The managerial role is often seen as complex and stressful without a formal introduction for managers. A good introduction can make a big difference if you are newly employed, which often involves much stress, and therefore, it is important to support those new to work with good introduction. Aim: This master´s thesis aimed to investigate how workplace introduction contributes to job satisfaction for first-line managers. Method: This study used qualitative semi-structured interviews with open-ended questions. The interviewed persons worked for a global technology company in Sweden. A questionnaire guide was used during the interviews conducted in the spring of 2024. The sampling process resulted in six male first-line managers with an average age of 49 years. Three had earlier experience as managers. The interview data was analyzed in two domains using qualitative content analysis with an inductive approach. Result: Within the domain of experience of workplace introduction, three categories were found: Experience of support, experience of courses and training, and factors that can affect workplace introduction. The categories found in the domain of experience of job satisfaction were positive experience that can contribute to job satisfaction, experience that can negatively affect job satisfaction, and factors that can affect job satisfaction. A theme emerges from the categories: the key to job satisfaction is support. Conclusion: The managers feel job satisfaction, and workplace introduction seems to some extent to contribute positively to job satisfaction and mainly support from work colleagues, managers, and staff. / <p>Betyg i Ladok 240529.</p>

Bakgrund: Äldre personer med kognitiv sjukdom i behov av särskilt boende kommer att öka i framtiden. Personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid kognitiv sjukdom förväntas därmed öka. Den främsta behandlingen för BPSD är omvårdnad och kommunikation medan medicinsk behandling kommer i andra hand. Omvårdnadspersonal som arbetar på demensavdelning använder dagligen olika kommunikationsstrategier i sitt arbete med äldre med kognitiv sjukdom. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka omvårdnadspersonalens erfarenhet av att kommunicera med personer med kognitiv sjukdom och hur de använder kommunikationen i det dagliga mötet. Metod: Åtta omvårdnadspersonal på demensboende i mellansverige intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta och analysera materialet. Resultat: Omvårdnadspersonalens erfarenheter av att kommunicera med personer med kognitiv sjukdom resulterade i ett teman och tre subteman. Temat som identifierades var kommunikation som verktyg i mötet med personer med kognitiv sjukdom och de tre subteman som identifierades var; kommunikationsstrategier som omvårdnadsåtgärd, kommunikation som verktyg för att skapa relation samt bristen på kommunikation leder till svåra situationer. Slutsats: Kommunikationen är en avgörande faktor i mötet med den äldre med kognitiv sjukdom. Den kognitiva funktionsnedsättningen försvårar kommunikationen och ökar risken för svåra situationer. Omvårdnadspersonalen behöver därför kontinuerligt anpassa sin kommunikation och sitt bemötande för att hitta andra vägar och strategier för att kommunicera. / Background: Older people with cognitive disorders (dementia) in need of special accommodation will increase in the future. Various behavioral and psychological symptoms of cognitive disorder are thus expected to increase. The main treatment for the symptoms is care measures and communication, while medical treatment comes secondary. Assistant nurses working in dementia wards use different communication strategies on a daily basis in their daily work with older people with cognitive disorders. Aim: The purpose of the interview study was to investigate the assistant nursing staff's experience of communicating with people with cognitive illness and how they use communication in the daily meeting. Method: Eight assistant nursing staff at nursing homes in central Sweden were interviewed with semi-structured interviews.  Qualitative content analysis was used to process and analyze the material. Results: The assistant nursing staff's experiences of communicating with persons with cognitive disease resulted in one theme and three subthemes. The theme that was identified was communication as a tool in the meeting with people with cognitive disease and the three subthemes that were identified were communication strategies as a nursing measure, communication as a tool for creating relationships and lack of communication leads to difficult situations. Conclusion: Communication is a critical factor in encounters with older persons with cognitive disease. This since cognitive impairment makes communication difficult and increases the risk of difficult situations. Therefor assistant nursing staff continuously need to adapt and find other strategies to communicate.

