Arbetsrelaterad stress har under de senaste decennierna blivit ett stort samhällsproblem. Allt fler lider av psykiska besvär till följd av arbetsrelaterade stress, något som orsakar negativa effekter på såväl individen som på företagen och samhället i stort. IKEA Borlänge har i en nyligen genomförd medarbetarundersökning uppmärksammat att stora delar av personalen upplever en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Denna studie ämnade att undersöka vilka huvudsakliga stressorer som enligt medarbetarna ligger bakom den arbetsrelaterade stressen.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre olika avdelningar på företaget. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, frånvarande ledarskap och bristande socialt stöd är de stressorer som i störst utsträckning påverkar medarbetarnas upplevda stress.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur sex rektorer i en värmländsk kommun upplever sin</p><p>psykosociala arbetsmiljö. Enligt en undersökning som Sveriges Skolledarförbund har gjort så har</p><p>43 procent av deras medlemmar helt lämnat sin anställning under åren 2000 till 2006. Det</p><p>motsvarar 9 procent om året, vilket kan tolkas som ett stort bortfall. Denna studie är en kvalitativ</p><p>undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med</p><p>att de intervjuade upplever att de utsätts för höga krav, både formella och informella. De</p><p>upplever att de har stora möjligheter att styra över sina arbetsuppgifter, men inte lika stora</p><p>möjligheter att bestämma över sin tid. Ibland upplever de ensamhet på grund av att de är chefer</p><p>och alltid ytterst ansvariga för verksamheten, men för det mesta känner de sig omtyckta och</p><p>respekterade. Rektorn kan kallas för mellanchef på grund av organisatorisk position samt</p><p>arbetssituation. De intervjuade upplever också vissa svårigheter med att arbeta i en politiskt styrd</p><p>organisation.</p>

Studiens syfte är att mäta balansen mellan ansträngning och belöning hos mellan- och högstadielärare som arbetar på en skola i Stockholms län utifrån Johannes Siegrist ansträngning-belöningsmodell. Vidare är syftet med studien att undersöka om det finns skillnader i den upplevda balansen beroende på kön, ålder, arbetslivserfarenhet i yrket och på nuvarande skola, anställningsform samt om respondenten har barn under 18 år i hushållet. Studien baseras på en enkätundersökning med 48 mellan- och högstadielärare. Tidigare forskning om psykosocial arbetsmiljö understryker att de subjektiva upplevelserna och att en fungerade arbetsmiljö är viktigt för en god hälsa hos arbetstagarna. Läraryrket har pekats ut som speciellt utsatt för en sämre arbetsmiljö då det präglas av hög arbetsbelastning kombinerat med tids-och resursbrist. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta lärarna upplever en obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet vilket är i linje med tidigare forskning om lärares psykosociala arbetsmiljö. Resultatet visar små skillnader baserat på demografiska aspekter, dock urskiljer sig gruppen som 60 år eller äldre, samt de lärare som som arbetat minst 12 år på skolan. Dessa lärare upplever istället en positiv balans mellan ansträngning och belöning, vilket innebär att de blir mer eller tillräckligt belönade i förhållande till hur mycket de anstränger sig i arbetet. Dock visar studien att majoriteten av lärarna i undersökningen upplever en negativ balans mellan ansträngning och belöning, vilket enligt Siegrist teori innebär en ökad risk för stressrelaterad ohälsa.

No description available.

<p>Kommuner runt om i Sverige har genom åren gjort olika organisationsförändringar dels för att möta de globala förändringarna och för att effektivisera sig eller genom tvång för att klara den ekonomiska krisen. Omorganisationerna har avlöst varandra och anställda har fått acceptera och vara med på tåget. En rad av utredningar har pekat på att problemen med ohälsan inom kommunerna kan förklaras med de ständiga omorganisationerna.</p><p>Syftet med denna rapport var att studera anställdas upplevelser och erfarenheter av en organisationsförändring där deras arbetsplats stängdes och de blev förflyttade till en annan arbetsplats. Kvalitativ metod användes där djupintervjuer gjordes på fyra omplacerade kvinnor. Resultatet visade att kvinnorna upplevt maktlöshet, krav, oro, svek som resulterat i stress. Vissa skillnader i upplevelserna har funnits vilket kan förklaras med de olika individfaktorer och bakgrundsfaktorer hos de intervjuade. Det som upplevts som en brist i omorganisationen har varit den dåliga informationen och genomförande processen samt avsaknaden av samtal med en expertresurs.</p>

<p>Hösten -05 genomfördes en personalundersökning inom förvaltningen</p><p>Lärande & Arbete, Söderhamns Kommun som visade på en hög</p><p>sjukfrånvaro. Ledningsgruppen inom förvaltningen beslutade därför</p><p>att börja arbeta hälsofrämjande för att minska sjukfrånvaron och bli en</p><p>attraktivare förvaltning.</p><p>Syftet med denna C-uppsats var att kartlägga förekomsten av</p><p>psykosociala friskfaktorer i relation till sjukfrånvaron inom de olika</p><p>enheterna i förvaltningen Lärande & Arbete i Söderhamns Kommun.</p><p>Metoden var kvantitativ. Ett urval gjordes utifrån de friskfaktorer som</p><p>tidigare forskning visat relatera till sjukfrånvaro. En</p><p>enkätundersökning genomfördes bland samtliga AB-avtalsanställda</p><p>inom förvaltningen. 143 stycken svarade.</p><p>I Resultatet framkom intressanta signaler. Framförallt att vissa enheter med</p><p>hög sjukfrånvaro också var de som uppgav lägst grad av delaktighet, lägst</p><p>grad av att kunna påverka hur arbetet ska utföras, att det ställs för höga krav</p><p>på dem i arbetet samt att de skattade lägst angående om de har möjlighet till</p><p>kompetensutveckling vid behov. I en av dessa enheter var det även en hög</p><p>grad som anser att de har så mycket att göra att de blir tvungen att dra in på</p><p>luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. De skattade även lägst när det</p><p>gäller frågan att de har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefen, när</p><p>arbetet är besvärligt. Intressant i studien var att det inte framkom något</p><p>anmärkningsvärt gällande skattningen av friskfaktorerna inom den enhet</p><p>som hade den högsta sjukfrånvaron inom förvaltningen. Detta signalerar på</p><p>att sjukfrånvaron inom den enheten kan bero på andra faktorer. Det krävs</p><p>ytterligare analyser av materialet för att säkerställa graden av samband med</p><p>sjukfrånvaron. Däremot kan dessa friskfaktorer fungera som ett riktmärke i</p><p>det hälsofrämjande arbetet inom förvaltningen.</p>

