Bakgrund: Hemtjänstpersonalen har en central och viktig roll i den palliativa vården. Hemtjänstpersonalen arbetar ofta patientnära och är den som observerar förändringar i patientens mående. Personalen i hemtjänsten har ett stort ansvar. Det är sjuksköterskans/distriktssköterskan ansvar att stödja, utbilda och utveckla hemtjänstpersonalen i deras roll. Syfte: Undersöka hemtjänstpersonalens upplevelser och erfarenheter av behov av stöd från sjuksköterska/ distriktssköterskan vid vård i hemmet av personer som befinner sig i livets slut. Metod: Metoden som använts är en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie.Telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Sex personer från hemtjänsten med olika utbildningar och erfarenheter deltog. Resultat: Det framkom brister i kommunikation mellan sjuksköterskan och hemtjänstpersonalen, främst under jourtid eller när sjuksköterskan har en annan arbetsgivare än vad hemtjänstpersonalen har. Det framkom också att deltagarna önskar avsatt tid för reflektion efter dödsfall tillsammans med sjuksköterska, men också tillsammans med kollegor. Slutsats: Ett gott samspel och samarbete med sjuksköterskan/ distriktssköterskan var viktigt för att hemtjänstpersonalen skulle kunna ge bästa möjliga vård. / Background: Home care staff have a central and important role in palliative care. The homecare staff often works close to the patient and are the ones who observe changes in the patient's condition. The staff in home care have a great responsibility. It is the nurse's responsibility to support, train and develop the home care staff in their role. Aim: To examine the home care staff's experiences of the need for support from nurses when caring at home for people who are at the end of life. Method: The method used is a semi-structured qualitative interview study. Telephone interviews were used as the data collection method. Six people from the home care service with different educations and experiences participated. Results: There were difficulties in communication between the nurse and the home care staff, mainly during on-call hours or when the nurse has a different employer than the home care staff. It emerged that the participants wish for time set aside for reflection after a death together with a nurse, but also together with colleagues. Conclusion: A good interaction and cooperation with the nurse was important so that the home care staff could provide the best possible care.

Background: Myocardial infarction is caused by an ischemic condition in the heart muscle. Cardiovsacular diseases is one of Swedens largest public health disease were approximatley 12% of the population is affected. The survival rates are increasing in Sweden due to information and preventive care. The health-related quality of life are affected for those surviving. Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of their life quality post myocardial infarction. Method: A qualitative literature-based study were used in order to answer the aim of the study. A total of ten representative studies were analyzed and interpreted to obtain themes. Results: The result was compiled by three main themes and nine sub-themes. Main symptoms reported post myocardial infarction were fatigue, reduced physical capacity and mental state, uncertainty and affected autonomy. Conclusion: Patient’s lifequality were affected due to physical- and psychologial limitations caused by myocardial infarction. The need for information in order to find coping strategies were seen as a necessity by the patients. Acknowledgement and individual supportive care by healthcare providers were considered essential in order to offer person-centered care for those affected.

Crime is a social problem and leads to many negative consequences, and it is therefore of interest to analyze how officials in The Prison and Probation Service implement the principles risk, need and responsivity, (RNR-model) in crime prevention measures to reduce the risk among incarcerated prisoners to relapse into crime based on the informants’ perceptions. Furthermore, differences in the official’s autonomy regarding the implementation of crime prevention measures will be analyzed based on the RNR-model and what consequences these differences have according to the officials. The RNR-model is an innovation that has been spread in The Prison and Probation service and will be analyzed by Rogers (2003) Diffusion of innovation theory. The officials' autonomy to implement the RNR-model will be analyzed by Lipsky's (1990) theory of street-level bureaucracy. In this case study, I have conducted eight individual semi-structured interviews and the sample consists of officials who have many years of experience working with treatment in The Prison and Probation Service. The results show that the informants take a similar approach to the RNR-model and that the RNR-model pervades the entire crime prevention measures. The conclusion is that the prevention measures consist of treatment programs combined with work management, adult education, and other structured activities and that these parts are interconnected. The crime prevention measures are characterized by helping the prisoners develop necessary skills to be able to get out of crime and get the best possible conditions to reduce the risk of relapsing into crime. The results also show that there are differences between the officials' autonomy regarding the implementation of the RNR-model in the crime prevention measures and that the officials' do not act from a common approach. The officials have, based on their autonomy, the opportunity to create their own interpretations of the RNR-model that can affect the outcome of the work, which can mean that the prisoners are treated differently depending on how the officials have chosen to implement the RNR-model. The conclusion is that the RNR-model contributed to clear structures and guidelines, but that there is a certain problem with implementing the receptivity principle in a similar way because of the officials' having difficulty understanding the meaning of the principle.

