Flyktingströmmen till Europa är en faktor som har påverkat inflödet av nyanlända i landet. Nyanländas etableringsprocess har därför blivit en betydelsefull aspekt för Sveriges folkhälsa. Väsentliga aspekter utifrån ett folkhälsoperspektiv kan vara individers sysselsättning och arbete, då det kan främja deras stimulans och delaktighet. Arbetsförmedlingen är en myndighet som arbetar med Sveriges arbetsmarknad. Myndigheten har som avsikt att etablera nyanlända på arbetsmarknaden, vilket benämns som etableringsuppdraget. Arbetsförmedlarna på Arbetsförmedlingen skulle kunna betraktas som en heterogen arbetsgrupp, då de har olika akademiska bakgrunder. Frågan är hur de professionella kan utveckla kompetens, eller har kompetens för att kunna bidra till en etableringsprocess där nyanlända upplever hanterbarhet och meningsfullhet i sin etablering. Studien har haft en kvalitativ ingång och inspirerats av en fenomenologisk ansats, där syftet har varit att genomföra sju semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys har därefter genomförts för att låta resultatet framhävas i sin annanhet. Resultatet lyfte fram betydelsen av tre teman, processer, lärande och utveckling, som kan tolkas som väsentliga för arbetsförmedlarnas lärande i arbetet. Därutöver lyfter resultatet stöd och förutsättningar som betydelsefulla aspekter för lärande. / The influx of refugees to Europe has influenced the quantity of newly arrived immigrants in Sweden. The process of establishment of newly arrived has therefore become an important aspect of the country's public health. Significant aspects from a public health perspective involve employment and work, as it promotes stimulation and participation. The Employment Agency, Arbetsförmedlingen, is an authority on the Swedish labor market. It has the intension to establish newly arrived on the labor market, which is the purpose of to the establishment programme. The professionals at the Employment Agency could be considered a heterogeneous working group, as they have different academic backgrounds. The question is whether the professionals have competence, or can develop competence, to contribute to an establishment process where newly arrived will experience manageability and meaningfulness in their establishment. The study has had a qualitative method inspired by a phenomenological approach, with the purpose of conducting seven semi-structured interviews. A qualitative content analysis has been conducted to let the result appear independently. The result highlighted the importance of three themes, processes, learning and development, that may be interpreted as essential to the professionals' learning at the Employment Agency. Furthermore, the results indicate that support and conditions are important aspects for learning.

Syftet med studien är att undersöka vilka som är de avgörande faktorerna till att individen lämnar den kriminella livsstilen samt upprätthåller den prosociala livsstilen. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara studiens syfte har fem respondenter inkluderats från föreningen KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället i Malmö. Alla fem respondenter har suttit i fängelset och haft en tidigare kriminell livsstil. Resultatet påvisade att fyra faktorer var avgörande för att lämna den kriminella livsstilen: avslutande av missbruk, familj, påföljd och hälsa. Där missbruksproblematiken hade en stark koppling till deras kriminalitet. Gällande den prosociala livsstilen menade respondenterna att relationer, förändrat konsekvenstänk, sysselsättning och avslutande av missbruk var drivkraften till upprätthållandet. Avslutningsvis menade respondenterna att det oftast inte finns endast en specifik faktor till avslutandet eller upprätthållandet, utan viljan att förändra sin livsstil måste finnas där. / This study aims to investigate what the crucial factors for an individual leaving the criminal lifestyle and maintaining the prosocial lifestyle are. The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To respond to the purpose of the study, five respondents have been included from the association KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället in Malmö. All five respondents have been in prison and had a previous criminal lifestyle. The results showed that there were four crucial factors to leaving the criminal lifestyle: the termination of addiction, family, penalty and health. Where the problem of abuse had a strong connection to their crime. Regarding the prosocial lifestyle respondents argued that relationships, mindfulness of consequences, employment and termination of addiction were the driving force for maintaining a prosocial lifestyle. In conclusion the respondents expressed that there is often not only a specific factor that dictates if one is able to maintain nor end criminal behavior, but instead the will to change lifestyle is what must be prominent.

