professional support in the form of a psychologist or student healthconsular. A bit over half of the people asked (58%) deal with it on their own while one of four(25%) choose to do nothing at all and let it pass. The results of the interview and surveys areto a large extent consistent.Mental illness is a fact among students at the same time as it is a major threat to positivedevelopment in society. The numbers are frightening both when it comes to the number ofstudents who are affected and when it comes to the number of students who are trying to seekprofessional help, mostly because of the prevailing stigma. / Psykisk ohälsa bland unga är generellt sett något som har tredubblats under 2000-talet. Denna form av psykisk ohälsa ter sig oftast i form av stress, ångest och depression (Socialstyrelsen 2013). Den grupp av ungdomar som verkar utsättas för detta i högsta grad består av studenter (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018). Syftet med denna studie var att genom en intervju med skolkuratorn på Luleå Tekniska Universitet och en enkätstudie kunna utmäta hur utbrett psykisk ohälsa verkligen är bland studenter samt att ta reda på varför psykisk ohälsa är så utbrett bland studenter. De frågeställningar som förbereddes både för enkätstudien och intervjun med kuratorn är tätt sammankopplade även om intervjun är mer djupgående. Frågeställningarna som framfördes i studien var, har du någonsin under din studieperiod upplevt psykisk ohälsa samt om studenterna har upplevt ångest eller stress. Som följdfråga fick studenterna besvara vad de orsakande faktorerna var enligt de samt vad studenterna brukade göra för att på bästa sätt återhämta sig. Resultaten från studien indikerar på att nästan hälften av alla respondenter (47%) har under sin studietid upplevt psykisk ohälsa, däremot är det intressanta att 32 personer (89%) svarade att de hade upplevt känslan av stress och ångest under sin studietid. 24 personer (64%) av studenterna som tyckte sig uppleva stress och ångest menade på att det berodde på studierna. I frågan om vad studenterna gör för att lättast återhämta sig från psykisk ohälsa eller ångest var det ingen (0%) som svarade att dem uppsöker professionellt stöd i form av psykolog eller studenthälsan. Lite mer än hälften av studenterna (58%) handskas med det på egen hand medans en fjärdedel (25%) väljer att göra ingenting alls och låta det gå över av sig själv. Resultaten av intervjun och enkätundersökningarna stämmer överens i en hög grad. Psykisk ohälsa är ett faktum bland studenter samtidigt som det är ett stort hot för positiv utveckling i samhället. Siffrorna är skrämmande både när det kommer till antal studenter som är drabbade och när det kommer till hur många studenter som faktiskt försöker söka professionell hjälp, detta mest på grund av den rådande stigmatiseringen.

Studier visar att flickor i tonåren lider av stress och oro i högre utsträckning än pojkar och att stressen ofta är skolrelaterad. Syftet med denna studie är att undersöka om mental träning kan ha samband med flickors tankar om sig själv och ämnet matematik. Under tre veckor genomfördes en intervention där en licensierad mental coach medverkade för att guida fyra tonårsflickor i den mentala träningsformen IMT, integrerad mental träning. Enskilda kvalitativa intervjuer genomfördes med flickorna vid start och slut samt att de fick fylla i en skattningsenkät vid start och slut för att se utgångsläget och slutstatus i deras tankar om sig själva och matematiken. Under dessa tre veckor fick flickorna mental träning i skolan två gånger per vecka samt att de fick ljudfiler med avslappningsövningarna att lyssna på, på fritiden. De fick även en personlig reflektionsbok där de kunde skriva ned sina reflektioner och tankar varje dag. Studien visar på en del förändringar i deras mindset, där de vid slutet av interventionen visade ett mer dynamiskt mindset men särskilt visar resultaten att de blivit mindre stressade och att de genom andningsövningarna fått ett verktyg att använda i skolsituationer som känns jobbiga, till exempel inför prov och redovisningar. Vår slutsats är att mental träning kan hjälpa elever att minska stress och förbättra den psykiska hälsan som i sin tur leder till ökad förmåga att klara av sina studier inte bara i matematik utan i alla skolämnen.