Bakgrund: Samverkan i team är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Samverkan sker mellan olika professioner som tillsammans arbetar för att ge en god och patientsäker vård. Teamet ska inkludera patient och närstående för en individanpassad vård. Sjuksköterskor är en sammankopplad länk i teamet och bär på huvudansvaret i omvårdnaden. Teamarbetet brister ofta i vården vilket kan resultera i vårdskador. Syfte: Syftet var att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva samverkan i team i akut- och primärvård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Till resultatet inkluderades 12 artiklar som var publicerade mellan åren 2012-2022. Artiklarna analyserades med Fribergs modell i fem steg. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var Tillhörighet i teamet och Professionens betydelse för samverkan i team. Resultatet speglar hur sjuksköterskor upplever samverkan i team och vilka verktyg som behövs för ett lyckat teamarbete. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att teamsamverkan har en stor betydelse för en fungerande vård. Alla professioner är viktiga och behöver bli inkluderade för att ge patienter en fullständig, god och säker vård. En kontinuerlig och fungerande kommunikation med varandra var nyckeln för teamsammanhållning. / Background: Collaboration between teams is one of the nurse's core competencies. Cooperation takes place between different professions who work together to provide good and patient-safe care. The team must include the patient and relatives for individualized care. Nurses are a connected link in the team and bear the main responsibility in nursing. Teamwork is often lacking in healthcare, which can result in healthcare injuries. Aim: The aim was to describe collaboration in teams in emergency- and primary care from the nurse's perspective. Method: Literature review with qualitative design and inductive approach. Article searches were made in the databases Cinahl and PsycINFO. The results included 12 articles published between the years 2012-2022. The articles were analyzed using Friberg's model in five steps. Result: The analysis resulted in two main categories and six subcategories. The main categories were belonging to the team and The professions meaning of collaborating in teams. The result reflects how nurses experience collaboration in teams and which tools are needed for successful teamwork. Conclusion: Nurses experience that teamwork is of great importance for a functioning care. All professions are important and need to be included in order to provide patients with complete, good and safe care. Continuous and effective communication with each other was the key to team cohesion.

Bakgrund: Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för kognitiva sjukdomar som leder till försämring av hjärnans funktioner. I takt med att befolkningen blir äldre ökar risken för att drabbas av en demenssjukdom och prevalensen ökar inom slutenvården. Att vårda personer med demenssjukdom är komplext och sjuksköterskor besitter en viktig roll i utformningen av omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av personer med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderar 12 kvalitativa artiklar genomfördes. Databaser som användes var CINAHL, MEDLINE och PsycInfo. Data analyserades med hjälp av Fribergs fyra analyssteg. Resultat: Resultatet sammanställdes i två kategorier samt åtta subkategorier. Första kategorin var; organisationens roll med subkategorierna; erfarenheter av tidsbrist, konsekvenser av personalbrist, otillräcklig kunskap och utbildning, brist på organisatoriskt stöd samt miljöns betydelse för omvårdnaden vid demenssjukdom. Den andra kategorin var omvårdnadens roll med subkategorierna; fördelarna av personcentrerad vård, betydelsen av teamarbete och känslor av otillräcklighet som sjuksköterska Slutsats: Utmaningar som erfors av sjuksköterskor var tids- och personalbrist, ogynnsam miljö, otillräcklig kunskap och utbildning samt otillräckliga resurser från organisationen. Personcentrerad vård ansågs vara viktig för att kunna bedriva god omvårdnad för patienter med demenssjukdom. / Background: Dementia is an umbrella term for cognitive disorders that lead to deterioration of brain functions. As the population ages, the risk of being diagnosed with dementia increases and the prevalence of persons with dementia increases in inpatient care. Caring for persons with dementia is complex and nurses have an important role in framing care. Aim: To describe nurses' experience of caring for persons with dementia in inpatient care. Method: A literature review with an inductive approach including 12 qualitative articles was conducted. Databases used were CINAHL, MEDLINE and PsycInfo. Data were analysed using Friberg's four analysis steps. Results: The results were summarized in two categories and eight subcategories. The first category was the role of the organization with the subcategories; experiences of lack of time, consequences of staff shortages, insufficient knowledge and training, lack of organizational support and the importance of the environment in dementia care. The second category was the role of nursing with the subcategories; the benefits of person-centred care, the importance of teamwork and feelings of inadequacy as a nurse. Conclusion: Challenges perceived by nurses were lack of time and staff, unadapted environment, insufficient knowledge and education, and insufficient resources from the organization. Person-centred care was considered important to provide good nursing care for persons with dementia.