Kundnöjdhet är ett icke-finansiellt prestationsmått. Det kan kopplas till ett belöningssystem för att motivera och vägleda medarbetare samt främja en ökad ansträngning att skapa nöjdare kunder. Ytterligare forskning behövs kring vad som talar för respektive mot att denna koppling fungerar för att motivera medarbetare. Syftet med denna studie är därmed att skapa kunskap om hur medarbetare blir motiverade av att koppla kundnöjdhet till ett belöningssystem. Därför har en kvalitativ fallstudie genomförts där tio intervjuer med medarbetare på en organisation inom bank- och försäkringsbranschen utförts. Från tidigare forskning har det identifierats åtta faktorer som behövs för att skapa ett motiverande belöningssystem. Dessa är; reliabilitet, tydlighet, rättvisa, möjlighet till påverkan, kunskapsnivå, tätare mätpunkter, betydelsefull belöning och motiverande nivå. Av studien framkom det att, när kundnöjdhet mäts leder det till en ökad motivation att få nöjdare kunder. Dessutom ledde belöningssystemets uppbyggnad via den kollektiva belöningen till att medarbetare kände sig lika värdefulla vilket kan bidra till att skapa motivation. Dock upplevdes kundbedömningarna inte alltid som rättvisa och speglade inte medarbetarnas arbetsinsats och rättvisa verkar vara en viktig faktor för att skapa ett motiverande belöningssystem. De slutsatser som framkommit är att om ett belöningssystem inte innefattar de ovan nämnda kriterier som behövs för att få en motiverande effekt, kan belöningssystemet få en underordnad betydelse. Har ett belöningssystem inte en motiverande effekt på medarbetare kommer det inte heller driva oönskade effekter som manipulation och kortsiktighet som annars är möjliga. Även om kundnöjdhetsmätningen är icke reliabel och kundbedömningar kan upplevas som subjektiva och orättvisa, kan belöningssystemet i sin helhet ändå upplevas som rättvist och därmed motiverande. / Customer satisfaction is a non-financial performance measurement that can be connected to an incentive system to motivate and direct employees, as well as drive and increase efforts to create a higher customer satisfaction. More research is needed on what speaks for and against this connection to motivate employees. The purpose of this study is to create knowledge about employees being motivated by connecting customer satisfaction to an incentive system. Therefore, a qualitative case study was conducted in which ten interviews with employees from an organization within the banking and insurance industry. From previous research eight factors has been identified that are needed to create a motivational incentive system. These are; reliability, distinctness, justice, opportunity to influence, knowledge, more frequent measuring points, significant reward and motivational level. The study shows that customer satisfaction led to an increased motivation to get more satisfied customers. In addition, the structure of the incentive system, through the collective reward, led to everyone feeling valuable which can help to create motivation. However, customer assessments were not always perceived as fair and did not reflect employees' performance and justice seems to be an important factor in creating a motivational incentive system. The conclusions reached are that measuring customer satisfaction has a motivating effect on employees to create more satisfied customers. If an incentive system is not based on the criteria above which are required to have a motivating effect, the incentive system will have minor importance. If an incentive system does not have a motivating effect on employees, it will neither drive the undesirable effects at the employees such as manipulation or act myopically which otherwise are possible. Although the customer satisfaction measurement is not reliable and the customer satisfaction assessments is sometimes perceived as subjective and unfair, the incentive system can be perceived as fair and thus motivating.

I en studie från 2018 visade Arbetsmiljöverket att 28 % av Sveriges aktiva arbetstagare har upplevt någon form av arbetsrelaterade besvär. Att arbeta med arbetsmiljön och dess utveckling är chefernas ansvar i en organisation. Syftet med följande studie är att undersöka kommunala enhetschefers upplevelse av att arbeta med utvecklingen av arbetsmiljön inom sin verksamhet. För att undersöka vårt syfte utgick vi från följande frågeställning: Vilka möjligheter och utmaningar upplever chefer sig ha med utvecklingen av arbetsmiljön? Tio intervjuer med enhetschefer inom olika sektorer i en kommun genomfördes för att besvara frågeställningen. En tematisk analys tillämpades på det insamlade materialet och presenterades i fyra övergripande teman. Resultatet visar att enhetscheferna upplever utvecklingen av arbetsmiljön som viktigt, men också med flera utmaningar. Dessa försvårade utvecklingsarbetet och uppstod när enhetschefernas processer inte var synkroniserade med den övriga organisationen. Det var även utmanande att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön på individnivå då varje ärende krävde en separat process. Det som möjliggjorde för ett framgångsrikt utvecklingsarbete var när medarbetarna var engagerade och delaktiga i processen samt att ett välfungerande stöd från HR-avdelningen fanns att tillgå. Studien visade att trots att cheferna upplever begränsningar i sitt arbete gör deras personliga engagemang i frågorna att de ändå arbetar med dem kontinuerligt. / In a 2018 study, the Swedish Work Environment Authority found that 28% of active workers in Sweden experienced some form of work-related problem. Managers in an organization are responsible for maintaining and developing the work environment. The present study aims to investigate municipal operation managers' perception of the process of work environment development in their operations. We asked the following question to examine managers' perceptions: What opportunities and challenges do managers encounter in the development of the work environment? Ten interviews were conducted with department managers in various sectors of a municipality to investigate our question. A thematic analysis performed on the data revealed four overall themes. The results demonstrate that department managers perceive the development of work environment to be important but challenging. Challenges to the development of work environment arose when managers' priorities were out of sync with those of the rest of the organization. It was also difficult to manage the psychosocial work environment, as individuals each required unique interventions. Successful work environment development occurred when employees were engaged and involved in the process and had pertinent support from the human resources office. The present study demonstrates that although managers experience limitations in maintaining and developing work environment, their personal commitment to the task allows them to work towards continuous improvement.

