Background: The birth experience has long-term implications on women’s health. Previous research mainly focuses on risk factors and traumatic birth. The lack of a salutogenic perspective on the birth experience is troublesome since childbirth generally is a healthy life event with the capability of empowering women and their families.  Objectives: The aim of this study was to describe what contributes to women’s sense of security during childbirth and what the meaning of a sense of security during childbirth is. Method: The study had a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with 13 informants who had given birth at home or in hospital, the last 3-20 months. Both vaginal and cesarean births among primiparous and multiparous women were represented in the material. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: Aspects that contributed to a sense of security were presented in the two themes “Support and assistance from a respecting team” and “The strengthening of women’s own ability in childbirth”. The third theme, “Sense of security enables emotional growth”, described the informants’ view of the meaning of a sense of security.  Conclusion:The results contribute to the knowledge of how midwives can model their support to women in order to empower them and increase their sense of security during childbirth. It provides a deepened understanding for the concept of sense of security, seen as a continuum, and as an inseparable part of women’s birth experiences.  Keywords: birth experience, control, sense of security, support, qualitative content analysis / Bakgrund:Förlossningsupplevelsen påverkar hälsa och välbefinnande hos kvinnor och deras familjer. Tidigare forskning har främst fokuserat på riskfaktorer och följderna av en traumatisk förlossningsupplevelse. Avsaknaden av ett salutogent perspektiv på förlossningsupplevelsen inom barnmorskans forskningsfält är problematiskt eftersom de flesta förlossningar är friska, normal livshändelse som kan stärka kvinnor och deras familjer.  Syfte:Studiens syfte var att beskriva vilken betydelse som känslan av trygghet har under en förlossning och hur en känsla av trygghet kan uppnås och stärkas. Metod:Studien hade en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 informanter som fött barn de senaste 3 - 20 månaderna, hemma eller på förlossningsavdelning. Bland informanterna fanns både förstföderskor och omföderskor som fött barn vaginalt eller med kejsarsnitt. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat:Självtillit, valmöjlighet gällande förlossningsplats, fokus och kontroll bidrar till kvinnors känsla av trygghet under förlossningen. Stöd från en känd barnmorska ökade kvinnors känsla av trygghet och bidrog till en positiv förlossningsupplevelse. Aspekter som förstärkte känslan av trygghet presenterade i två teman, “Stöd och bistående” och “Egen förmåga och inre styrka”. Det tredje temat, “Känslan av trygghet möjliggör emotionell utveckling”, beskrev betydelsen av en känsla av trygghet. Slutsats:Studiens resultat bidrar med kunskap om hur barnmorskor kan anpassa sitt stöd under förlossning så att det stärker kvinnors egenförmåga och känsla av trygghet. Studien bidrar till att förbjuda förståelsen för känslan av trygghet, sedd som ett kontinuum och en oskiljaktig del av kvinnors förlossningsupplevelser.  Nyckelord:förlossningsupplevelse, kontroll, kvalitativ innehållsanalys, stöd, trygghet

The United States of America emerged from the dissolution of bipolar Cold War order as the sole superpower, able to pursue its foreign policy goals uncontested. Even though war is generally considered negative practice in American ideational context, American presidencies are able to garner public support for their military adventures. Use of rhetoric is deemed central in the process of convincing the public of legitimacy and necessity of war. The thesis therefore aims at exploration of the language American presidencies use to justify military involvements in war-affirmative speech acts, represented by public presidential addresses. For each respective conflict, one address has been singled out, while in total eight addresses, four by Republican and four by Democratic Presidents have been examined. These selected speeches represent a data set. The matter is then explored in several contexts throughout the period of 1989-2011. Methodically, the Qualitative Content Analysis framework is being used, in order to find evidence in form of defined set of codes. Principally the thesis assesses the employment of just war theory frame by American presidencies in the examined period as a mean of legitimating a conflict. Second, the thesis explores usage of polarizing imagery throughout selected speech acts....

