Smärta är en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och långvarig smärta beroende på dess tidsaspekt. En akut smärta kan övergå till långvarig smärta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhällsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smärta då bedömning och behandling av smärta är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smärtforskningen har utvecklats anses smärtbehandlingen fortfarande vara otillräcklig. Därför är det relevant att belysa de faktorer som påverkar smärta och ökar möjligheten till en god smärtbehandling. Syftet med studien var att belysa psykologiska faktorers betydelse vid smärta och smärtbehandling. Litteraturstudien bestod av 19 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visar att smärta och smärtbehandling påverkas av psykologiska faktorer såsom förväntningar, tidigare erfarenheter och känslomässigt tillstånd. Det är av betydelse att sjuksköterskan är medveten om de psykologiska faktorer som påverkar smärta och smärtbehandling. Genom denna kunskap kan en maximal smärtbehandling uppnås och risken för att den akuta smärtan övergår i långvarig smärta minimeras.

<p>Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar mer och mer för varje år. Att drabbas av diabetes innebär behov av livsstilsförändring som kräver kunskap om sjukdomens inverkan på individen. Det har länge varit känt att diabetes kan orsaka förändringar i sexualiteten. Omvårdnadens syfte är att stärka hälsa och förebygga sjukdom, att främja läkande och välbefinnande samt att underlätta liv med långvarig sjukdom, handikapp och lidande. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är relaterade till sexuella svårigheter hos diabetespatienter. Metoden var en litteraturstudie och artiklar relevanta för studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade bearbetats framkom nio viktiga faktorer. Resultatet visar att sexuell dysfunktion hos diabetiker är kopplat till anpassning till sjukdomen, äktenskaplig kvalitet, depression, trötthet, diabeteskomplikationer, glukosnivå, medicinsk behandling utöver insulin, ålder samt rökning, alkoholförbrukning och fetma. Sjukdomen upplevs ofta som ett angrepp på identiteten och självkänslan. Det är viktigt att patienten lär sig mer om sjukdomen och dess inverkan på sexuell funktion. För att nå bästa resultat krävs ett samspel mellan sjuksköterska och patient samt att sjuksköterskan ser patienten som en individ och anpassar omvårdnadsåtgärder efter varje individs behov. Risken finns att patienter ser sjukdomen som det primära hindret för att uppleva en sexuellt trygg gemenskap, och därmed avstår från att ta de initiativ som skulle kunna leda till målet. Sjuksköterskans uppgift är att lära patienten hantera sin sexuella dysfunktion och få paret att hitta varandra igen vilket är viktigare än att snabbt återställa dysfunktionen.</p>

Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar mer och mer för varje år. Att drabbas av diabetes innebär behov av livsstilsförändring som kräver kunskap om sjukdomens inverkan på individen. Det har länge varit känt att diabetes kan orsaka förändringar i sexualiteten. Omvårdnadens syfte är att stärka hälsa och förebygga sjukdom, att främja läkande och välbefinnande samt att underlätta liv med långvarig sjukdom, handikapp och lidande. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är relaterade till sexuella svårigheter hos diabetespatienter. Metoden var en litteraturstudie och artiklar relevanta för studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade bearbetats framkom nio viktiga faktorer. Resultatet visar att sexuell dysfunktion hos diabetiker är kopplat till anpassning till sjukdomen, äktenskaplig kvalitet, depression, trötthet, diabeteskomplikationer, glukosnivå, medicinsk behandling utöver insulin, ålder samt rökning, alkoholförbrukning och fetma. Sjukdomen upplevs ofta som ett angrepp på identiteten och självkänslan. Det är viktigt att patienten lär sig mer om sjukdomen och dess inverkan på sexuell funktion. För att nå bästa resultat krävs ett samspel mellan sjuksköterska och patient samt att sjuksköterskan ser patienten som en individ och anpassar omvårdnadsåtgärder efter varje individs behov. Risken finns att patienter ser sjukdomen som det primära hindret för att uppleva en sexuellt trygg gemenskap, och därmed avstår från att ta de initiativ som skulle kunna leda till målet. Sjuksköterskans uppgift är att lära patienten hantera sin sexuella dysfunktion och få paret att hitta varandra igen vilket är viktigare än att snabbt återställa dysfunktionen.

Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra en kvinnodominerad och en mansdominerad organisations explicita attityder gentemot mångfald på arbetsplatsen. Till studien användes Workplace Diversity Survey för att mäta enskilda personers attityder, deras resultat sammanställdes till ett gemensamt medelvärde och utgjorde organisationens attityd gentemot mångfald. Datan samlades in genom att skicka ut enkäten via e-mail och ge ut den i samband med en workshop. Resultatet analyserades i SPSS med ett Mann Whitney U test för att se om det fanns en signifikant skillnad. Resultatet visade inte på någon signifikant skillnad mellan organisationerna. Diskussionen fokuserade på faktorer som kan ha inverkat på resultatet samt potentiella problem med mätverktyget och studien. / This study aimed to investigate and compare two organisations explicit attitudes towards diversity in the workplace, one female dominated and one male dominated. Workplace Diversity Survey was used to measure the attitude of individuals in a sample. The assembled results represented each organisation`s attitude towards diversity. The data was collected by administering the survey via e-mail and handing them out at a workshop. The result was analyzed in SPSS with an Mann Whitney U test to see if there were a significant difference. The findings indicated that there were no significant difference between these organisations attitudes. Potential factors that may have influenced the result is brought up in the discussion, as well as problems with the study and the instrument that were used.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka självrapporterade faktorer som bidrar till utvecklandet av vanan att läsa på fritiden bland flerspråkiga mellanstadieelever i Sverige. Enkäter om läsning delades ut i klasser med fyror, femmor och sexor på tretton olika svenska skolor. De inhämtade svaren analyserades sedan för att hitta mönster i faktorerna som eleverna nämnde samt signifikanta samband mellan självrapporterad frekvens av fritidsläsning och andra variabler tagna från elevernas svar. Frekventa svar på de öppna frågorna om gynnsamma faktorer för utvecklandet av fritidsläsning bland elevernas jämlikar inkluderar tillgång till en ”bra” bok eller den ”rätta” boken, tautologiska svar och läsförmåga. Följande variabler visade sig korrelera positivt med frekvens av fritidsläsning: att gilla läsning, att få boktips, att vara i närkontakt med läsare och att läsa sitt modersmål i skolan. Signifikanta skillnader i medelvärde för frekvens av fritidsläsning upptäcktes mellan olika skolor och olika klasser, vilket gör även skol- och klassplacering till möjliga faktorer.

Bakgrund: I dagens samhälle ligger inte fokus bara på den fysiska produkten utan även på konsumentbeteendet och värdet av ett varumärke. Varumärken bär på symboliska värden som konsumenter använder sig av för att identifiera sig själva och skapa gemenskaper, även kallat Brand communities. Idag påverkas konsumenter mindre av reklam och produktplaceringar och marknadsförare arbetar därför ständigt med  att tolka konsumenter och vad som motiverar deras konsumentbeteende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som motiverar konsumenter till att välja en smartphone. Frågeställningar: Vilka faktorer är motiverande för kunden när de väljer att köpa en smartphone? Vilken av dessa faktorer är dominerande för kunden? Hur påverkar den dominerande faktorn konsumenten? Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsens metodologiska ansatser utgör ett förhållande mellan teori och praktik och fortsättningsvis har forskningsstrategin utgått från en deduktiv ansats. Studien har tillämpat källtriangulering via två fokusgruppsintervjuer med åtta personer och kompletterats med tre telefonintervjuer med tre olika försäljare. Slutsats: Slutsatsen visar att samtliga kulturella, sociala och psykologiska faktorer motiverar konsumenter till att välja en smartphone, dock är den främsta påverkande faktorn konsumentens vänner som tillhör kategorin för de sociala faktorerna. Konsumentens vänner introducerar konsumenten för nya produkter, varumärken och trender. Tillhörande de sociala faktorerna finner vi även status och roller. Smartphones associeras med vissa värden såsom exklusivitet och kan bli ett hjälpmedel för att att uppnå en viss status eller leva upp till en viss roll. Detta skapar sedan preferenser och associationer hos konsumenten som driver den till att välja en smartphone. / Background: In today's society, not only is the focus on the physical product but also on the behavior of the consumer and the value of a brand. Brands carry symbolic values ​​that consumers use to identify themselves and create communities, also known as Brand communities. Today, consumers are less affected by advertising and product placements and as a result, marketers are constantly working to interpret consumers and what motivates the consumer behavior. Purpose: The aim of the study is to investigate the underlying factors which motivate consumers to choose a smartphone. Issues: What factors motivate the customer when they choose to buy a smartphone? Which of these factors are dominant for the customer? How does the dominant factor affect the consumer? Method: The study is based on a qualitative research strategy. The methodological approaches of the study constitutes a relationship between theory and practice and, as a consequence, the deductive approach has been selected. The study has applied source triangulation through two interviews with a focus group consisting of eight people and supplemented with three telephone interviews with different sales representatives. Conclusions: The conclusion shows that all cultural, social and psychological factors motivate consumers to choose a smartphone. However, the main influencing factor is consumers friends who belong to the category of social factors. Consumer friends introduce the consumer for new products, brands and trends. Among the social factors we also find status and roles. The smartphone is associated with certain values ​​as exclusivity and can be a tool for achieving a certain status or living up to a certain role. This then creates preferences and associations of the consumer that drives it to choose a smartphone.

