Författarna till uppsatsen hade i sin kliniska erfarenhet liknande upplevelser kring en bristfällig adressering av trauma i patienters historia samt en känsla av ökande antal ADHD-diagnoser. Tankar och funderingar uppstod kring om det förelåg samband mellan dessa tillstånd och hur trauma används i den kliniska verkligheten. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen av klinisk utredning gällande trauma och ADHD hos psykologer verksamma på BUP, samt undersöka om psykologer på BUP upplever ett eventuellt samband mellan trauma och ADHD samt om trauma förbises inom klinisk utredning till förmån för ADHD. Inom ramen för dessa frågor genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med psykologer verksamma på BUP vid olika regioner i Sverige. Den insamlade datan bearbetades genom tematisk analys. Resultatet redovisas genom de tre huvudteman som identifierats: Vad är trauma egentligen?; Symtomöverlapp; Att hitta eller inte hitta trauma, det är frågan. Det framkom att trauma är brett och svårdefinierat, underdiagnostiserat sett till de manualer som finns tillgängliga och tenderar att undvikas i kliniskt arbete. Resultatet visade också att ADHD troligtvis är både över- och underdiagnostiserat och är en diagnos där det inte råder samstämmighet kring etiologi. Det är också tydligt att de två tillstånden har ett omfattande symtomöverlapp och att differentieringen mellan dem är mycket problematisk. Slutsatser som dras utifrån resultatet innefattar att psykologer vid BUP dels upplever att trauma förbises vid klinisk utredning och dels att ADHD felaktigt kan tillskrivas i vissa kontexter när trauma föreligger som primär problembild för patienten. / The authors of the study had similiar experiences from their clinical work regarding an insufficient focus on trauma in patients history and a feeling that the number of ADHD-diagnosis was increasing. Questions emerged about whether there was a connection between the two conditions and how trauma is used in clinical practice. The main purpose of the study was to examine psychologists experience of clinical assessment regarding trauma and ADHD working within the child and adolescent psychiatry, as well as examining if psychologists experience a possible connection between trauma and ADHD and if trauma is overlooked in clinical assesment in favor of the ADHD-diagnosis. Eight semistructured interviews with psychologists working at child and adolescent psychiatry in Sweden was carried out. The collected data was processed through thematic analysis. It emerged that trauma has a wide understanding and is difficult to define, that it is underdiagnosed looking at the manuals available and tends to be avoided in clinical work. The findings also showed that ADHD probably is both over- and underdiagnosed and that it’s a diagnosis where there is not unanimity regarding etiology. It is also clear that these two conditions have a symtom overlap that is extensive and differentiating between the two is very difficult. Conclusions drawn from the findings include that psychologists working within child and adolescent psychiatry experience partly that trauma is overlooked in clinical assessment and partly that ADHD may be ascribed inadequately in certain contexts when the primary problem for the patient is trauma.

Bakgrund: Sverige har en hög vaccinationstäckning men allt fler föräldrar ifrågasätter att vaccinera sina barn. Barnhälsovårdssjuksköterskor (BVC-sjuksköterskor) har en viktig och komplex roll i sitt uppdrag gällande att arbeta för en fortsatt hög vaccinationstäckning i Sverige. Syfte: Att undersöka barnhälsovårdsjuksköterskors upplevelser gällande föräldrar som är tveksamma till att följa barnvaccinationsprogrammet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Nio intervjuer utfördes och analyserades sedan utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fyra kategorier och elva underkategorier. De fyra kategorierna som presenteras i resultatet är: (i) BVC-sjuksköterskans erfarenheter av hinder för vaccination, (ii) Utmaning för BVC-sjuksköterskan att bemöta individuella behov hos föräldrar, (iii) Olika tillvägagångssätt för att främja vaccination och (iv) Behov av kunskapsstöd för BVC-sjuksköterskor. Sammanfattning: Allt fler föräldrar ifrågasätter barnvaccinationer bland annat på grund av tidigare händelser i form av vaccinationsbiverkningar och falsk vaccinationspropaganda via sociala nätverk och media. Det är en utmaning för BVC-sjuksköterskan att bemöta föräldrars oro och tveksamhet samtidigt som att arbeta för en fortsatt hög vaccinationstäckning och bibehålla en god vårdrelation för barnets bästa. BVC-sjuksköterskan behöver ha förmåga att möta föräldrars individuella behov genom att i sin profession informera, vara lyhörd och ha en god kommunikation. / Background: Sweden has a high vaccination coverage but more and more parents are questioning vaccinating their children. Child Health Care nurses (CHC-nurses) have an important and complex role in their assignment regarding working for a continued high level of vaccination coverage in Sweden. Purpose: To investigate the experiences of CHC-nurses regarding parents who are hesitant to follow the child vaccination program. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted. Nine interviews were conducted and then analysed based on a qualitative manifest content analysis. Results: In the study four categories and eleven subcategories emerged. The four categories presented in the results are: (i) The CHC-nurses experiences of barriers to vaccination, (ii) Challenges for the CHC-nurse to meet the individual needs of the parents, (iii) Different approaches to promote vaccination and (iv) Need for knowledge support for CHC-nurses. Summary: More and more parents question child vaccinations, among other things due to previous events in form of vaccination side effects and false vaccinations propaganda from social networks and the media. It is a challenge for the CHC-nurse to address parents´concerns and hesitations and at the same time working for a continued high level of vaccination coverage and maintaining a good care relationship for the child. The CHC-nurse needs to be able to meet parents´ individual needs by informing, being sensitive and having good communication in their profession.

