This study aims to explore ideological profiles in local parties’ electoral manifestos. Through qualitative content analysis, three profiles, redistributive, developmental, and political discontent-oriented are investigated in local parties’ electoral manifestos in the case of Norrbotten. One of the main findings shows that the political discontent-oriented profile occurs to a lesser extent in comparison with the other profiles. Instead, many of the manifestos convey concerns relating to their municipality’s persistence. Local parties in Norrbotten tend to endorse new establishments of companies and industries in their manifestos. When expressing political discontent, the electoral manifestos often focus on distancing themselves from ideology-oriented politics while claiming to be a pragmatic alternative. Some manifesto also expresses the need to prioritize vulnerable groups in the municipality, especially the Sami people, senior citizens, and rural communities within the municipality.

Bakgrund: När ett barn vårdas på en neonatalavdelning påverkas hela familjen och syskon riskerar att känna sig åsidosatta. Barnsjuksköterskor ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att varje familjemedlems behov beaktas. Syskon har rätt att få vara delaktiga under vårdtiden och få anpassat stöd utifrån ålder och individuella förutsättningar. Barnsjuksköterskor är ofta omedvetna om vikten av att stödja syskon och det saknas studier inom området. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval genomfördes som resulterade i 13 specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor från åtta olika sjukhus som arbetat på en neonatalavdelning minst ett år. Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt och analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två generiska kategorier: Främja syskons delaktighet och samverka i team. Barnsjuksköterskor gav stöd till syskon genom att skapa en relation med dem, bemöta deras behov samt involvera dem i omvårdnaden av det sjuka barnet. Vidare var det av vikt att ha en anpassad miljö samt samarbeta med andra professioner, kollegor och familjen för att kunna stödja syskon på ett bra sätt. Slutsats: Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskon för att de ska känna sig delaktiga och inte bli åsidosatta. Att tillämpa en familjecentrerad omvårdnad är betydelsefullt för att stödja syskon. / Background: When a child is cared for at a neonatal unit the whole family gets affected, siblings are at risk of feeling neglected. Pediatric nurses should establish family-centered care where family members are taken into consideration. Siblings have the right to be involved and supported based on age and needs. Pediatric nurses are many times unaware about the importance of supporting siblings and there is also a lack of studies within this area. Aim: The aim was to describe the pediatric nurses’ experiences to support siblings of children that are cared for at a neonatal care unit.  Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. An expedient selection was established which resulted in thirteen with specialist nurses and general nurses from eight different hospitals. All informants had at least one year of experience in working at a neonatal unit. Semi-structured interviews were preformed digitally and analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis.  Result: The content analysis resulted in two generic categories: Promote siblings’ involvement and cooperate in teams. Pediatric nurses supported siblings through establishing a relationship with them, meeting individual needs and involvement in the care of the sick child. Environment and pediatric nurses’ collaboration with professions as colleagues and family members was also essential in supporting siblings.  Conclusion: Pediatric nurses are important in supporting siblings through making them feel included and not neglected. Family-centered care is also meaningful when giving support.