Introduktion: Omedelbart kejsarsnitt är ett akut kirurgiskt ingrepp som utförs när det finns medicinska komplikationer som kräver omgående intervention för att skydda modern eller barnets liv. Proceduren utförs under tidspress och nästan alltid med generell anestesi, vilket innebär att de preoperativa förberedelserna ofta är begränsade. Anestesisjuksköterskans roll är avgörande i dessa situationer för att säkerställa en effektiv hantering av ingreppet. Stressfaktorer för anestesisjuksköterskor är påtagliga i dessa akuta situationer där snabba och korrekta beslut måste fattas under press. Metod: En kvalitativ intervjustudie har utförts med induktivt förhållningssätt för att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av omedelbart kejsarsnitt. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anestesisjuksköterskors erfarenheter vid omedelbart kejsarsnitt kan delas in i fyra kategorier: att känna stress och adrenalinpåslag när larmet går, att samarbeta under operation, att hantera stressmoment, och att arbeta strukturerat och vara förberedd. Diskussion: Studien betonar behovet av tydlig kommunikation och samarbete för att minska stress och förbättra resultatet vid omedelbara kejsarsnitt. Simuleringsövningar och kompetensbaserad utbildning är centrala för att stärka beredskapen hos anestesisjuksköterskan. Slutligen kan personlighetsdrag och emotionell intelligens påverka hur anestesisjuksköterskor hanterar stressiga situationer som vid omedelbart kejsarsnitt. Slutsats: Anestesisjuksköterskor var i aktuell studie väl förberedda och kapabla att hantera omedelbara kejsarsnitt tack vare kunskap och kommunikation, tydliga rutiner och standardisering, erfarenhet och personliga egenskaper. Det visar att förberedelse, kompetens, rutiner och samarbete är avgörande för hantering av dessa akuta situationer. Ytterligare forskning behövs för att optimera hanteringen genom träningsprogram samt förbättra kommunikation och rutiner för att öka anestesisjuksköterskans beredskap inför omedelbart kejsarsnitt.

Bakgrund: Hälsa för barn är enligt WHO en grundläggande rättighet och relateras till både yttre och inre förutsättningar och förhållningssätt.Övervikt och obesitas bland barn är utbrett och kan leda till hälsoproblem. Skolsköterskor har en unik roll att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn i skolan men stöter på utmaningar i att möta behoven hos barn med övervikt och obesitas. Barns rättigheter, enligt barnkonventionen och Agenda 2030, är centrala för skolsköterskans profession och vägleder deras arbetet inom elevhälsan. Attityder är avgörande i skolsköterskans interaktion med barnen och deras hälsoutveckling.    Syfte: Syftet var att utforska skolsköterskors attityder och erfarenheter i arbetet med barn och övervikt.     Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes via videosamtal med skolsköterskor från södra Sverige. Det manifesta innehållet analyserades sedan.  Resultat:  Analysen mynnade ut i tre huvudsakliga kategorier; Skolsköterskans syn på övervikt, som beskriver vikten av föräldrarnas ansvar och hur övervikt kan ses som symtom för något annat. Att navigera ett minerat område, belyser skolsköterskornas uppfattning om vikt som något komplicerat och känsligt att samtala om samt betydelsen av att ge eleven och vårdnadshavarna adekvat bemötande och råd. Att se barnet, som beskriver hur betydelsefull omgivningen är för barn med övervikt och hur skolsköterskor ämnar bygga goda relationer.  Slutsats: Viljan att värna om barnets välbefinnande överskuggar negativa attityder.  Skolsköterskorna vinnlägger sig om att bemöta barnen med öppenhet och respekt. / Background: According to the WHO, children's health is a fundamental right and is related to both external and internal conditions and attitudes. Overweight and obesity among children is widespread and can lead to health problems. School nurses have a unique role in promoting health and preventing poor health among children in schools but encounter challenges in meeting the needs of children with overweight and obesity. Children's rights, according to UN:s Convention on the Rights of the Child and Sustainable Development Goals, are central to the school nurse's profession and guide their work in student health. Attitudes are crucial in the school nurse's interaction with the children and their health development.    Aim: The aim was to explore school nurses' attitudes and experiences in working with children and obesity.     Method: 12 semi-structured interviews were conducted via video calls with school nurses from southern Sweden. The manifest content was then analysed.    Results: The analysis resulted in three main categories; The school nurse’s view of obesity, which describes the importance of parents’ responsibility and how overweight can be interpreted as symptoms of something else. To navigate a mined area, the school nurses’ perception of weight as something complicated and sensitive to talk about is highlighted as well as the importance of giving the pupil and guardian adequate support and advice.  To see the child, describes the importance of the environment for the children with overweight and how school nurses intend to build good relationships.   Conclusion: The desire to take care of the child's well-being overshadows the school nurses’ negative attitudes. The school nurses strive to treat the children with openness and respect.

