Det övergripande ämnet för denna studie har varit kulturell mångfald. Syftet med denna studie har varit att genom intervjuer undersöka vad kulturell mångfald uppfattas handla om och vilka värden som uppfattas ligger i en kulturell mångfald i barngruppen enligt en grupp förskollärare.Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor och även förskolor med olika mycket variationer i deras kulturella mångfald. Under intervjuerna har jag strävat efter att få förskollärarna att börja berätta om sina erfarenheter och förståelser av ämnet. Resultatet har tagit form genom metoden klippt och klistrat med många delar av sorteringar och bildningar av uppfattningar av vad varje mönster i sig visat på. Tidigare forskning på området har bland annat visat att kulturell mångfald är något bra som ger barnen möjlighet till att bredda deras erfarenheter av olika andra. Resultatet från min studie synliggör precis som tidigare forskning att ett av värdena i en kulturell mångfald i barngruppen uppfattas vara att erfarenheterna med en kulturell mångfald vidgar barnens erfarenheter av människors olikheter. Tidigare forskning på området har även visat att begreppet kulturell mångfald är komplext och kan innefatta många dimensioner vilket även mitt resultat visat på, mitt resultat har även visat på att dessa dimensioner uppfattas vara grundande i individens bakgrund med betoning på att alla individer bär på egna kulturer i sig. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Bakgrund: I dagens samhälle ligger inte fokus bara på den fysiska produkten utan även på konsumentbeteendet och värdet av ett varumärke. Varumärken bär på symboliska värden som konsumenter använder sig av för att identifiera sig själva och skapa gemenskaper, även kallat Brand communities. Idag påverkas konsumenter mindre av reklam och produktplaceringar och marknadsförare arbetar därför ständigt med  att tolka konsumenter och vad som motiverar deras konsumentbeteende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som motiverar konsumenter till att välja en smartphone. Frågeställningar: Vilka faktorer är motiverande för kunden när de väljer att köpa en smartphone? Vilken av dessa faktorer är dominerande för kunden? Hur påverkar den dominerande faktorn konsumenten? Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsens metodologiska ansatser utgör ett förhållande mellan teori och praktik och fortsättningsvis har forskningsstrategin utgått från en deduktiv ansats. Studien har tillämpat källtriangulering via två fokusgruppsintervjuer med åtta personer och kompletterats med tre telefonintervjuer med tre olika försäljare. Slutsats: Slutsatsen visar att samtliga kulturella, sociala och psykologiska faktorer motiverar konsumenter till att välja en smartphone, dock är den främsta påverkande faktorn konsumentens vänner som tillhör kategorin för de sociala faktorerna. Konsumentens vänner introducerar konsumenten för nya produkter, varumärken och trender. Tillhörande de sociala faktorerna finner vi även status och roller. Smartphones associeras med vissa värden såsom exklusivitet och kan bli ett hjälpmedel för att att uppnå en viss status eller leva upp till en viss roll. Detta skapar sedan preferenser och associationer hos konsumenten som driver den till att välja en smartphone. / Background: In today's society, not only is the focus on the physical product but also on the behavior of the consumer and the value of a brand. Brands carry symbolic values ​​that consumers use to identify themselves and create communities, also known as Brand communities. Today, consumers are less affected by advertising and product placements and as a result, marketers are constantly working to interpret consumers and what motivates the consumer behavior. Purpose: The aim of the study is to investigate the underlying factors which motivate consumers to choose a smartphone. Issues: What factors motivate the customer when they choose to buy a smartphone? Which of these factors are dominant for the customer? How does the dominant factor affect the consumer? Method: The study is based on a qualitative research strategy. The methodological approaches of the study constitutes a relationship between theory and practice and, as a consequence, the deductive approach has been selected. The study has applied source triangulation through two interviews with a focus group consisting of eight people and supplemented with three telephone interviews with different sales representatives. Conclusions: The conclusion shows that all cultural, social and psychological factors motivate consumers to choose a smartphone. However, the main influencing factor is consumers friends who belong to the category of social factors. Consumer friends introduce the consumer for new products, brands and trends. Among the social factors we also find status and roles. The smartphone is associated with certain values ​​as exclusivity and can be a tool for achieving a certain status or living up to a certain role. This then creates preferences and associations of the consumer that drives it to choose a smartphone.