Bakgrund: I sjuksköterskans roll inom den psykiatriska vården ingår det att skapa och upprätthålla goda vårdrelationer med patienter med psykossjukdom. Den goda vårdrelationen är betydelsefullt för patientens återhämtning, en uppfattning som delas av både sjuksköterskor och patienter. Samtidigt framkommer både utmaningar och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förutsättningar att skapa goda vårdrelationer.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att skapa en god vårdrelation med patienten med psykossjukdom. Metod: Den deskriptiva kvalitativa intervjustudien baserades på intervjuer med fjorton sjuksköterskor inom psykiatrisk öppen- och slutenvård, rättspsykiatri samt behandlingshem. Insamlade data analyserades med konventionell innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategorin Att kliva in i en annan verklighet innehåller subkategorierna Viljan att visa engagemang och Visa respekt för patientens upplevelser. Kategorin Att möta en människa, inte en ”patient” innehåller subkategorierna Att göra det lilla extra och Det mellanmänskliga mötet. Kategorin Att vara en trygg hamn innehåller subkategorierna Den trygga och tillitsskapande sjuksköterskan och Att vara stöttepelare. Konklusion: En god vårdrelation kräver en engagerad och respektfull sjuksköterska, som besitter ett genuint intresse att möta patienter med psykossjukdom. Att skapa goda vårdrelationer är en unik process där sjuksköterskan behöver besitta förmågan att vara flexibel. / Background: The nurse's role in psychiatric care includes creating and maintaining good care relationships with patients with psychosis. The good care relationship is important for the patient’s recovery, a view shared by both nurses and patients. At the same time, both challenges and opportunities arise that affect the nurse's ability to create good care relationships. Aim: To describe the nurse's experiences of creating a good care relationship with the patient with psychosis. Method: The descriptive qualitative interview study was based on interviews with fourteen nurses in outpatient and inpatient psychiatric care, forensic psychiatry and treatment homes. Collected data were analyzed by conventional content analysis. Results: The results are presented in three main categories with associated subcategories. The category Stepping into another reality contains the subcategories Willingness to show commitment and Show respect for the patient's experiences. The category Meeting a person, not a "patient" contains the subcategories To do the little extra and The interpersonal meeting. The category To be a safe haven contains the subcategories The safe and trust-building nurse and To be a mainstay.  Conclusion: A good care relationship requires a committed and respectful nurse, who has a genuine interest in meeting patients with psychosis. Creating good care relationships is a unique process where the nurse needs to possess the ability to be flexible.