Bakgrund: Allt fler personer förväntas leva med demenssjukdom i framtiden. Att leva med demenssjukdom innebär att personen erhåller en känsla av att tappa sin identitet och demenssjukdomen medför även en svårighet att själv kunna tillgodose sina behov, vilket betyder att personen blir sårbar. Vårdpersonal har därför en viktig uppgift i att tillgodose och bemöta dessa behov. Ett personcentrerat förhållningssätt är grunden i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom och för att veta vad en enskild individ behöver bör personcentrerad vård vara kärnan i vården. Specialistsjuksköterskan har en betydelsefull roll i att säkra kvalitén och vara ett stöd i demensvården. Syfte: Att belysa undersköterskors erfarenheter av att bemöta personer med demenssjukdom. Metod: Som metod valdes en kvalitativ design. Studien baserades på nio intervjuer med undersköterskor som arbetar på särskilt boende med inriktning mot demens. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier: Möta personen i dennes värld och Samarbete och kunskapens betydelse för personens bästa. Båda kategorierna var uppbyggda av tre underkategorier vardera. Slutsats: Att arbeta inom demensvården är en komplex uppgift och för att kunna bemöta personer med demenssjukdom på bästa sätt behövs kunskap, både om personen och dennes bakgrund, personcentrerat bemötande och om demenssjukdomar. Sjuksköterskan och specialistsjuksköterskan har en viktig funktion att stötta och handleda vårdpersonal, speciellt i komplexa vårdsituationer, där det upplevs vara särskilt svårt att bemöta personer med demenssjukdom. / Background: More and more people are expected to live with dementia in the future. Living with dementia means that the person gets a feeling of losing their identity and dementia also entails a difficulty in being able to meet their own needs, which means that the person becomes vulnerable. Therefore nursing staff have an important task in satisfying and responding to these needs. A personcentred approach is the basis of the national guidelines for health and social care in dementia and to know what an individual needs, person-centred care should be the core of the care. The specialist nurse has an important role in ensuring quality and being a support in dementia care. Aim: To shed light on associate nurses’ experiences of treating persons with dementia. Method: A qualitative design was chosen as the method. The study was based on nine interviews with associate nurses who work in nursing homes with a focus on dementia care. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis. Result: In the result, two categories emerged: Meeting the person in their world and Collaboration and the importance of knowledge for the good of the person. Both categories were made up of three subcategories each. Conclusion: Working in dementia care is a complex task and in order to treat persons with dementia in the best way, knowledge is needed, both about the person and their background, person-centred treatment and about dementia. The nurse and the specialist nurse has an important function to support and supervise nursing staff, especially in complex situations, where it is perceived to be particularly difficult to treat persons with dementia.

Abstrakt Bakgrund: Hälsocentraler i Sverige har erbjudit telefonrådgivning i årtionden och det är främst en distriktssköterska som erbjuder sådana tjänster. Telefonrådgivning handlar främst om triagering, ge professionell rådgivning och hänvisa till andra vårdinstanser. I tidigare studier finns det beskrivet både möjligheter och svårigheter med telefonrådgivning.   Motiv: Telefonrådgivning ur en svensk primärvårdskontext och utifrån distriktssköterskors profession är inte väl beskriven i den vetenskapliga litteraturen. Det är därför viktigt att få en ökad kunskap om hur distriktssköterskor i Sverige upplever telefonrådgivning på en hälsocentral så att arbetet och arbetsmiljön kan utvecklas och förbättras.    Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på en hälsocentral.      Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom regionerna Västerbotten och Västernorrland. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på den insamlade intervjudatan.    Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier som berör rollen som telefonrådgivare, relationen med patienten i telefon, utmaningar i kommunikation via telefon och slutligen organisationen kring telefonrådgivningen. Konklusion: Telefonrådgivning anses öka tillgängligheten till sjukvården. Yrkeserfarenhet och ett personcentrerat förhållningssätt upplevs vara viktigt för en bra bedömning och god patientrelation via telefon. Hinder som att inte se patienten samt tidspress och personalbrist kan påverka bedömningsförmågan och hota patientsäkerheten. Verksamheten behöver förbättra arbetsmiljön för distriktssköterskor i telefonrådgivning samt erbjuda kontinuerlig utbildning för att de ska ha bättre förutsättningar att hjälpa patienten på bästa sätt. / Abstract  Background: Primary healthcare centers in Sweden have been offering telephone nursing for decades and it is mainly a district nurse who offers such services. Telephone nursing is mainly about triaging, giving professional advice and referring to other care facilities. Previous studies describe both possibilities and difficulties of telephone nursing.        