Syfte: Att beskriva barnmorskors inställning till vårdmodellen caseload midwifery. Metod: En webbaserad enkätundersökning med kvalitativ ansats som analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Totalt besvarade 58 barnmorskor enkäten varav fyra exkluderades. Av svaren utvecklades sex stycken kategorier: “Kontinuitet kan ge tryggare vård”, “Etablerad relation kan leda till stöd”, “Kan påverka patientsäkerheten”, “Kan påverka kompetensen”, “Ett alternativ för framtiden” och “Behov vid implementering”. Dessa skapade två teman: “Kontinuerlig kontakt kan medföra trygghet och utmaningar” och “Framtidsvision för ett hållbart yrkesliv”. Det framkom att caseload midwifery kan skapa trygghet genom kontinuerlig relation men det är även en modell som möter flertalet utmaningar. Caseload midwifery kan vara ett alternativt tillägg till mödrahälsovårdens standardmodell. Den kan ses som en framtidsvision som baseras på hållbarhet genom tillfredsställande arbetsmiljö om goda arbetsvillkor tillmötesgås. Slutsatser: Majoriteten av barnmorskorna är positiva till caseload midwifery då modellen kan leda till många lösningar men den möter också flertalet utmaningar. Införandet av vårdmodellen kan vara en hållbar lösning för framtiden eftersom det är en attraktiv och efterlängtad modell. / Aim: To describe the attitudes towards caseload midwifery amongst midwives. Method: A web-based questionnaire based on a qualitative approach and analyzed through an inductive content analysis. Result: In total 58 midwives answered the questionnaire of which four were excluded. Six categories developed in total: “Continuity can lead to safer care”, “An established relationship can lead to trust and support”, “It can affect the patient safety”, “It can affect the competence”, “An alternative for the future” and “Needs for implementation”. All together these categories developed two themes: “A contact made continuously could lead to safety and challenges” and “A vision for the future based for a sustainability professional career”. Caseload midwifery can create safety through a continuous relationship nonetheless it is also a model that faces several challenges. Caseload midwifery can be an alternative model which would fit well as an addition to the standard model of maternal health care. It can be seen as a vision for the future based on sustainability throughout a more satisfactory working atmosphere, but only if good conditions are met. Conclusions: The majority of the midwives were positive towards caseload midwifery because the model might lead to solutions but it also leads to adversities. An implement of the model of care could be a sustainable solution for the future since it is attractive and longed for.