Bakgrund: Globalt påverkas miljontals människor av psykisk ohälsa och Japan har en högförekomst, särskilt inom psykiatrisk slutenvård. Sjuksköterskor spelar en nyckelroll i att minska psykiskohälsa genom personcentrerad vård. Trots globalt erkännande som utvecklingsfrågor stämmer befintligforskning inte alltid överens med klinisk praxis. Sjuksköterskestudenters perspektiv är av vikt för enframtida jämlik vård.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av att möta patienter med psykiskohälsa i Japan.Metod: För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats.Datainsamlingen analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke.Resultat: Två teman identifierades: Stigmatisering av psykisk ohälsa och dess inflytande i vården, ochStörre förståelse för psykisk ohälsa.Slutsats: Psykisk ohälsa är en särskilt framträdande samhällelig hälsoutmaning i Japan. Utmaningarsom brist på kontinuitet i vården och otillräcklig kompetens för att hantera psykiska tillståndunderstryker behovet av förbättrad utbildning. Stigmatisering begränsar patientautonomi ochkomplicerar effektiv vård. Forskningen understryker behovet av ökad samhällelig kunskap i Japan ompsykisk ohälsa och föreslår ytterligare studier utifrån patientperspektiv för att förbättra vårdkvaliteten.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att livmodern opereras bort och är ett kirurgiskt ingrepp inom gynekologin. I Sverige utförs det cirka 4000 hysterektomier varje år. Det kan utföras som en total hysterektomi eller subtotal hysterektomi, även kallat supracervical hysterektomi. Vanliga indikatorer för hysterektomi är cystor på äggstockarna, framfall, myom, endometrios, kronisk bäckensmärta, bäckenmassa, endometricancer eller onormala livmoderblödningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas skattade livskvalitet efter hysterektomi. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderade nio vetenskaliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att den skattade livskvaliteten kunde påverkas av när mätningarna gjordes i förhållande till det kirurgiska ingreppet samt indikationen för kirurgin. Initial försämring visades inom flera områden, följt av succesiv förbättring. Samtidigt som några område påvisade en kvarstående försämring efter hysterektomin. Slutsats: Resultatet visade att kvinnornas livskvalitet påverkades av flera faktorer. Inom flera områden sågs en initial försämring efter hysterektomin, som följdes av en successiv förbättring vid uppföljningarna. Däremot påvisades en kvarstående försämring inom några områden. Livskvaliteten visade sig även påverkas av när mätningarna gjordes i förhållande till det kirurgiska ingreppet och ingreppets indikation. Ökade kunskaper hos sjuksköterskorna över kvinnornas situation kan bidra till bättre omvårdnad och kvinnans livskvalitet ökar. Därmed kan litteraturstudiens resultat vara av betydelse för sjuksköterskor som möter hysterektomerade kvinnor.

Bakgrund: Årligen drabbas 6000 människor av ett hjärtstopp utanför sjukhus och 2500 människor på sjukhus i Sverige. Andelen överlevare ökar både på och utanför sjukhus, vilket medför att fler människor bland annat upplever psykiska utmaningar som komplikationer till hjärtstoppet. Tidigare forskning beskriver att många patienter upplever bristande information och stöd från sjukvården efter hjärtstoppet.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av psykisk hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: Studiens valda design var en litteraturstudie baserad på Kristensson (2014), som inkluderade sex kvalitativa, två kvantitativa och en mixad artikel från databaserna PubMed och CINAHL. För att analysera det insamlade materialet tillämpades en integrerad analys.  Resultat: Resultatet visade att patienterna upplevde både negativa och positiva upplevelser efter hjärtstoppet. Psykiska påfrestningar och förändrade känslouttryck var de två kategorier som representerade litteraturstudiens resultat. De psykiska påfrestningarna innebar att patienterna upplevde ångest, rädsla och nedstämdhet medan de förändrade känslouttrycken innebar att patienterna upplevde en förstärkt livslust samt känslomässiga utmaningar.  Slutsats: Slutsatsen var att patienternas psykiska hälsa påverkades både negativt och positivt av att ha överlevt ett hjärtstopp. Betydande för den psykiska hälsan var en bra eftervård, där sjuksköterskor gav adekvat stöd anpassat för den enskilda patienten.