Motive: Telephone nursing from a Swedish primary healthcare context and based on the profession of district nurses´ is not well described in the literature. It is therefore important to increase the knowledge about how district nurses in Sweden experience telephone nursing at a healthcare center so that the work and work environment can be developed and improved.        Aim: The aim of the study was to illuminate district nurses´experience of telephone nursing at a primary healthcare center.        Methods: Semi-structured interviews with eight district nurses´ were conducted within region Västerbotten and region Västernorrland. Qualitative content analysis was used to analyze the gathered interview data.    Result: The results are reported in four categories that concern the role of telephone counselor, the relationship with the patient by telephone, challenges in communication via telephone and finally the organization around telephone nursing.  Conclusion: Telephone nursing is considered to increase accessibility to healthcare. Professional experience and a person-centered approach are perceived to be important for a good assessment and a good patient relationship by telephone. Obstacles such as not seeing the patient, time pressure and staff shortages can affect the ability to assess and threat patient safety. The primary healthcare organization needs to improve the working environment for district nurses´ in telephone nursing and offer continuous training so that they have better conditions to help the patient in the best way.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress definieras som en obalans mellan kunskap, förmågor, krav och påfrestning. Långvarig stress utan chans till återhämtning kanleda till utmattningssyndrom och depression. Inom primärvården internationellt orsakas stress ofta av tidsbrist, stor arbetsbelastning och mycket administrativa arbetsuppgifter. Stress kan leda till ökad risk för misstag inom vården och felaktiga bedömningar. I Sverige förväntas distriktssköterskor arbeta självständigt och ha enbred kunskap och kunna vårda personer över hela livsspannet. Motiv: Arbetsrelaterad stress inom sjuksköterskeyrket är välstuderat internationellt, men det finns begränsat med studier utförda på distriktssköterskor i Sverige. Föreliggande studie var viktig för att öka förståelsen för distriktssköterskors arbetssituation inom primärvården i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelse av stress i arbetet inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska inom primärvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades två kategorier som bidrog till upplevelsen av stress; “att känna sig styrd av klockan” och “att bära ett stort ansvar” och två kategorier som bidrog till upplevelsen av minskad stress; “att ha rätt förutsättningar”och “att kunna prioritera”. Konklusion: Det självständiga arbetet kunde upplevas både bidra till ökad stress och minskad stress i arbetet. Resultatet belyser en del av distriktssköterskans vardag och kan bidra till kunskap om deras arbetssituation hos såväl kollegor som ledning. Rätt förutsättningar att utföra arbetet i enlighet med sin yrkesroll och kompetens kan förhoppningsvis bidra till ökad arbetsglädje, minskade sjukskrivningar samt ökad trygghet och säkerhet för patienterna. / Background: Work-related stress is defined as imbalance between knowledge, abilities, requirements and stress. Prolonged stress without a chance of recovery can lead to fatigue syndrome and depression. In primary care internationally, stress is often caused by lack of time, heavy workload and abundance of administrative tasks. Stress can lead to an increased risk of mistakes in healthcare and incorrect assessments. In Sweden, district nurses are expected to work independently, to have broad knowledge and to be able to care for people throughout their life span. Motive: Work-related stress in the nursing profession is well studied internationally, there are, however, limited studies done on district nurses in Sweden. The present study was important to increase the understanding of the district nurses' work situation in Swedish primary care. Aim: The aim of the study was to illustrate district nurses' experience of workrelated stress in primary care. Methods: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses and one registered nurse in primary care. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The results identified two categories that contributed to the experience of stress; "feeling controlled by time" and "carrying a great deal of responsibility" and two categories that contributed to the experience of reduced stress; "having the right conditions" and "being able to prioritize". Conclusion: The independent work could be seen as both contributing to increased stress and reduced stress at work. The results illuminate a part of district nurse's everyday life and can contribute to knowledge about their work situation with both colleagues and management. The right conditions to perform the work in accordance with their professional role and competence can hopefully contribute to increased job satisfaction, reduced sick leave, and increased safety and security for patients.