Intensivvård är en avancerad och resurskrävande form av vård och ställer stora krav på intensivvårdssjuksköterskans kompetens och kunskapsnivå. Tidigare studier inom området belyser i huvudsak den grundutbildade sjuksköterskans upplevelser av att vara ny på en intensivvårdsavdelning och deras erfarenheter av introduktionen. Däremot saknas kunskap som beskriver den nyutbildade IVA-sjuksköterskans upplevelser av att vara ny på en intensivvårdsavdelning samt deras erfarenheter av given introduktion. Syftet med studien var att beskriva nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vara ny på en intensivvårdsavdelning samt belysa deras erfarenheter av given introduktion. Datamaterialet bestod av beskrivande berättelser som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet framkom tre kategorier; ”Från osäkerhet till ansvarskännande”, ”Stöd under introduktionen gav trygghet” och ”Brist på tid, uppföljning och kontinuitet av handledare under introduktionen upplevdes otryggt”. Deltagarna upplevde en osäkerhet i sin nya roll som IVA-sjuksköterska kopplat till bristande klinisk kunskap och erfarenhet. Stödet de fick under introduktionen av en checklista, kollegor, handledare och mentorer gav trygghet. Brist på tid för handledning samt bristande uppföljning och kontinuitet av handledare under introduktionen upplevdes otryggt och negativt för utvecklingen som novis. Konklusionen av resultatet var att IVA-sjuksköterskan upplevde en osäkerhet i början av sin anställning vid intensivvårdsavdelningen men med en stöttande i / Intensive care is the most advanced and resourcing care and demands great competence and level of knowledge on the intensive care nurse. Previous research shows newly trained nurses experiences of starting to work in an intensive care unit and their experiences of the introduction. While there is a lack of knowledge that describes newly trained ICU-nurses experiences of being new in an intensive care unit and their experiences of the given introduction. The aim of this study was to describe newly trained ICU-nurses experiences of being new in an intensive care unit and their experiences of the given introduction. The data consisted of descriptive stories that were analyzed according to qualitative content analysis with an inductive approach. The result shows three categories; "From uncertainty to a sense of responsibility", "Support during the introduction gave sense of security" and "Lack of time, follow-up and continuity of supervisors during the introduction was experienced uncertain”. The participants experienced an uncertainty in their new role as an ICU-nurse linked to a lack of clinical knowledge and experience. The support they received during the introduction of a checklist, colleagues, supervisors and mentors provided security. Lack of time for supervision and lack of follow-up and continuity of supervisors during the introduction was perceived as insecure and negative for the progress as a novice. The conclusion of the result was that the ICU-nurses experienced insecurity in the beginning but with a supportive introduction the feeling of being a novice nurse became a feeling of being an advanced beginner.

Inledning: Bildterapi/bildpsykoterapi är en metod där bildskapande används i terapeutiskt syfte. Bildterapi som metod återfinns inom olika psykoterapeutiska riktningar men den psykodynamiska teorigrunden är vanligast förekommande. På senare år har flera översiktstudier och RCT-studier om bildterapi som behandlingsmetod publicerats. Studier där klienter har kommit till tals och delat sina erfarenheter av metoden är än så länge mindre vanligt förekommande. Således är syftet med föreliggande studie att undersöka klienters subjektiva upplevelse av bildterapi inom en psykodynamisk terapi. Frågeställningar: Hur upplever klienter bildterapi inom en psykodynamisk terapi? Hur upplever klienter att bildterapi påverkar relationen till terapeuten? Hur upplever klienter att bildterapi påverkar förståelsen av sig själv? Metod: Studien baseras på intervjuer från fem kvinnor mellan 36 och 63 år som deltagit i bildterapi inom en psykodynamisk terapi. Intervjudata analyserades med hjälp av tolkande fenomenologisk analys. Resultat: Den terapeutiska alliansens hade stor betydelse och berodde enligt deltagarna främst på terapeutens professionalism och förmåga att skapa trygghet. Bildterapin upplevdes också som en metod som underlättade att uttrycka, bli medveten om och hantera känslor och som en metod som hjälpte deltagaren att släppa kontroll och komma förbi försvar. Att bilden synliggjorde både medvetna och omedvetna känslor och tankar på ett konkret sätt betonades av deltagarna. Slutligen visade resultatet att deltagarna upplevde att de fått en ökad självförståelse och förändrad självbild. Alla deltagarna i studien betonade dock det omöjliga med att i ord uttrycka allt det som bilderna kunde förmedla. Diskussion: Resultatet diskuterades bland annat utifrån andra terapiformer där stor vikt läggs vid att medvetandegöra, uttrycka och hantera känslor. Den terapeutiska relationen ansågs ha avgörande betydelse men tycktes inte i första hand vara ett resultat av bildterapimetoden. Att bilderna sparades och fanns tillgängliga för att senare kunna betraktas och samtalas om gjorde enligt deltagarna att den egna förändringsprocessen blev tydlig på ett konkret sätt. Slutligen diskuterades vikten av att klienters subjektiva