<p> </p><p>Psykosocial arbetsmiljö är ofta ett bortglömt redskap för företagare som vill vara konkurrenskraftiga på den globaliserade företagsmarknaden. I föreliggande studie undersöks den psykosociala arbetsmiljön hos två branscher, transport och tillverkningsindustrin i Jämtlands län. Mätinstrumentet som används är Rubenowitzs psykosociala arbetsmiljö-kartläggning enkät (PAK), som mäter fem faktorer: egenkontroll, stimulans från själva arbetet, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap och optimal arbetsbelastning. Studien undersöker sambandet mellan de fem faktorerna, ålder och branschtillhörighet. Analyser av de fem faktorerna visar att de har ett svagt till måttligt positivt samband med varandra. Jämförelser i ålder visar att ju äldre individen är, desto bättre upplevs den psykosociala arbetsmiljön. Jämförelser mellan branscher visar att transportbranschen skattar den psykosociala arbetsmiljön som högre i alla fem faktorerna. Resultatet är signifikant i fyra faktorer, egenkontroll stimulans från arbetet, arbetsgemenskap och arbetsledning. Ett överraskande resultat är att de i transportbranschen skattar arbetsgemenskapen som bättre än de i tillverkningsindustrin.</p>

<p>Arbetsmiljön inom vårdarbeten skiljer sig från många andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka människor som kan vara krävande både fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken är sjukhusclowner som arbetar med barn inom vården. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn på sjukhus. Syftet med denna studie är att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att få en djupare förståelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svårt sjuka människor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner. Frågeställningen som ligger till grund för studien är hur och vilka faktorer inom yrket som påverkar dem positivt eller negativt. Tidigare forskning visar att stress och utbrändhet ofta förekommer inom vården men även att arbetstagarna känner meningsfullhet i sitt yrke. Studiens resultat visar att deltagarna upplever stort engagemang, tillfredsställelse i sitt yrke men också att det är energikrävande och att de egna prestationskraven kan öka stressen. Ett av resultaten i studien är att deltagarna visar ett behov av vidareutbildning och fler repetitionsdagar. När hela gruppen kan träffas oftare för att komma på idéer och förslag tillsammans kan detta skapa ett bättre samspel eftersom de lär känna varandra mer och ger även en större känsla av samhörighet i sitt yrke.</p>

<p>Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Sjuksköterskor utsätts för känslomässiga situationer i arbetet med patienter såsom sorg och glädje. Situationerna kan vara påfrestande men yrket medför ändå att patienter måste bemötas på ett positivt sätt. Påfrestningarna kan leda till att sjuksköterskan drabbas av stress och på lång sikt av utbrändhet. Tidigare forskning visar att anställdas välbefinnande spelar en grundläggande roll i en patients hälsa.</p><p>Syftet med uppsatsen var att få kunskap om sjuksköterskors arbetsförhållanden samt att undersöka vilka specifika faktorer som kan leda till stress. Vidare undersöktes samband mellan sjuksköterskornas ålder och/ eller yrkeserfarenhet och det emotionella arbetet. Det genomfördes en enkätundersökning där 165 enkäter delades ut varav 80 svarade.</p><p>Resultaten som visserligen inte kan generaliseras visar dock att sjuksköterskorna överlag hade goda arbetsförhållanden och ett gott socialt stöd, genomsnittlig arbetsmängd och en genomsnittlig påverkan. Det fanns inget som tyder på att ålder och yrkeserfarenhet har samband med stress, men det förekom ett samband mellan socialt stöd och ålder, dock inte mellan ålder och yrke. Den emotionella belastningen såg generellt sett god ut, men det fanns samband mellan emotionellt engagemang och välbefinnandet.</p><p>Nyckelord: Sjuksköterskor, Stress, Psykosocial arbetsmiljö, Emotionellt arbete.</p> / <p>Abstract</p><p>Nurses are exposed to emotional situations at work with patients such as sadness and joy. The situations may be stressful but the profession does, however, that patients need to be addressed in a positive way. The stresses can lead to nurse suffering from stress and ultimately burnout. Previous research shows that employees' welfare plays a fundamental role in a patient's health. The purpose of this paper was to gain insight into nurses' working conditions and to investigate the specific factors that can lead to stress. It was further examined links between nurses' age and / or professional experience and the emotional work. It was conducted a survey in which 165 questionnaires were distributed of which 80 responded. The results certainly can not be generalized, however, shows that nurses generally had good working conditions and a good social support, the average amount of work and an average impact. There was no indication that age and professional experience related to stress, but there was a relationship between social support and age, but not between age and occupation. The emotional load looked good overall, but there was a link between emotional engagement and wellbeing.</p><p>Keywords: Nurses, Stress, Psychosocial work environment, Emotional work.</p>