Inom matematik har bråk definierats som ett av de svåraste områdena att lära sig. En stor del av att förstå och räkna med bråk är att förstå begreppen som används inom matematik. För elever är matematikboken ett verktyg för matematikinlärning där de även får möta exempel på hur bråk kan skrivas och beskrivas med olika textresurser. Syftet med vår studie var att undersöka vilka matematiska ord och begrepp elever möter i matematikböcker som kan kopplas till bråk. Det gjordes för att undersöka hur matematikboken kan utveckla elevers ordförråd inom bråkområdet. För att uppfylla syftet med studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys där innehållet av två matematikböcker för årskurs 6 analyserades. Innehållet analyserades ur ett konstruktivistiskt perspektiv utifrån att matematikböcker är artefakter med potential att konstruera kunskap hos eleven. Resultatet av analysen visade att matematikböcker kan tolkas som språkutvecklande artefakter genom att de introducerar en variation av matematiska ord och begrepp samt upprepar orden i olika kontext. Med utgångspunkt från ett konstruktivistiskt synsätt är det främst mängden unika ord och variation av textexempel eleven kommer i kontakt med i matematikböckerna, som utvecklar elevens ordförråd inom bråk. Därmed kan matematikböcker fungera som en resurs för att utveckla elevers ordförråd. Exempelvis erbjuder   böckerna övningar på hur bråk kan skrivas med olika ord men också hur olika textformer kan stödja elevers matematiska begreppsförståelse. / In mathematics, fraction has been defined as one of the most difficult areas to learn. A big part of understanding and counting fractions is understanding the concepts used in mathematics. For students, mathematics textbook is a tool for learning mathematics where they find examples of how fractions can be written and described with different text resources. Thus, the purpose of our study was to investigate which mathematical words and concepts students encounter in mathematics textbooks that can be linked to fractions.  The study was conducted to investigate mathematics textbooks´ potential to develop vocabulary while learning fractions. To fulfill the aim of the study, a qualitative content analysis was conducted where the contents of two mathematics textbooks for year 6 were analyzed. Based on constructivist learning perspective, the content was analyzed with the assumption that mathematics textbooks are artefacts with the potential to help students construct knowledge. The result of the analysis showed that mathematic textbooks can be interpreted as language developing artefact by introducing a variety of mathematical words and concepts and repeating the words in different contexts. However, from a constructivist point of view, it is mainly the number of unique words and variation of text examples the student comes into contact within the mathematics textbooks, which supports and develop the student's vocabulary in fractions. Thus, mathematics textbooks can serve as a resource for developing students' vocabulary by giving examples of how fractions can be written with different words, and the interaction between different text forms.

Studien genomfördes under vintern 2012 med syfte att ta reda på hur personermed fysisk funktionsnedsättning upplever och uppfattar bemötandet i vården samthur bemötandet kan förbättras. Personer med funktionsnedsättning är en storgrupp inom vården och det är därför av största vikt att ta deras upplevelser tas påallvar. Narrativa intervjuer med sex personer, i åldern 18-54 år, låg till grund fördatamaterialet. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). De slutgiltigakategorierna blev Positiva upplevelser med sju underkategorier, Negativaupplevelser med 13 underkategorier och Önskvärt bemötande med tvåunderkategorier som i sin tur delades in i tre underkategorier var. Resultatet visaratt det finns mer att önska av bemötandet för att detta ska uppfattas som positivtsamt att de största problemen ligger i kunskapsbrist hos vårdpersonalen om vad enfysisk funktionsnedsättning innebär och en oförmåga att se till vårdtagarensfaktiska funktion. För att bemötandet ska bli bättre krävs att vårdpersonal fårbättre utbildning och ser varje vårdtagare som en individ med olika förutsättningaroch behov. / This study took place during the winter 2012 with the aim to find out how peoplewith physical disabilities experience and perceive the encounter with health carepersonnel and how it can be improved. People with disabilities are a large groupin health care and therefore it is essential to take their experiences seriously. Thedata was collected through narrative interviews with six people aged 18-54 yearsand the material was analyzed using qualitative content analysis according toGraneheim and Lundman (2004). The final categories were Positive experienceswith seven subcategories, Negative experiences with 13 subcategories andDesirable treatment with two subcategories, which in turn were divided into threesubcategories each. The results show that in order to make the patients encounterswith health care services feel positive, much more needs to be done.The biggest problem is that health professionals lack knowledge about what aphysical disability means and on their shortages to ensure the patients actualfunction. To make the encounters more positive it is required that healthprofessionals receive better education on the specific subject and see each patientas an individual with different needs and requirements.