upplevelser ges utrymme i forskningen. / Introduction: Art therapy/Art psychotherapy is a method in which image creation is used for therapeutic purposes. Art therapy as a method is found in different psychotherapeutic orientations, but the psychodynamic theory is most common. In recent years, several overview studies and RCT studies on Art Therapy as a treatment method have been published. Studies where clients have come to terms and shared their experience of the method are so far less widespread. This study aims to investigate clients' subjective experience of Art Therapy in psychodynamic therapy. Issues: How does the client experience Art Therapy in a psychodynamic therapy? How does the client experience the impact of Art Therapy on the relationship with the therapist? How does the client experience that Art Therapy affects the understanding of him or herself? Method: The study is based on interviews from five women between 36 and 63 years of age who participated in Art Therapy in psychodynamic therapy. Interview data were analyzed using Interpreting Phenomenological Analysis. Result: Therapeutic alliance proved to be of great importance and, according to the participants, was mainly due to the therapist's professionalism and ability to create security. Art Therapy was further perceived as a method that facilitated expressing, becoming aware and managing emotions and a method that helped the participant to let go of control and lessen the defence. The participants emphasized the fact that the image revealed both conscious and unconscious feelings and thoughts in a concrete way. Finally, the results showed that the participants’ expressed that they had gained self-understanding and changed their self-image. All the participants in the study emphasized the impossibility that in words to express everything that the images could reveal. Discussion: The outcome was discussed, inter alia, from other therapies where great emphasis is placed on consciousness, expressing and managing emotions. The therapeutic relationship was considered to be crucial but did not appear to be primarily a result of the Art Therapy method. The fact that the images were saved and were available for later consideration and discussion was, according to the participants, that their own change process became apparent in a visible way. Finally, the importance of giving space in research for clients’ subjective experience was discussed.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan hittas på andra ställen i kroppen än i livmodern. De kvinnor som drabbas får ofta återkommande smärta och många har svårt att bli gravida. I Sverige uppskattas mellan 2 och 15 % av alla kvinnor ha endometrios. Personcentrerad omvårdnad användes som teoretisk förankring. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats baserad på 12 artiklar. Som analysmetod användes Fribergs analys i fem steg. Resultat: Resultatet redovisades i tre kategorier samt nio subkategorier: Sjukdomens påverkan på hälsa, (fysisk påverkan, psykisk påverkan samt infertilitet). Begränsat liv, (nära relationer, sociala sammanhang och aktiviteter samt arbete och utbildning). Ta kontroll, (kontakt med vården, beroende och ensamhet samt copingstrategier). Slutsatser: Kunskapen om sjukdomen är bristfällig både inom vården och i samhället. Om kunskapen ökar finns större möjligheter till att kvinnor får vård i tid och större förståelse för sin sjukdom. Vårdpersonalen får då också bättre kompetens för att kunna hjälpa kvinnorna att få ett bättre liv med ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Endometriosis is a chronic disease where the tissue lining the womb is found elsewhere in the body. Women with endometriosis have recurrent periods with pain that may also suffer from infertility. In Sweden, it is estimated that between 2 and 15% of all women have endometriosis. Person-centered care was used as a theoretic framework. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A literature review containing 12 articles with a qualitative approach. Friberg´s analysis in five steps was used in the analysis process. Result: The result was presented in three categories and nine subcategories: The illness impact on health (Physical impact, Mental impact, and Infertility.) Limited life (Close relations, Social context and activities, Work and education). Taking control (Contact with healthcare, Dependence and loneliness and Coping strategies.) Conclusion: The lack of knowledge exists not only within the healthcare system but also in the society. With increased knowledge there are greater chances of women receiving accurate treatment and an understanding about the disease. Health care professionals will then also have better competence to help these women have a better life