Bakgrund: Barnmorskor larmar världen över om en ohållbar och ansträngd arbetssituation. I Sverige är det brist på barnmorskor i 19 av 21 regioner. Forskning visar att arbetsmiljö och bristande bemanning är bidragande orsaker till att barnmorskor inte orkar arbeta kvar i förlossningsvården.  Motiv: Bemanningssituationen inom förlossningsvården har varit ett omdiskuterat ämne under lång tid. Barnmorskor uppskattar sitt yrke men arbetsvillkoren möter inte upp förväntningarna om ett hållbart yrkesliv.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa barnmorskors upplevelse av vad som bidrar till en hållbar arbetsplats inom svensk förlossningsvård.  Metod: En kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med tematisk analysmetod.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman med tre respektive två underteman. Det första huvudtemat var ”Barnmorskeprofessionens Betydelse” med underteman ”Att trivas med sin yrkesroll som barnmorska” och “Att kollegor bidrar till teamkänsla och trygghet”. Det andra huvudtemat var ”Ledningens ansvar för en hållbar arbetsmiljö” med underteman ”Att chefer och organisation har ett stort ansvar för en hållbar arbetsmiljö”, ”Stabil bemanning gör skillnad i verksamheten” och ”vidareutveckling bidrar till en hållbar arbetsplats”.  Konklusion: Barnmorskor uppskattar sitt yrke och har en drivkraft att bidra till vidareutveckling vilket är gynnsamt både för verksamheten och för den enskilda barnmorskan. Om hållbara förutsättningar skulle finnas i verksamheten skulle barnmorskor stanna inom förlossningsvården i större omfattning än de gör idag. / Background: Midwives are raising the alarm worldwide about an unsustainable and strained work situation. In Sweden, there is a shortage of midwives in 19 out of 21 regions. Research shows that the work environment and lack of staffing are contributing factors to midwives not being able to continue working in delivery care.  Motive: The staffing situation in delivery care has been a topic of discussion for a long time. Midwives appreciate their profession, but the working conditions do not meet the expectations of a sustainable working life.  Aim: The aim of this study was to investigate midwives' experience of what contributes to a sustainable workplace within delivery care in Sweden.  Method: A qualitative method with eight semi-structured interviews was conducted. The material was analyzed using the thematic analysis method.  Result: The analysis resulted in two main themes with five sub-themes. The first main theme was "The Significance of the Midwifery Profession" with the subthemes "Enjoying your professional role as a midwife" and “Colleagues contribute to teamspirit and safety”. The second main theme was "Management's responsibility for a sustainable work environment" with sub-themes "That managers and organization have a great responsibility for a sustainable work environment", "A trustable staffing makes a difference for the workplace” and "Development contributes to a sustainable workplace".  Conclusion: Midwives appreciate their profession and want to contribute to the development of their workplace, which is beneficial both for the organization and for the midwife as an individual. Prerequisite to achieve sustainable working conditions is required to make midwives continue working in delivery care to a greater extent than they do today.