Bakgrund: Med fler sjuka äldre och färre slutenvårdsplatser har stora delar av hälso- och sjukvårdens ansvar de senaste åren förflyttats från slutenvård till primärvård och kommuner, vilket ökat kraven på den vård som bedrivs utanför sjukhusen. Möjligheten att få vård i hemmet kan innebära en trygghet för patienten. Den 1 januari 2018 trädde Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (2017:612) i kraft och sedan dess har regioner och kommuner arbetat fram nya lokala överenskommelser för samverkan. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att samverka och utföra omvårdnad utifrån ett nytt regionalt samverkansavtal i en norrländsk glesbygdsregion. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom, upplevelser av samverkansprocessen och upplevelser av förändrat omvårdnadsansvar. Även fyra underkategorier identifierades: brist på information, upplevelse av samarbete, påverkad helhetssyn och känsla av ansvar. Slutsats: Tydlig och likvärdig information krävs för att underlätta samarbetet mellan kommun och primärvård i samband med införandet av ett nytt samverkansavtal. Distriktssköterskorna i studien upplevde att avtalet exkluderade vissa patientgrupper och att det behöver utvecklas vidare för att patienter inte ska falla mellan stolarna. / Background: In recent years a large part of healthcare responsibility has been transferred from hospitals to primary care and community care, due to an increase of the elderly population and a decrease in the number of inpatient care beds. This has heightened the demands on care given outside the hospitals. The possibility of receiving care in your own home can provide the patient with a sense of security. On January 1st, 2018 a new law regulating collaboration between caregivers was passed. Regions and municipalities have since then worked out new local agreements on collaboration. Aim: The aim of this study was to elucidate district nurses’ experiences of collaboration and nursing on the basis of a new regional cooperation agreement in a northern, rural region. Method: The study has a qualitative design. Data was collected through semi-structured interviews with eight district nurses. The interview material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Two main categories emerged, experiences of the collaboration process and experiences of changed nursing responsibilities. Four subcategories were also identified, lack of information, experience of collaboration, the agreements’ impact on the holistic perspective and sense of responsibility. Conclusion: Clear and equal information is required to facilitate cooperation between communities and primary care when implementing a new cooperation agreement. The district nurses in this study experienced that the new agreement excluded some patients and that it needs to be developed further in order for these patients not to be neglected. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: År 2060 beräknas antalet personer över 65 år att ha ökat till 56 % av befolkningen i Sverige. Fastän äldre patienter nyttjar ambulansen i allt högre omfattning så har inte utbildningen för ambulanssjuksköterskor förändrats särskilt mycket för att möta de specifika behov som en äldre befolkning har. Den förväntade livslängden ökar bland jordens befolkning och under det senaste århundradet har kroniska hälsoproblem ersatt infektiösa sjukdomar som den dominerande belastningen på hälso- och sjukvården. Nästan alla kroniska tillstånd är starkt relaterade till åldrande. Syfte: Att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att vårda äldre patienter som är multisjuka. Metod: Ett ändamålsenligt urval av nio ambulanssjuksköterskor intervjuades om sina upplevelser av att vårda äldre patienter som är multisjuka. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen presenterades fem huvudkategorier; Att utesluta livshot, Att det är komplext att ge vård till äldre, Att bygga upp en bank av kunskaper, Att kunna göra något för den äldre patienten och Att lyssna till den äldre patientens livshistoria. De flesta deltagare beskrev det på ett eller annat sätt som positivt att vårda äldre patienter. Alla beskrev hur det var viktigt att se till hela patienten och dennes omgivning och att anpassa kommunikationen för att kunna ge bästa vård. Mer utbildning efterfrågades för att kunna möta de behov som finns hos den äldre patientgruppen. Akutsjukvård ansågs inte alltid vara den bästa vården för denna patientgrupp. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna upplevde arbete med de äldre patienterna både roligt och utmanande. Även om deltagarna tyckte att grundutbildningen gav en bra grund att stå på i sitt yrke så ville många utöka sina kunskaper inom området äldre patienter och deras sjukdomar. Deltagarna beskrev tydligt vikten av att se till hela patienten vid vårdtillfället och hur den holistiska synen på människan och dess omgivning både kunde ge lindring men även mer information om patienten och dennes sjukdomshistoria. Synen på vad vård och omsorg innebär verkar vara genomgående lika hos alla deltagare i studien. Ett intresse för att göra gott för individen genomsyrar de svar som kommer fram i studien. / Background: In 2060, the number of people over 65 years old is estimated to have increased to 56% of the population in Sweden. Although older patients use