<p>I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar. Det visar sig finnas en tendens till stark lojalitet gentemot utvalda varumärken och som kan förstås bättre genom att vidare bland annat undersöka kulturella faktorer, sociala och humana förhållanden i regionen.</p><p> </p>

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar. Det visar sig finnas en tendens till stark lojalitet gentemot utvalda varumärken och som kan förstås bättre genom att vidare bland annat undersöka kulturella faktorer, sociala och humana förhållanden i regionen.

Bakgrund: ADHD-diagnostisering hos barn och ungdomar har de senaste åren ökat i snabb takt. Problematiskt beteende hos barn och ungdomar har alltid uppmärksammats men har de senaste 20 åren i allt högre utsträckning kommit att förstås som ADHD. Diagnosen ADHD ses idag som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som riskerar att försämra livskvalitén och skapa lidande inom flera aspekter av livet. Den främsta behandlingen är farmakologisk. Det dominerande perspektivet på ADHD är det biomedicinska där orsakerna ses som ärftliga och biologiska och prevalensen av diagnosen anses vara jämnt fördelad globalt. Trots att barn växer upp med olika förutsättningar i vitt skilda miljöer så är diagnoskriterierna universella, och baseras dessutom på subjektiva bedömningar. Syfte: Att undersöka hur socioekonomiska och kulturella faktorer relaterar till identifiering och behandling av ADHD-symptom hos barn och ungdomar. Metod: En systematisk litteraturstudie med innehållsanalys har genomförts baserad på 20 vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet genererade två huvudkategorier och fem underkategorier. Den första huvudkategorin Tolkning av barnets beteende visade att kulturella och socioekonomiska faktorer påverkade hur omgivningen upplevde barnet och i vilken utsträckning beteendet tolkades som ADHD. Förälderns kulturella bakgrund påverkade förklaringsmodeller till barnets beteende och förhållningssätt till behandling där föräldrar med ursprung utanför den västerländska kulturen var mer benägna att använda andra förklaringsmodeller. Den andra huvudkategorin Stressorer som påverkar barnet visade att låg socioekonomisk status var förknippad med hög sannolikhet för barnet att få en ADHDdiagnos och tillhörande av etnisk minoritetsgrupp var förknippat med låg sannolikhet att få diagnosen trots ekonomisk utsatthet. Slutsats: Subjektiva faktorer som förklaringsmodeller, syn på normalitet och stereotypa föreställningar, liksom kontextuella faktorer som fattigdom och utanförskap samverkar och påverkar vem som får en ADHD-diagnos. Vita pojkar tillhörande majoritetsbefolkningen är överrepresenterade gällande ADHD-diagnos. Det finns ett behov av att vidga perspektivet och utveckla förklaringsmodeller och behandling vid barns och ungdomars dysfunktionella beteende för att bättre möta upp behovet av hjälp och stöd. / Background: Diagnosing ADHD in children and adolescents has rapidly increased over the last years. Historically, problematic behavior in children and adolescents has always drawn attention. However, over the last 20 years it has become conceptualized, to a great extent, as ADHD. Today, ADHD is seen as a neuropsychiatric disability that could endanger quality of life and cause suffering in different aspects of life. The main treatment is pharmacological. The dominating perspective on ADHD is the biomedical perspective where causes are seen as inherent and biological, and the prevalence of the diagnosis is considered evenly distributed globally. Even though children grow up in different conditions in diverse environments the diagnostic criteria are universal and based upon subjective assessments. Aim: To examine how socioeconomical and cultural factors relate to identifying and treating ADHD symptoms in children and adolescents. Method: A systematic literature review with content analysis based on 20 articles was conducted. Result: The result generated two main categories and five sub-categories. The first main category, Interpretation of the child’s behavior, showed that cultural and socioeconomic factors affected how the child was seen and to what extent the behavior was interpretated as ADHD. The parent’s cultural background influenced explanatory models of the child’s behavior and approach to treatment. Parents originating outside of Western culture were more likely to use other explanatory models. The other main category Stressors affecting the child showed that low socioeconomic status was associated with high likeliness of receiving an ADHD diagnosis, and children from ethnic minority groups had a low likeliness to receive the diagnosis despite economic vulnerability.  Conclusion: Subjective factors, such as explanatory models, view on normality and stereotype ideas, as well as contextual factors such as poverty and exclusion interact and influence who receives an ADHD diagnosis. Caucasian boys from the majority population were overrepresented regarding receiving an ADHD diagnosis. There is a need to broaden the perspective and develop explanatory models and treatment for children’s and adolescent’s dysfunctional behavior to better meet the need for help and support.