Hälsofrämjande arbete inom området fysisk aktivitet kan bidra till flertalet hälsovinster. Att Sverige ska prioritera arbete för att minska ojämlikhet i hälsa, främja fysisk aktivitet samt inrikta insatser mot målgruppen barn och unga beskrivs i ”Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110”. Barn och unga spenderar en stor del av sin tid i skolan vilket möjliggör för den att inverka på deras hälsa. Enligt tidigare studier deltar flickor i lägre utsträckning än pojkar vid skolidrott vilket tyder på en ojämlikhet mellan könen. Syftet med studien var att undersöka flickors upplevelser av skolidrotten. Den metod som använts är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vid urvalet tillämpades ett målstyrt urval där sex flickor i gymnasiet som undervisats i skolidrott under sin gymnasietid tillfrågades att delta. Den analysmetod som tillämpats är kvalitativ manifest innehållsanalys. Det resultat som framkom var att flickors upplevelser av skolidrotten kan påverkas av faktorer som läraren, klasskamrater samt utformning av lektioner och aktiviteter. Känslor av otrygghet hos flickor kan ha inverkan på motivationen till att delta. Motivationen kan även påverkas av om individens intressen belyses. En viss ojämlikhet mellan könen inom skolidrott kan synliggöras enligt de framkomna resultaten. / Health promotion and physical activity can contribute to several health benefits. Sweden shall prioritize work to reduce health inequalities, promote physical activity and focus on interventions aimed on children and young people, is described in "Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110". Children and young people spend much time in school, which enables the possibility to affect their health. According to previous studies, girls participate lesser extent than boys at school sports which indicating an inequality between the sexes. The aim of the study was to examine girls' experiences of school sport. Qualitative method with semi-structured interviews was used. With a goal-oriented selection, wore six girls in high school who taught in school sports during their high school years asked to participate. The analysis method applied is qualitative manifest content analysis. The results that emerged was that girls' experiences of school sport can be affected by factors such as the teacher, classmates and the development of lessons and activities. Feelings of insecurity may have an impact on the motivation to participate. Motivation can also be influenced by the individual's interest in school sports. A certain gender inequality in school sports can be visualized.

Implanté en 1999 dans le quartier Centre-Sud à Montréal, le programme d'intervention psychosociale « Bien dans mes baskets » (BdmB) utilise le basketball comme outil pour entrer en contact avec des jeunes à risque de délinquance. Ce programme se distingue par le fait que ses entraîneurs-travailleurs-sociaux (ETS) interviennent tant dans le développement d'habiletés de vie que d’habiletés sportives. La présente étude vise à comprendre comment les expériences vécues au sein de BdmB ont pu contribuer au développement d’habiletés de vie chez les adolescents qui ont participé au programme lorsqu’ils étaient à l’école secondaire. Une méthodologie rétrospective qualitative a été utilisée pour cette étude. Des entretiens semi-dirigés ont été effectués auprès de 14 anciens athlètes-étudiants (AÉ) masculins qui ont participé à BdmB pendant leurs études secondaires. Le verbatim des entretiens enregistrés a été transcrit afin de procéder à une analyse de contenu par thématique. Les résultats suggèrent que quatre principaux facteurs semblent contribuer au développement d’habiletés de vie chez certains participants : le modelage de l’ETS a permis aux AÉ de reproduire les comportements de leur entraîneur; le développement d’un sentiment d’attachement entre les joueurs a engendré la création d’un nouveau réseau social dans lequel les AÉ ont pu trouver du soutien social; une culture d’équipe influencée par la philosophie de BdmB semble avoir été intériorisée par les joueurs; et BdmB a agi dans certains cas comme facteur de protection contre des influences externes négatives. Les résultats suggèrent que le sport collectif combiné à des interventions psychosociales favoriserait le développement d’habiletés de vie. / The “Bien dans mes baskets” (BdmB) program, implemented in 1999 in a high school of Montreal, uses basketball to reach adolescents at risk of delinquency. The distinctive characteristic of BdmB is that the coaches are also social workers (CSW) who implement strategies to develop life skills among athlete-students (AS) who partake in the basketball extracurricular program. The aim of this study was to examine how the experiences lived through BdmB contributed to the development of life skills in young adults who have participated in the program when they were in high school. We used a retrospective qualitative study design. Semi-structured interviews were conducted with 14 young adults who were involved in the BdmB program during their high school. Interviews were recorded and transcribed verbatim. A thematic content analysis of participants' accounts was performed to identify the specific role of team sport involvement with psychosocial interventions on the alumni players’ life skills development. The results suggest that 4 main factors contributed to life skills development in AS: modeling the CSW who epitomize the BdmB philosophy enables AS to emulate their coach’s behaviors; bonding between AS creates a new social network in which AS can find social support; a BdmB culture is internalized by sharing experiences among the BdmB AS and the CSW; BdmB has a protective effect against negative influences from the high-risk milieu in which AS live. The results suggest that team sports combined with psychosocial interventions has the potential to foster life skills development in youth at risk.