Mentalisering innebär förmågan att förstå och tänka kring egna och andra människors intentioner och inre mentala tillstånd. Mentaliseringssvikt uppstår när man brister i denna förmåga. Mentaliseringssvikt har visats vara vanligt hos individer diagnostiserade med borderline personlighetsstörning, och då de har liknande symtombild som individer med uppmärksamhetsstörning (ADHD) har det påtalats att mentaliseringssvikt kan vara en betydelsefull faktor även hos denna grupp. I denna studie genomfördes 6 semistrukturerade intervjuer som analyserades med en induktiv tematisk analys med syftet att undersöka erfarenheter av mentalisering hos individer diagnostiserade med ADHD. Frågeställningar var följande: hur beskrivs upplevelser som har med mentalisering att göra, och hur upplevs de påverka ens sociala interaktioner och relationer? 3 teman framgick: 1. Mina interpersonella relationer är både trivsamma och mödosamma, 2. Tankar och känslor påverkar mig intensivt samt 3. Jag utvecklas och har fått större självkännedom från mina konstruktiva men också destruktiva strategier. Resultatet diskuterades i relation till att denna grupp av intervjudeltagare upplevt eller upplever mentaliseringssvikt. Framtida forskning föreslås utforska kopplingar mellan ADHD och mentaliseringssvikt vidare. / Mentalization is the ability to understand and to think about your own and other people’s intentions and internal mental states. Impaired mentalizing occur when there is a lack of this ability. Impaired mentalizing is common among individuals diagnosed with borderline personality disorder, and since they have symptoms similarities with individuals diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) it has been discussed whether impaired mentalizing might be a significant factor among this group of individuals as well. 6 semi-structured interviews were completed in this study and was analysed through an inductive thematic analysis. The purpose of this study was to examine experiences of mentalizing among a group of individuals diagnosed with ADHD. The questions of interest were the following: how do individuals with ADHD describe their experiences that is related to mentalizing, and what are their experiences of mentalization affecting their social interactions and relationships? 3 themes emerged: 1. My interpersonal relationships are both pleasant and strenuous, 2. Thoughts and feelings affect me intensely and also, 3. I develop and have gotten greater self-awareness from my constructive and destructive strategies. The results are discussed in relation to this group of interview participants having experienced or is experiencing impaired mentalizing. Future research is suggested to focus further on linkages between ADHD and impaired mentalization.

Författarna till uppsatsen hade i sin kliniska erfarenhet liknande upplevelser kring en bristfällig adressering av trauma i patienters historia samt en känsla av ökande antal ADHD-diagnoser. Tankar och funderingar uppstod kring om det förelåg samband mellan dessa tillstånd och hur trauma används i den kliniska verkligheten. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen av klinisk utredning gällande trauma och ADHD hos psykologer verksamma på BUP, samt undersöka om psykologer på BUP upplever ett eventuellt samband mellan trauma och ADHD samt om trauma förbises inom klinisk utredning till förmån för ADHD. Inom ramen för dessa frågor genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med psykologer verksamma på BUP vid olika regioner i Sverige. Den insamlade datan bearbetades genom tematisk analys. Resultatet redovisas genom de tre huvudteman som identifierats: Vad är trauma egentligen?; Symtomöverlapp; Att hitta eller inte hitta trauma, det är frågan. Det framkom att trauma är brett och svårdefinierat, underdiagnostiserat sett till de manualer som finns tillgängliga och tenderar att undvikas i kliniskt arbete. Resultatet visade också att ADHD troligtvis är både över- och underdiagnostiserat och är en diagnos där det inte råder samstämmighet kring etiologi. Det är också tydligt att de två tillstånden har ett omfattande symtomöverlapp och att differentieringen mellan dem är mycket problematisk. Slutsatser som dras utifrån resultatet innefattar att psykologer vid BUP dels upplever att trauma förbises vid klinisk utredning och dels att ADHD felaktigt kan tillskrivas i vissa kontexter när trauma föreligger som primär problembild för patienten. / The authors of the study had similiar experiences from their clinical work regarding an insufficient focus on trauma in patients history and a feeling that the number of ADHD-diagnosis was increasing. Questions emerged about whether there was a connection between the two conditions and how trauma is used in clinical practice. The main purpose of the study was to examine psychologists experience of clinical assessment regarding trauma and ADHD working within the child and adolescent psychiatry, as well as examining if psychologists experience a possible connection between trauma and ADHD and if trauma is overlooked in clinical assesment in favor of the ADHD-diagnosis. Eight semistructured interviews with psychologists working at child and adolescent psychiatry in Sweden was carried out. The collected data was processed through thematic analysis. It emerged that trauma has a wide understanding and is difficult to define, that it is underdiagnosed looking at the manuals available and tends to be avoided in clinical work. The findings also showed that ADHD probably is both over- and underdiagnosed and that it’s a diagnosis where there is not unanimity regarding etiology. It is also clear that these two conditions have a symtom overlap that is extensive and differentiating between the two is very difficult. Conclusions drawn from the findings include that psychologists working within child and adolescent psychiatry experience partly that trauma is overlooked in clinical assessment and partly that ADHD may be ascribed inadequately in certain contexts when the primary problem for the patient is trauma.