Fatal occupational harms have profound and far-reaching impacts, extendingbeyond the directly affected workers. These incidents often result from violationsof occupational health and safety regulations, particularly in the constructionindustry—a crucial driver of the global economy characterized by its dynamicwork environment. Despite their significant impact, occupational harms rarelyreceive public attention and are seldom discussed within criminological discourse.However, the prevention of occupational harm is mandated by law, highlightingtheir nature as higlhy preventable. This study investigates fatal occupationalharms in the Swedish construction industry, focusing on the enforcementmeasures employed by occupational health and safety inspectors. It aims to assessthe impact of these measures on achieving compliance and to identify theunderlying factors contributing to these fatal incidents. Using qualitative contentanalysis, this pilot study examines a sample of 20 reported occupational harmswithin the construction industry reported to the Swedish Work EnvironmentAuthority. The analysis revealed that improvement notices are the most frequentlyused and impactful enforcement measure. Furthermore, a range of unsafe actionsand conditions were identified as underlying factors contributing to the fataloccupational harms reported. While preliminary, the findings provide valuableinsights that can inform more comprehensive future research. Treatingoccupational harm with the same seriousness as street-level crime incriminological discourse is essential for promoting corporate accountability,safeguarding worker well-being, and preserving community welfare. Thisapproach is crucial for enhancing occupational safety and preventing future harmin the construction industry.

Bakgrund: Den familjecentrerade omvårdnaden är en viktig del inom barnsjukvård. Barnet och familjen ökar sitt välbefinnande samt minskar sitt lidande genom ett partnerskap med vårdpersonalen där samarbetet ses som en grundsten. Avsaknad av information och brist på delaktighet kan leda till otrygghet, frustration och osäkerhet hos hela familjen. Barnsjuksköterskan har därför en viktig uppgift att möjliggöra den familjecentrerade omvårdnaden i det dagliga arbetet inom barnsjukvård. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med familjecentrerad omvårdnad inom barnsjukvård. Metodbeskrivning: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande. Semistrukturerade intervjuer med 12 barnsjuksköterskor från Götaland utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I det bearbetade intervjumaterialet framkom tre kategorier: Betydelsen av att arbeta med familjecentrerad omvårdnad, Vikten av att samverka med familjen i omvårdnaden och Betydelsen av möjligheter och utmaningar inom familjecentrerad omvårdnad. Slutsatser: Det är betydelsefullt att barnsjuksköterskan inom ramen för den familjecentrerade omvårdnaden tar hänsyn till familjens individuella förutsättningar och anpassar vården efter deras behov. För att möjliggöra det arbetet behöver den familjecentrerade omvårdnaden tydliggöras och riktlinjer utvecklas för att främja familjens välmående och känsla av trygghet. / Background: Family-centered care is an important part of pediatric health care. The child and the family increase their well-being and reduce their suffering through a partnership with the healthcare staff, where cooperation is seen as a cornerstone. Lack of information and of participation can lead to insecurity, frustration and uncertainty in the whole family. The pediatric nurse therefore has an important task to enable family-centred care in the daily work in children's health care. Aim: To describe pediatric nurses' experiences of working with family-centred care in pediatric health care. Method description: Qualitative method with inductive approach was applied in the study. Semi-structured interviews with 12 pediatric nurses from Götaland constituted the data collection. The data analysis was carried out with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: In the processed interview material, three categories emerged: The meaning of working with family-centered care, The importance of collaborating with the family in nursing and The meaning of opportunities and challenges in family-centered care. Conclusions: It is important that the pediatric nurse within the framework of the family-centered care considers the family's individual circumstances and adapts the care to their needs. To enable this work, family-centered care needs to be clarified and guidelines developed to promote the family's well-being and sense of security.