Att arbeta som nyutbildad intensivvårdssjuksköterska kan upplevas som väldigt krävande. Det krävs både specificerad kunskap om olika komplexa sjukdomstillstånd och att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna hantera den högteknologiska miljön som en intensivvårdsavdelning utgör. När patienter vårdas på intensivvårdsavdelning förekommer olika intrahospitala transporter under vårdtiden, vilket medför ökade risker för patienterna. Tidigare studier visar att det förekommer ett högre antal oväntade händelser och en större otrygghet bland intensivvårdssjuksköterskor med kort arbetserfarenhet av intensivvård i samband med intrahospitala transporter. Syftet med detta examensarbete var att beskriva behov hos intensivvårdssjuksköterskor med mindre än fem års arbetserfarenhet för att känna sig trygga i samband med intrahospitala transporter av kritiskt sjuka patienter. Nio intensivvårdssjuksköterskor med <5 års arbetserfarenhet av intensivvård deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, vilka sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: behov av att ha kompetent vårdpersonal med god samarbetsförmåga, behov av att ha en miljö som är anpassad för transporter och behov av att genomföra en omsorgsfull planering för att känna sig förberedd, vilka sedan resulterade i ett tema: behov av att känna kontroll över situationen med stöd från vårdteamet. Resultatet av denna studie visar vikten av att det implementeras en rutin vid intensivvårdsavdelningar för nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor som tar anställning vid arbetsplatserna. Största vikten bör läggas på att intensivvårdssjuksköterskor ska omges av ett kompetent vårdteam med en tillåtande miljö, där det finns tid och möjlighet för god och individanpassad handledning.

La représentation que se font les patients souffrant d’un trouble de personnalité limite (TPL) de leur expérience de tristesse est un domaine de recherche important tant pour la conceptualisation du trouble que pour son traitement. Ces patients sont connus pour vivre une grande détresse qui se manifeste à travers divers symptômes (Bland, Williams, Scharer, & Manning, 2004). Un nombre élevé de patients présentant un TPL se suicident (Paris, 2002), font au moins une tentative de suicide au cours de leur vie (Oldham, 2006) et s’automutilent (p.ex., Brown, Williams, & Collins, 2007). La recherche sur la souffrance du TPL s’entend sur un paradoxe : ces patients souffrent beaucoup, mais ils vivent peu de tristesse. Leur souffrance prend une forme distincte en qualité, celle-ci demandant à être davantage étudiée empiriquement et théoriquement. L’objectif de cette thèse est d’explorer la représentation de la tristesse de participants souffrant d’un TPL. Alors qu’à notre connaissance aucune étude n’a encore poursuivi cet objectif spécifique, différentes pistes de réflexion ont été soulevées dans la documentation scientifique pour expliquer la nature de la souffrance du TPL en ce qui a trait au tempérament, au fonctionnement mental, à la dépression, à l’organisation de la personnalité et aux événements traumatiques. La première étude de cette thèse vise à réfléchir théoriquement et cliniquement à la tristesse, afin d’en raffiner la définition, entre autres par opposition à la détresse. Elle propose une distinction tant au plan métapsychologique que phénoménologique de ces deux expériences, en se basant sur des théories évolutionnistes des émotions et sur différentes conceptions psychanalytiques du fonctionnement mental et des relations objectales. Une vignette clinique illustre cette réflexion. La seconde étude vise à explorer, par une démarche qualitative, les principaux thèmes abordés par des participants souffrant d’un TPL lorsqu’ils racontent des épisodes de tristesse. Sept participants avec un diagnostic de TPL évalué à l’aide du SCID-II (First, Gibbon, Spitzer, & Williams, 1997) ont participé à une entrevue semi-dirigée visant le rappel de deux épisodes relationnels de tristesse. Suivant la méthode d’analyse phénoménologique interprétative (Smith, 1996), une analyse thématique de quatorze épisodes