No description available.

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som drabbar ungefär 10 procent av kvinnor över hela världen. Vanliga symtom är att det gör ont i underliv, urinblåsa, vid tarmtömning eller under sex. Man vet inte med säkerhet vad endometrios beror på och det finns i dagsläget inget botemedel mot sjukdomen. Endometrios diagnostiseras främst genom laparoskopi och behandlas främst med smärtlindring och hormonbehandling, och i vissa fall även med operation. De första symtomen uppträder vanligtvis under tonåren och kan hålla i sig fram till klimakteriet. Smärtan som ofta förekommer vid endometrios kan innebära en psykisk påfrestning och leda till problem inom fler livsområden. Många kvinnor känner sig även missnöjda med stödet från vården och sjukdomen kan medföra lidande under stora delar av de drabbade kvinnornas liv. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och analysera tidigare forskning med fokus på kvinnors erfarenheter av endometrios. Mer specifikt fokuserade studien på kvinnornas upplevelser av hur smärtan påverkade deras psykiska mående samt deras upplevelser av stöd från vården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en tematisk analys användes för att undersöka kvinnors egna erfarenheter av psykisk hälsa i relation till endometrios samt erfarenheter av hälso- och sjukvården. Resultat: Endometrios påverkade många olika livsområden, inte enbart den fysiska hälsan, utan även psykisk, social och emotionell hälsa tog skada. Det psykiska måendet påverkades i första hand av hur intensiv och ofta förekommande smärtan var. Endometrios kunde leda till en försämrad livskvalitet, depression och ångest. Det kunde ta många år innan man fick en diagnos och många kvinnor beskrev negativa erfarenheter i mötet med hälso- och sjukvården. Detta kunde bero på att deras smärta normaliserades, på grund av brist på information eller på grund av att personalen inte upplevdes ha tillräckligt med kunskap kring endometrios. Slutsats: Endometrios ses i dagsläget främst som en fysisk eller biologisk sjukdom och det är främst de symtomen som behandlas. Däremot påverkar endometrios många olika livsområden och de drabbade kvinnorna upplever ett behov av att få diskutera sina individuella behov med professionella. Endometrios är ett biopsykosocialt problem som även kräver en sådan behandling, exempelvis stöd kring den psykiska hälsan eller hjälp med sociala problem.

Bakgrund: I dagens samhälle lever många äldre med psykisk ohälsa och försämrat psykiskt välmående. Äldre personer är den största gruppen som använder sig av antidepressiva läkemedel och i takt med att den äldre befolkningen ökar behövs ytterligare insatser för att främja psykisk hälsa och behandla psykisk ohälsa. Forskning har visat naturens positiva effekter på den psykiska hälsan bland annat genom utomhusvistelse och olika former av grön rehabilitering har växt fram.  Den teoretiska referensram som lyfts fram är Dahlberg och Segestens teori om hälsa som innefattar hela människan. Med denna teori som grund visas hur sjuksköterskan kan stärka de äldres upplevda hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av trädgårdsterapi på äldre personers psykiska hälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes bestående av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat visade att trädgårdsterapi kan bidra till ett förbättrat psykiskt välmående i form av ökad livskvalitet, självuppfattad hälsa och självförtroende. Resultatet visade också att trädgårdsterapi bidrar till en ökad känsla av gemenskap och delaktighet i form av förbättrade sociala relationer på både kort och lång sikt samt minskad känsla av ensamhet. Den kognitiva förmågan förbättrades genom bland annat minskning av förvirring. Slutsats: Trädgårdsterapi kan ses som en god komplementär omvårdnadsåtgärd i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att förbättra den psykiska hälsan hos äldre. Det är också en kostnadseffektiv åtgärd som kan bidra till minskade utgifter för läkemedel och fallolyckor.