Bakgrund: Övervikt är ett angeläget folkhälsoproblem som globalt ökar bland barn och ungdomar vilket betraktas som största hälsoutmaningen. Barn med övervikt har en ökad risk att bevara övervikt även i vuxen ålder vilket i sin tur kan medföra till olika folksjukdomar. Barnhälsovårdssjuksköterskor innehar en betydande nyckelroll i att tidigt identifiera övervikt hos barn mellan 0–6 år för att vägleda dessa familjer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att stödja överviktiga barn och deras föräldrar. Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med 12 barnhälsovårdssjuksköterskor från sydöstra och sydvästra delen av Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna som framkom var: Vikten av det hälsofrämjande förhållningssättet, Vikten av delaktighet och bemötande i mötet med familjen och Vikten av att samverka med andra professioner. Slutsatser: Det är av stor betydelse att barnhälsovårdsjuksköterskorna tidigt kan identifiera övervikt för att tidigt kunna stödja barn och familjer. Viktigt att utifrån detta arbeta hälsofrämjande i beaktande till helheten och utifrån Swansons omvårdnadsteori stödja barnet och familjen till att uppnå välbefinnande. / Background: Overweight is an urgent health problem that is increasing globally among children, which is considered the biggest health challenge. Overweight children have increased risk of maintaining overweighted in adulthood and can lead to various diseases. Child health nurses have a significant role in early identification of overweight to guide these families. Aim: The aim of the study was to investigate child health care nurses' experiences of supporting overweight children and their parents. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. Semi-structured interviews with 12 child health care nurses in Sweden constituted the data. The data analysis was carried out with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The analysis of the interview material emerged in three categories: The importance of the health-promoting approach, The importance of participation and treatment in the meeting with the family and The importance of collaborating with other professions. Conclusions: It is important that the child health care nurses’ can identify overweight early in order to be able to respond to children and families. It is important to work on health promotion and based on Swanson's nursing theory to support the child and the family in achieving well-being