Syfte: International Standards on Auditing (ISA) är ett ramverk för revision som introducerats för att öka revisionskvaliteten globalt. Övergången till ISA ökar kontinuerligt bland världens länder. En bidragande orsak är att EU har antagit övergången i det åttonde bolagsrättsliga direktivet. Trots fördelarna råder ett visst motstånd mot ISA i delar av världen. Med stöd från tidigare litteratur antar vi att detta kan förklaras av kulturella skillnader, medlemskap i EU, skillnader av legalt system och marknadens orientering, samt storlek på ekonomin. Arbetets syfte är att undersöka om dessa faktorer påverkar den globala spridningen av ISA.   Metod: Vi har inkluderat 60 länder i vår studie. De variabler som har undersökts för varje nation är: Hofstedes kulturella variabler, EU-medlemskap, BNP, legalt system samt ekonomisk inriktning. Sekundärdata har samlats in från allmänt accepterade källor. Insamlade data har sedan bearbetats med statistiska metoder.   Resultat och slutsats: Resultaten från vår studie har visat att Hofstedes kulturella faktorer inte har samband med antagandet av ISA. Endast ett fåtal av de övriga variablerna visade signifikans med antagandet, nämligen EU-medlemskap och BNP. EU är därmed en viktig faktor för övergången till ISA. Variabeln EU visade ett signifikant samband med Hofstedes kulturella variabler. Det råder därmed kulturella skillnader mellan länderna inom och utanför EU, som i sin tur har påverkan på antagandet av ISA. Vår slutsats är att EU-medlemskap och storlek på ekonomin har påverkan på ländernas benägenhet för att anta ISA.   Förslag till fortsatt forskning: Studiens komplexitet gör att det finns möjligheter att göra större fördjupningar med fler och annorlunda mätvariabler. Det finns även möjlighet till liknande studier av hur kulturella faktorer påverkar övergången till andra internationella ramverk inom finansiell rapportering.   Uppsatsens bidrag: Föreliggande undersökning lämnar ett unikt bidrag till redovisningslitteraturen genom att vara den första studien att undersöka den internationella spridningen av revisionsstandarder i form av ISA och bidra till minskning av informationskostnader för företag runt om i världen. / Aim: International Standards on Auditing (ISA) is a framework introduced to improve auditing quality globally. Adoption of ISA is increasing continuously around the world. An essential contributing factor is the accepting of the Eighth Company Law Directive by the EU. However, the ISA adoption is far from been accepted by all countries; despite its obvious advantages. Prior work identifies cultural differences, EU-membership, size of economy, and differences in legal systems and market orientation as key factors in this adoption process. The study aims to examine if these factors influence global spreading of ISA.   Method: Our study includes 60 countries. The variables that have been introduced for each country are: Hofstede’s cultural variables, membership in the EU, GDP, type of legal system and economics. Secondary data were collected from generally accepted sources. The collected data were then analyzed using statistical methods.   Result and conclusions: The results of our study have shown that Hofstede’s cultural factors are not associated with ISA adoption. Only few other variables have shown significance with the hypothesis. These variables are EU-membership and GDP. Therefore, EU is an important factor for ISA adoption. Variable EU has shown significance with Hofstede’s cultural factors. This proves cultural differences between EU and other countries, which in turn influences ISA adoption. Our conclusion is that EU-membership and economy size influence inclination to ISA-adoption.   Suggestions for future research: The study's complexity gives opportunities to make future extensions by adding more variables. It is possible to conduct similar studies of cultural influence on the adoption of other international frameworks within financial reporting.   Contribution of the thesis: Our research makes a unique contribution to the accounting literature by being the first study to examine the international spreading of auditing standards in form of ISA and contributing to reducing information costs in the companies all around the world.