Bakgrund: En övergripande indikation för ett omedelbart kejsarsnitt är om mammans, barnets eller bådas hälsa riskeras under en vaginal förlossning. I samband med dessa oförutsedda situationer ska anestesisjuksköterskan ha god omvårdnadskunskap men också kunskap gällande den medicinska utrustningen och assistera anestesiologen i samband med generell anestesi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid omedelbart kejsarsnitt. Metod: En kvalitativ metod tillämpades. Data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer och den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fyra kategorier formades utifrån den data som insamlats. Att hantera en omedelbart livshotande situation där två liv står på spel. Att vara förberedd på det oförutsedda. Att känna ovisshet i informationen till och om modern. Att lära sig hantera stress och otrygghet. Anestesisjuksköterskor beskrev omedelbart kejsarsnitt som en av de viktigaste situationer som de deltog vid i sitt arbete där två liv står på spel. Känslor som ovisshet och stress påverkade hur de hanterade situationen. Slutsats: Omedelbart kejsarsnitt är en akut situation som inte liknar någon annan akut situation. Då simuleringsövningar och erfarenhet är faktorer som bidrar till ett större lugn och fokus i denna akuta situation bör regelbundna övningar vara inplanerade i verksamheten.

This thesis looks at how motivation to fight in war is represented in the social media of the Sheikh al Mansur Battalion and the Dzhokhar Dudayev Battalion. Both battalions are voluntary forces, therefore not conscripted or paid to fight in war. This thesis examines the presence of the two Chechen battalions in the war in Ukraine despite lacking obvious historical ties. It aims to examine the plurality of the battalions and illustrate these groups' presence within the war in Ukraine. Non-material motivations to fight for foreign non-state armed groups are understudied in the context of Ukraine.  A qualitative content analysis is applied to the Telegram channels of the battalions to unpack patterns in content produced providing an insight in how the motivation of actions is communicated. The analysis shows how the legacy of the two Chechen wars lives on in both battalions as part of their motives to be actively present in the war in Ukraine. The findings argue for a broader consideration of non-material incentives, such as identity and cohesion, when examining motivations for participating in war.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett stort ansvarsområde som innefattar omvårdnad och medicintekniska moment. Omvårdnaden erhåller den centrala delen i sjuksköterskans profession. Sjuksköterskan ska leda och strukturera vårdandet av patienter och arbetet utgår från lagar som bestämmer hur all hälso- och sjukvård ska bedrivas. Dokumentationen utgör en stor del av sjuksköterskans arbete. Arbetsmiljön och arbetsförhållanden är essentiella för ansvarsområdet. En hög arbetsbelastning kan medföra en rad olika faktorer för professionen och patienten. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskor på vårdavdelnings upplevelser av arbetsbelastningens påverkan på omvårdnadsarbetet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med åtta intervjuer användes för att svara på syftet. Resultat: Resultatet ledde till tre kategorier med tillhörande fyra underkategorier: Omvårdnad blir lidande på grund av stress, Att vårda trots hög arbetsbelastning och Förändring kan leda till ett bättre omvårdnadsarbete. Konklusion: Respondenterna upplevde arbetsbelastning som hög vilket ledde till att omvårdnaden påverkades på olika sätt. Den påverkade också respondenterna genom upplevd psykisk och fysisk stress, maktlöshet till förändring och skuldkänslor till utebliven omvårdnad. En underbemanning av sjuksköterskor visade på att arbetsbelastningen ökade. Samverkan i team skapade bättre förutsättningar för sjuksköterskorna att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. / Background: The nurse has a broad competence which include both nursing and medical technology. Nursing has the central part of nurse’s profession. The nurse lead and structure patients care, and the work is based on laws that determine how all health care should be conducted. Documentation forms a major part of nurse’s profession. The work environment and conditions are essential for the nurse. A high workload can entail several different factors for the profession and the patient. Aim: To examine nurses in nursing ward experiences of workloads impact on nursing. Method: A qualitative content analysis is used. To answer the aim eight interviews were used. Findings: The result led to three categories with four subcategories: Nursing suffers due to stress, Nursing despite high workload and Changes can lead to better nursing. Conclusion: The respondents experienced high workload, which led to nursing being affected in different ways. It also affected the respondents through perceived mental and physical stress, a feeling of powerlessness to change and feelings of guilt for not providing care. An understaffing of nurses showed that the workload increased. Cooperation in teams created better conditions for the nurses to meet the patient's nursing needs.