Bakgrund: Att komma i gång med en fungerande amning är individuellt. För en del kvinnor fungerar det utan vidare hinder, medan det för andra kan uppstå problem.Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenhet av att stödja kvinnor när amningen inte fungerar. Metod: En kvalitativt intervjustudie som genomfördes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, varav tre underkategorier tillföll varje enskild huvudkategori: Orsaker till att amningen inte fungerar; fysiologiska faktorer; krav som ställs på den ammande kvinnan; den ammande kvinnans egna förväntningar. När amningen inte fungerar; stödja kvinnan i sitt beslut; betydelsen av att normalisera alternativen till helamning; betydelsen av stöd från partner och närstående. Specialistsjuksköterskans stöd till den ammande kvinnan; erfarenheter av att ge stöd; samverkan i vårdkedjan; utmaningar för att kunna ge ett bra stöd. Konklusion: När amningen inte fungerade för den ammande kvinnan var det betydelsefullt att barnhälsovårdssjuksköterskan erbjöd ett kravlöst och lyhört bemötande samt avsatte tillräckligt med tid för att kunna skapa trygghet och förtroende. / Background: Getting started with a functioning breastfeeding is individual. For some women it works without further barriers while for others it can be difficult. Purpose: To shed light on the child health care nurse's experience of supporting women when breastfeeding does not work. Method: A qualitative interview study conducted with the support of a semi-structured interview guide. The data analysis was performed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories, of which three subcategories belonged to each individual main category: Reasons why breastfeeding does not work; physiological factors; demands placed on the breastfeeding woman; the breastfeeding woman's own expectations. When breastfeeding does not work; support the woman in her decision; the importance of normalizing alternatives to fulltime breastfeeding; the importance of support from partners and relatives. The specialist nurse's support for the breastfeeding woman; experience of providing support; collaboration in the care-chain; challenges to provide good support. Conclusion: When breastfeeding did not work for the breastfeeding woman, it was important that the child health care-nurse offered an unpretentious and responsive treatment and set aside enough time to be able to create security and trust.

Bakgrund: I Sverige och runtom i världen drabbas många av ett plötsligt hjärtstopp. Då statistik visar på att överlevnaden förbättras blir det fler som får uppleva den svåra vardagen efter hjärtstoppet. I efterförloppet finns risken för att vardagen kantas av många tankar och känslor som påverkar den överlevandes liv. Syfte:Syftet med litteraturöversikten var att studera patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikten bestod av kvalitativt analyserade studier och baserades på en induktiv ansats. Fjorton artiklar godkändes utifrån ett kvalitetsprotokoll och valdes till resultatet. Under analysen tog tre huvudkategorier samt sex underkategorier form. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i olika beskrivningar av patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Känslor av tacksamhet, förändring och existentiella tankar var dominerande och det framkom att människorna ville se en mening och få en förståelse för det som inträffat. Slutsats: I takt med att fler överlever ett hjärtstopp ökar behovet av stöttning med att hantera sina tankar och känslor i efterförloppet då detta visade sig vara en stor del av personernas vardag. Med god kunskap i hur dessa mår efteråt kan sjuksköterskor stödja dessa i att söka mening och sammanhang i deras förändrade vardag. / Background: In Sweden and around the world, many people suffer from a sudden cardiac arrest. As statistics shows that the survival is improving, more people will experience the difficult everyday life after a cardiac arrest.  In the aftermath, there is a risk that the everyday life is fraught with many thoughts and feelings that affect the survivor’s life. Aim: The aim of the literature review was to study patients' experiences of surviving a cardiac arrest.Method: The literature review consisted of qualitative analysed studies and was based on an inductive approach. Fourteen articles were approved based on a quality protocol and selected for the result. During the analysis, three main categories and six subcategories emerged. Results: The literature review resulted in different descriptions of patients' experiences of surviving a cardiac arrest. Feelings of gratitude, change and existential thoughts were dominant, and it turned out that people wanted to see a meaning and gain an understanding of what had happened. Conclusions: As more people survive a cardiac arrest, the need for support increases in dealing with their thoughts and feelings in the aftermath, as this turned out to be a big part of people’s everyday lives. With good knowledge of how these feel afterwards, nurses can support them in seeking meaning and coherence in their changed everyday lives.

The concept of work-life-balance has gained significant attention during the coronavirus pandemic. There are challenges in keeping solid boundaries between Danish female professionals work and private life. There have been previous studies that have demonstrated gendered roles of females that interrupt work and private life. This thesis builds on these qualitative studies. This is done by providing new insights into the challenges experienced by Danish females in balancing their work-life due to varying degrees of media dependencies when exposed to new digital practices (current pandemic). Therefore, the main research question is, “How and why do Danish female professionals experience fluid transitions between professional work and private life, with the increase of new forms of media dependencies?” The study consisted of eight semi-structured interviews with Danish female participants followed by a qualitative approach. Thoroughly employing social design in a mediatization framework, key themes in the experiences of the participants; work-life-balance, flexibility at work, virtual fatigue and self-care practices were extracted. The study also found that there are gendered roles during the coronavirus pandemic, with women shouldering a greater burden due to unpaid labour. The findings of this work provide deeper insights into the challenges females may endure during national lockdowns. It is envisioned that this work will allow for deeper reflections on the usage and consumption of digital media in keeping boundaries between work-private life. This includes Denmark and other countries. /p>