de tristesse a été effectuée conjointement par deux candidates au doctorat pour décrire la représentation de la tristesse de ces participants. Cinq thèmes ont été identifiés : 1) agression, 2) relation brisée par l’autre, 3) affectivité négative indifférenciée, 4) soi défectueux et 5) débordement. Les résultats suggèrent que la représentation de la tristesse du TPL n’est pas associée à la perte, mais plutôt à l’impression d’avoir été endommagé par une attaque infligée par quelqu’un d’autre. Il s’agit d’une expérience peu mentalisée que l’individu semble tenter de réguler dans la sphère interpersonnelle. Cette expérience ne représenterait pas de la tristesse à proprement parler. Les conclusions ont permis d’élaborer une nouvelle hypothèse de recherche : l’expérience de tristesse des patients souffrant d’un TPL ne correspond pas à la tristesse proprement dite, mais à une forme de détresse interpersonnelle impliquant à la fois des déficits du fonctionnement mental et une organisation particulière de la personnalité. Les implications cliniques et théoriques sont discutées. / The exploration of the phenomenology of sadness in patients with Borderline Personality Disorder (BPD) is relevant to the understanding of the pathology and to its treatment. BPD patients tend to experience distress intensely and frequently, and inefficient attempts at regulating this emotional experience is known to be associated with symptoms, such as suicidal or parasuicidal gestures (Bland, Williams, Scharer, & Manning, 2004; Brown, Williams, & Collins, 2007; Oldham, 2006; Paris, 2002). The literature on psychological suffering in BPD reveals an apparent contradiction: these patients experience a large amount of suffering, but they appear to not experience sadness. The nature of their suffering seems to be distinct from sadness, and has yet to be more fully explored empirically and theoretically. The present thesis aims at exploring the phenomenology of sadness in BPD. To our knowledge, no research has specifically attempted to investigate this particular topic, but some etiological pathways for understanding BPD suffering have been explored: temperament, mental functioning, depression, personality organization and traumatic events. The first study proposes a theoretical and clinical investigation of the concept of sadness and defines it in opposition to distress. This distinction between sadness and distress focuses on phenomenological and metapsychological perspectives, and is in line with evolutionary theories of emotion and psychoanalytic formulations on mental functioning and object relationships. A case study illustrates this investigation. The second study aims at exploring the phenomenology of sadness through an investigation of the major themes that BPD participants talk about when they are asked to recall episodes of sadness. Seven individuals with a diagnosis of BPD on the SCID-II (First, Gibbon, Spitzer, & Williams, 1997) participated in a semi-structured interview. Following the Interpretative Phenomenological Analysis principles (Smith, 1996), a thematic analysis of 14 transcripts was performed by two doctoral students in order to outline the representation of sadness of BPD participants. Five themes were found: 1) aggression, 2) relationship broken off by the other, 3) undifferentiated negative affect, 4) self being defective, and 5) overwhelming experience. The results suggest that ‘sadness’ in those episodes is not associated with a representation of loss, but with a state of being ‘damaged’ by the aggression and/or the breaking off of the relationship inflicted by the other. This is a non-mentalized experience that the participants tend to regulate in the interpersonal field. This experience should not be conceptualized as sadness proper. In conclusion, a new hypothesis emerges: the experience of sadness for BPD patients is not really sadness, but a form of interpersonally-focused distress. This emotional experience is characterized by a deficit in mental functioning and by a particular personality organization. Clinical and theoretical implications are discussed.