the ambulance to an increasing extent, the training for ambulance nurses has not changed much to meet the specific needs of an elderly population. Life expectancy is increasing among the world's population and over the last century, chronic health problems have replaced infectious diseases as the dominant burden on health care. Almost all chronic conditions are strongly related to aging. Objective: To illustrate the paramedics experience of caring for elderly patient with multimorbidity. Method: An appropriate selection of nine paramedics were interviewed of their experiences in caring for elderly patients with multimorbidity. The interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis. Results: The analyze presented five categories; To exclude lifethreat, To care for the elderly is complex, To build up a bank of knowledge, To do something for the elderly patient and To listen to the elderly patients life story. Most participants described it to be positive in one way or another to care for older patients. All the participants describe how important is was to see the whole patient and their surrounding and to adapt the communication to give the best care. More education was requested to be able to meet the needs of the elderly patients. Emergency care was not always considered to be the best care for this group of patients. Conclusion: The paramedics experienced the work with elderly patient to be both fun and challenging. Even if the participants thought that the basic training of the nursing programme provided a good foundation for their profession a lot of them wanted to increase their knowledge in the area of older patients and their diseases. The participants clearly described the importance of seeing the whole patient when caring for them and how the holistic view of the human being and their surroundings could both palliate but also give more information about the patient and their anamnesis. The approach to what nursing and care really means seems to be consistent in all the participants in the study. An interest to do good for the individual pervades the answers in this study.

Bakgrund: Av alla telefonsamtal från föräldrar till vårdcentralen får hälften av dessa egenvårdsråd till sina barn, vilket kan främja hälsa, förhindra och förebygga sjukdom. Om förmågan till egenvård sviktar hos föräldrarna har distriktssköterskorna en viktig roll i att stötta och undervisa. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att ge egenvårdsråd till föräldrar i telefonrådgivning på vårdcentral. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av 12 semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentral. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier och nio subkategorier framkom. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet. Verktyg för samtalet med underkategorierna kommunikation, undervisning, stöd och hjälpmedel. Nyttan med egenvårdsråd med underkategorierna stärkt föräldraroll, tillgänglig som samtalskontakt och färre vårdbesök. Utmaningen med egenvårdsråd med underkategorierna komplexiteten i telefon, föräldrar är olika och kulturella olikheter och språksvårigheter. Distriktssköterskorna erfor att föräldrarna fick stöttning, råd och hjälp med sin oro i telefonsamtalen. Det fanns svårigheter i telefonsamtalet som att inte kunna se barnet och stressen när samtal drog ut på tiden. Slutsats: Distriktssköterskorna arbetade personcentrerat och stöttade föräldrarna till egenvård så att de kunde verka för god hälsa och förebygga sjukdom hos sina barn. Undervisning i egenvårdsråd stärkte föräldrarollen samt minskade deras oro. / Background: Of all telephone calls to the health care centres, half come from parents’ who receive self-care advice for their children, which can promote health and prevent illness in children. If the parents’ ability to self-care fails, the district nurse has an important role in supporting and teaching. Aim: To describe district nurses’ experiences to provide self-care advice to parents in telephone counselling in health care centrals.     Method: The study was implemented with a qualitative method with an inductive approach. The data collection consisted of 12 semi-structured interviews with district nurses at health care centres. The material was analysed with a qualitative content analysis that resulted in three categories and nine subcategories. Results: Three categories emerged in the result. Tools for the conversation with the subcategories communication, teaching, support and aids. The benefit of self-care advice with the subcategories strengthened parenting role, available as a conversational contact and fewer care visits. The challenge with self-care advice with the subcategories of the complexity of the telephone, parents are different and cultural differences and language difficulties. The district nurses experienced that the parents received support, advice and help with their concerns in the telephone conversations. There were difficulties in the phone call such as not being able to see the child and the stress when the call dragged on. Conclusion: District nurses worked person-centered and supported parents in self-care so they could work for good health and prevent illness in their children. Teaching in self-care advice strengthened the parental role and reduced their worries.