El propósito de esta investigación es identificar los factores culturales de los suecos y los españoles, en su encuentro dentro de una organización, que pueden intervenir en el establecimiento económico en España. Estudios anteriores han identificado la problemática de los encuentros culturales dentro de las organizaciones, y postulan que en realidad existen diferencias culturales claras entre las naciones, que pueden conducir a un resultado económico negativo. Los participantes de la investigación ya están familiarizados con el concepto principal del estudio, la cultura organizacional, puesto que son estudiantes de negocios. Estos respondieron a una encuesta, llevada a cabo tanto en español como en sueco, que trata de medir las actitudes, y el promedio obtenido por la importancia que pone el encuestado en cada afirmación, entre un intervalo de uno hasta cinco, de los participantes. Según las respuestas de 67 participantes, podemos responder a la pregunta de investigación, es decir, que sí existen diferencias culturales entre los suecos y los españoles hoy en día. En este trabajo se sacan además conclusiones acerca de cuáles de éstas pueden impedir un establecimiento económico exitoso en España.

Under de senaste decennierna har turismen i världen ökat kraftigt, inte minst i Sverige. Turistindustrin står inför många utmaningar och då konkurrensen ökar och avstånden krymper mellan olika länder och världsdelar är det viktigt att beakta de kulturella skillnader som finns och vad vi bör känna till om dessa skillnader när det gäller turism. Kunskapen om dessa skillnader kan vara avgörande vid marknadsföring och inrättandet av nya resmål. Turister från Mellanöstern är sällsynta i Sverige och vi vill med denna uppsats ta reda på om dessa kulturella och religiösa skillnader kan vara hinder för turism från dessa länder samt andra motiv hos dessa medborgares när de reser, samt om det finns eventuella andra motiv dom kan vara orsaken till den dåliga besöksstatistiken i Sverige. Mellan länderna i Mellanöstern finns det stora ekonomiska skillnader och denna studie har därför fokuserats på de potentiella turister som kan finnas i Gulf Cooperation Council-länderna (GCC), där uppsatsen vidare avgränsats till Dubai som ingår i Förenade Arabemiraten ”United Arab Emirates, UAE” och till Qatar. Sverige anses vara ett land som turister från UAE och Qatar borde vilja besöka, då vi har ett motsatsförhållande i klimatet, med en behaglig sommartemperatur och gröna landskap sommartid. Trots detta är antalet turister från dessa länder lågt och det borde finnas möjligheter att öka antalet turister till Sverige. Denna bakgrund har lett uppsatsens författare till problemformuleringen: vilka motiv resenärer har när de skall resa, då de potentiella turisternas ekonomi, lagar och kulturella värderingar som råder i UAE och Qatar skiljer sig väsentligt från samhället i Sverige? Med utgångspunkt i motiv- och kulturteorier är uppsatsens övergripande syfte att undersöka turisters resemotiv från UAE och Qatar, samt att belysa några kulturella faktorer som kan påverka dessa turisters val av destination. – Vad motiverar turister från UAE och Qatar, när de bokar sina resor till en destination? – Vilka skillnader finns det i de olika kulturerna mellan UAE, Qatar och Sverige som kan övervinnas och möjliggöra ett större utbyte av turister? – Vilken lärdom kan Sveriges turistnäring dra från detta? Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ- och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen har skett med hjälp av personliga intervjuer med medborgare från UAE och Qatar, samt intervjuer med lokala aktörer och aktörer från Sverige. Den kvantitativa datainsamlingen består av enkäter som delats ut till medborgare i UAE och Qatar. För att stärka uppsatsens primärdata har sekundärdata i form av hemsidor, litteratur och vetenskapliga artiklar använts. Slutsatserna av studien är: både motivation och kultur har stor påverkan på turisters val av resmål. Kunskap/okunskap om resmålet när det gäller kultur, religion och en mängd olika krav som kommer ur detta är viktiga att beakta för att lyckas locka turister från dessa länder.