The home-field advantage is a common subject in team sports and football. This phenomenon implies that a team performs better on home field than it would, if it met the same team on away field. Furthermore, the football season 2020 has been rather unique thus no crowd has been allowed into Swedish football stadiums. Therefore, the aim of this study was to examine, analyze and compare statistics and then interview professional Swedish football players to find possible explanations to the final result of Allsvenskan 2020 for men. To fulfill our purpose with this study, we’ve used the method of triangulation and as a theoretical framework, we've used 6 of Pollards (2008) 8 factors concerning home field advantage. We´ve gathered all the statistics from the website footballstats.org and later on processed it thru a chi-squared-test to compare a theoretical outcome for the season 2020 with the crowd, with the actual outcome of the season 2020 without the crowd. The theoretical outcome was created by calculating the mean value of the seasons 2015-2019 combined. To facilitate the process, Allsvenskan has been divided into three pools. To explain our statistical result we’ve interviewed 3 players from different teams in the league, one from each pool. The results showed that the home-field advantage has decreased in all three pools. The teams in pool one have won significantly less games at home-field, while the teams in pool three has won more games at away field compared to the theoretical outcome. Crowd effects, psychological effects and travel effects have had the most impact on the home-field advantage according to the interviewed players. Rule factors, specific tactics and referee bias had less impact on the outcome.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka olika orsaker det finns som gör att elever väljer att undvika att delta helt eller delvis på idrottslektionen. Den bygger på en systematisk informationssökning av tolv primära källor i form av vetenskapliga tidskriftsartiklar eller vetenskapliga rapporter. I kunskapsöversikten används tre teman för att analysera resultatet. Resultatet av kunskapsöversikten visar på olika orsaker ur elevers perspektiv som gör att de väljer att undvika helt eller delvis att delta på idrottslektionen. Utifrån våra tolv primära källor kunde tre övergripande teman identifieras: sociala, psykologiska och miljörelaterade. Vi har identifierat omklädningsrummet som en stor miljöfaktor, elevers självkänsla som en psykologisk faktor samt elevernas bemötande gentemot varandra som en social faktor till att elever inte vill delta på idrottslektionen. Kunskapsöversikten ska ge en djupare förståelse kring dessa faktorer och med denna förståelse hjälpa idrottslärare att arbeta främjande genom att motivera eleverna och på så vis öka delaktighetsgraden.

Bakgrund: Skador som är relaterade till idrott är ett stort problem i världen. Basket är en av de lagidrotter där flest idrottare skadar sig, de vanligaste skadorna inom basket är knäskador och därefter fotledsskador. En idrottsskada påverkar inte bara de fysiska funktionerna utan också de psykologiska och sociala. På ett Riksidrottsgymnasium (RIG) med inriktning basket så studerar elever för att få vara så nära elitbasket som möjligt och få träna på en hög nivå. I en studie som gjort på RIG visade de sig att många elever upplever en identitetskris och i samband med skada ifrågasatte många sin karriär som elitidrottare. Syfte: Syftet med studien var att beskriva elevers upplevelse av rehabilitering efter idrottsskada på ett Riksidrottsgymnasium med inriktning basket. Metod: Material samlades in genom intervjuer med sex stycken elever på ett RIG. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier, Frustration och osäkerhet över vilka konsekvenser skadan har gett, Vikten av att få stöd, Motivation till att fortsätta spela basket. Konklusion: I studien framkom det att stöd efter idrottsskada är av stor betydelse och att detta ges av personal, vänner och familj. Många elever upplever frustration över att inte kunna spela men också en osäkerhet angående deras framtida karriär inom idrotten. Motivation till att fortsätta spela trotts skadan är något alla elever har gemensamt.