This thesis aims to investigate how civilians coped with life-threatening situations in WWII through analyzing the diary of a civilian from the siege of Breslau in 1945. There are two main issues this study attempts to address. Firstly, current Peace and Conflict Studies lack integration from theories from psychology. Furthermore, civilian experiences of war should be addressed in their historical context. Drawing from Suedfeld et al.’s Ways of Coping Scale (1997), which derives from Lazarus and Folkman’s (1984) theory on psychological stress and coping, a directed, qualitative content analysis explores the coping strategies used by the diarist. The study finds that the diarist mostly uses problem-oriented coping strategies, aiming at altering the threat, consisting of escaping from bombs, analyzing, preparing for, and altering the damage caused by artillery and seeking social support. Emotion-oriented coping, aimed at regulating the emotional response to a threat, mostly shows through denying the threat to get sleep and to keep normality, and through distancing from the threat through humor, hope and a positive attitude. My findings form a base to adapt Suedfeld et al.’s Ways of Coping Scale to better assess civilian coping strategies in war.

Bakgrund: Överrapportering är en kommunikativ process där patientansvaret skiftar från givare till mottagare. Överrapportering uppfattas påverka patientsäkerhet och vårdkvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av överrapportering från anestesisjuksköterskor i samband med patientöverföring från operationsavdelningen till den postoperativa avdelningen. Metod: En semistrukturerad intervjustudie (n=13) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av överrapportering från anestesisjuksköterskor i samband med patientförflyttning från operationsavdelning till postoperativ avdelning genomsyrades av interaktion och rädsla för att missa saker. Förberedelser påverkar upplevelsen av rapporten. Sjuksköterskorna tillägnade sig information, vilket orsakade effekter. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevelser av överrapportering genomsyrades av en medvetenhet om patientsäkerhet. / Background: The responsibility of the patient shifts from a sender to a receiver during handover, through a communicative process. Handover is perceived as crucial to patient safety and quality of care.  Objective: The aim of the study was to describe nurses’ perceptions of nurse anesthetists' handover when patients were transferred from the operating room to the postanesthesia unit.  Method: Semi-structured interviews (n=13) were analyzed using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).  Result: The postanestesia unit nurses’ experiences of handover from nurse anesthetists was influenced by interaction and fear of missing information. Preparation featured the impression of handover. The participants acquired information, which in turn caused effects.  Conclusion: The postanesthesia unit nurses’ experiences of handover was influenced by awareness of patient safety.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har hälsofrämjande effekter, trots detta utgår inte den fysiska aktiviteten utifrån personcentrering där patienternas egna behov tas i beaktande. Specialistsjuksköterskor ska dessutom arbeta personcentrerat för att kunna bedriva återhämtningsinriktad omvårdnad. Tidigare forskning visar patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom psykiatrisk vård som tar fasta på patienters möjligheter, utmaningar och betydelsen av fysisk aktivitet. Men det saknas kunskap om erfarenheterna inom rättspsykiatrisk slutenvård där patienterna är ytterligare begränsade. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som vårdas inom rättspsykiatrisk slutenvård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters erfarenheter visar fyra olika kategorier av fysisk aktivitet, vilka är att ha innehåll i sin tillvaro, att kunna ta hand om sig själv, att känna en drivkraft och att känna sig begränsad. Dessa kategorier sammanstrålar i ett gemensamt tema, att få en meningsfull vardag. Slutsatser: Hur fysisk aktivitet möjliggör till en meningsfull vardag utgår ifrån varje enskild patient. Huruvida patienter själva får vara styrande utifrån sina egna förutsättningar kommer kunna avspeglas i patientens återhämtning. / Background: Physical activity has health-promoting effects, despite this, the physical activity isn’t based on person-centering where patients' own needs are considered. The specialist nurse must also work person-centered to be able to conduct recovery-oriented nursing. Previous research shows patients 'experiences of physical activity in psychiatric care where the focus aims on the patients' opportunities, challenges and the importance of physical activity. But there’s a lack of knowledge about the experiences in forensic psychiatric care where patients are further limited. Aim: To describe patients' experiences of physical activity in forensic psychiatric care. Method: Semi-structured interviews with ten participants in forensic psychiatric care. To analyze the conducted interviews a qualitative content analysis was used. Results: Patients' experiences show four different categories of physical activity, which are to have content in their existence, to be able to take care of themselves, to feel a driving force and to feel limited. These categories converge in a common theme, to have a meaningful everyday life. Conclusions: How physical activity enables a meaningful everyday life is based on each individual patient. Whether patients themselves can be in control based on their own conditions will be reflected in the patient's recovery.