I Sverige finns 36 neonatalavdelningar, där vårdas spädbarn som kräver högspecialiserad vård. Sjuksköterskor som arbetar inom neonatalvården behöver därför ha adekvat utbildning och vara kunniga inom sitt område. I nuläget bedriver inte alla neonatalavdelningar familjecentrerad enkelrumsvård. Familjecentrerad enkelrumsvård innebär att föräldrarna tar hand om sitt barn under hela dygnet med stöd av sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad enkelrumsvård på en neonatalavdelning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjukskörskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier att växa fram; sjuksköterskan och familjecentrerad enkelrumsvård, föräldrarna och familjecentrerad enkelrumsvård samt barnet och familjecentrerad enkelrumsvård. I resultatet beskriver sjuksköterskor att familjecentrerad enkelrumsvård är att föredra, både för sjuksköterskor och familjer. Erfarenhet visar på att sjuksköterskors roll förändrats, från att vara den som står barnet närmast och utför omvårdnaden till att lämna över ansvaret till föräldrarna och istället inta en undervisande roll, vilket tillåter föräldrarna att växa i sina roller och stärker anknytningen till barnet. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och familjer är en viktig del för att vårdformen ska lyckas och behöver därför belysas, samt lyftas upp i kommande specialistsjuksköterskeutbildningar mot barn och ungdom. Dessutom behövs det på neonatalavdelningar diskuteras och struktureras upp hur kommunikationen på arbetsplatsen bör fungera. / There are 36 neonatal wards in Sweden, which demands a highly specialized healthcare. Therefore, neonatal nurses need to have adequate education and have good knowledge within their field. Not every ward in Sweden conducts family centered single-room care. This care-model means that parents take care of their child throughout the day with the support from nurses. The aim of this study was to highlight nurses’ experience of family-centered single-room care in a neonatal ward. Semi-structured interviews were conducted and were analyzed using qualitative content analysis. From the result three categories emerged; nurses and family-centered single-rooms care, parents and family-centered single rooms care and children and family-centered single room. The result showed that family-centered single-room care is preferred from both nurses and families. Experience shows that nurses’ role has changed from being the one closest to the child and performs nursing care, to leave that responsibility to the parents and instead assume a teaching role. This allows parents to grow in their roles and strengthens the connection with the child. Communication between nurses and families is important for this form of care to succeed, and therefore needs to be highlighted in future educations. Neonatal wards need to discussed communication and structured up how it should be carried out on the workplace.

<p>Härtill 5 uppsatser.</p> / digitalisering@umu

I barnmorskans ansvarsområde ingår handläggning av normal förlossningen. Studier visar att förlossningsvården blir alltmer medikaliserad och att barnmorskor har svårt att främja den normala förlossningen eftersom tydliga gränser för vad som anses vara normalt saknas. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors uppfattning kring normal förlossning. I studien används en kvalitativ metod med induktiv ansats. Totalt har tio barnmorskor deltagit i tre fokusgruppdiskussioner under våren 2015. Texten har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen har resulterat i tre kategorier, med det övergripande temat Osäkerhet kring innebörden av begreppet normal förlossning. Kategorierna visar olika aspekter som bidrar till barnmorskors osäkerhet, dessa är; Olika synsätt på normal förlossning, Det som är vanligt blir normalt samt Barnmorskor känner sig styrda. Resultatet visar att barnmorskor har olika uppfattning av vad en normal förlossning innebär. De upplever också att läkare har ett annat synsätt på normal förlossning. Medicinska interventioner som är vanligt förekommande har normaliserats och uppfattas ingå i normal förlossning. Även förlossningsavdelningarnas organisation och riktlinjer påverkar synen och handläggningen av normal förlossning. I barnmorskans huvuduppgifter ingår det att främja normal förlossning och att stödja och stärka kvinnor i barnafödandet. Det är av stor vikt att barnmorskan har kunskap om den normala förlossningen så att rätt stöd och beslut om adekvata åtgärder vidtas för att främja den. / Normal childbirth is the midwife´s responsibility. Previous studies shows that the normal childbirth becomes more and more medicalised. Midwives have a hard time promoting normal birth, since there are no distinct boundaries. The aim for this study is to examine the midwives perceptions of the normal childbirth. The study was conducted with a qualitative inductive approach. A total of ten midwives participated in three focus groups discussions during spring 2015. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories, with a connecting theme Uncertainty about the concept of normal childbirth. The categories show different aspects that contribute to the midwives uncertainty, they are; Different approach to normal childbirth, What’s commonly used becomes normal and Midwives feels controlled. The result shows the midwives have different perceptions of what a normal birth entails. They also feel that doctors have a different approach to normal childbirth. Medical interventions that were commonly used become normalized and are now a part of normal childbirth. The organization and guidelines set by the ward also affected the perspective and management of normal birth. The midwife has a responsibility to promote normal childbirth but also to support and empower women during the delivery. It is therefore important that the midwife has knowledge of the normal childbirth so she can give the right support and make appropriate decisions to promote it.