For the first time in almost 80 years, a war has broken out in Europe. On February 24 2022 Russia invaded Ukraine. Even though this in fact is the first big scale war in Europe since the Second World War ended in 1945, Europe has been part of the consequences of war on a more common occasion.  Immigration has, in some regard, been the number one topic of the debate in both Swedish politics and media since the big refugee flows from the Syrian war started reaching Europe. It has been a heated debate. Some say that the media is framing the debate in favor of Ukrainian refugees and that the journalists in the Swedish news industry are affecting the audience to a more welcoming attitude towards Ukrainians than Syrians, through the narrative the media has created.   This study aimed to understand which narrative was used in Dagens Nyeter to describe the people fleeing each war. Our research material about Syrians consisted of articles published in Dagens Nyheter between September 2nd and October 2nd 2015 and articles about Ukrainians published between February 24th and March 24th 2022. Through agenda-setting theory, framing theory and news evaluation theory this study clarified what described the two wars and in which way the audience later got to experience and evaluate the news.  The result confirmed our original hypothesis. People fleeing the war in Ukraine are described with personalized and humbling circumstances, such as pregnant women and children. In contrast, people fleeing Syria were described as refugees and migrants, which on one hand is accurate, but doesn't affect the audience in the same way as more personalized descriptions. Moreover, the results in combination with earlier studies, show that the portraying that takes place in the media does affect how the audience later tends to create their perception of reality.

Bakgrund: Smärta i bäcken och ländrygg är något som drabbar många kvinnor under graviditeten. Kvarvarande graviditetsrelaterad smärta kan påverka kvinnornas fysiska aktivitet och delaktighet i vardagen. Det finns evidens för att fysisk aktivitet hjälper vid smärtproblematik och även återhämtning efter förlossning men kvinnorna kan behöva socialt stöd för att den fysiska aktiviteten ska bli av. Fysioterapeuter kan arbeta genom att främja fysisk aktivitet och genom ett beteendemedicinskt arbetssätt ta hänsyn till biologiska, sociala och psykologiska hälsofaktorer med fokus på beteende. Syfte: Att undersöka hur kvinnor med graviditetsrelaterade bäcken- och/eller ländryggssmärtor postpartum upplever att möten med fysioterapeuter i rehabiliterande syfte stödjer återgång till viktiga vardagliga aktiviteter. Metod: Sex informanter med graviditetsrelaterad bäcken- och/eller ryggsmärta och som har träffat fysioterapeut minst en gång efter graviditeten rekryterades och intervjuades efter en semistrukturerad frågeguide. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav tre kategorierna: ”Att hitta rätt hjälp var svårt”, ”Bemötandet spelar en viktig roll” och ”Åtgärderna som hjälper”. Slutsats: När informanterna mötte fysioterapeuter med rätt kompetens inom området resulterade det i åtgärder som hjälpte dem att hantera sin smärta och återgå till viktiga vardagliga aktiviteter. Kompetens inom bemötande och att se hela människan såväl biologiska som psykologiska och sociala faktorer gav resultat för en lyckad rehabilitering och beteendeförändring.