This study examined the possible causes of language anxiety among three upper secondary school students Sweden. In addition, the study explored the strategies used by said students’ English teachers to decrease language anxiety in their students. The data was collected by using semi-structured interviews and analyzed through content analysis. The analysis showed that the main causes of language anxiety were four significant factors: communication apprehension, test anxiety, fear of negative evaluation, and classroom environment. In particular, the study showed that all the students felt more anxious when they were uncomfortable with their surroundings and when they felt under pressure to perform. Negative evaluation from other students affected their confidence level, which was another crucial cause of anxiety. All the students expressed that the teacher's approach had a significant effect on their anxiety level, and all the teachers claimed to adapt their English-speaking activities to each student’s needs. A general conclusion is that the students’ anxiety varies depending on the English-speaking activity and their teacher’s approach, which was acknowledged by the teacher.

Förlossningskrisen beskrivs som en kris som eskalerat under 2021. Problematiken har däremot pågått under många år. Denna studie syftade till att undersöka barnmorskors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården. Kvalitativ metod tillämpades. Studien genomfördes i Sverige. En respondent valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och resterande fem via ett snöbollsurval. Semistrukturerade intervjuer tillämpades via videosamtal och insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade delvis i linje med tidigare forskning, att respondenterna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande men meningsfull. Underbemanningen äventyrade patientsäkerheten och respondenternas möjlighet till att ge de stöd de önskade till patienterna begränsades. De främsta negativa faktorerna utöver underbemanningen var den höga graden av stress som respondenterna upplevde på arbetsplatsen, missnöjet kring att de tvingades arbeta treskift samt känslan av att de inte blev sedda. Stöd och gemenskap kollegorna emellan samt meningsfullheten i yrket beskrevs som bidragande faktorer till att respondenterna ville arbeta kvar inom förlossningsvården. / The maternity care crisis is described as a crisis that has escalated in 2021. Although the same issue has been ongoing for many years. This study aimed to examine midwives' experience of the psychosocial work environment within maternity care. Qualitative method was applied. The study was conducted in Sweden. The first respondent was selected through a convenience sample and the other five through a snowball sample. Semi-structured interviews were applied via video calls and the data were analysed using thematic analysis. The results showed partly in line with previous research, that midwives experienced their psychosocial work environment demanding but also meaningful. Understaffing compromised patient safety and limited respondents ability to provide the support they wanted to patients. In addition to understaffing, the main negative factors identified in the study were the high levels of stress experienced by respondents in the workplace, dissatisfaction with having to work three shifts and the feeling that they were not being seen. Support and community among colleagues and the meaningfulness of the profession were described as contributing factors to respondents' desire to remain working in maternity care

Background: There are approximately 150.000 people with dementia living in Sweden, with 40 % living in nursing homes and the remaining 60 % living at home. Relatives caring for persons with dementia need support. The work is demanding and stressful. Caregiving is often carried out 24 hours a day, every day. Caregiver supporters offers support to relatives caring for persons with dementia. Aim: To describe caregiver supporters’ experience of caregiver support regarding dementia. Method: A qualitative interview study by manifest qualitative content analysis. Results: There are different types of caregiver support but according to caregiver supporters, relatives mainly want to be seen and heard based on their situation. With knowledge of dementia and the opportunity for relatives to talk with others in the same situation, the supporters feel that the relatives’ health and ability to care are improved. Collaboration between municipalities and the region is insufficient. The supporters feel that many nurses mediate contact, but it is pointed out that nursing education should contain more education about the subject. Conclusion: The accessibility of caregiver supporters in the municipality is important for relatives to receive support. Better cooperation between municipalities and the region could enable more relatives to have access to the caregiver support they need. To enhance this, nurses should have knowledge and education of dementia and caregiver support. / Bakgrund: Det finns omkring 150.000 demenssjuka personer i Sverige, endast 40 % bor på omvårdnadsboende, resterande 60 % bor hemma. Anhöriga som vårdar demenssjuka närstående behöver stöd, arbetet är tungt och stressande. Vårdandet utförs ofta 24 timmar om dygnet, varje dag. Anhörigstödjare erbjuder stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka närstående. Syftet var att beskriva anhörigstödjares upplevelse av anhörigstöd vid demenssjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det finns olika sorters anhörigstöd, men enligt anhörigstödjarna verkar det viktigaste för anhöriga vara att bli sedda och hörda utifrån sin situation. Med kunskap om demenssjukdomar och möjligheten att samtala med andra anhöriga i samma situation upplever anhörigstödjarna att de anhörigas hälsa och förmåga att vårda sina demenssjuka närstående förbättras. Samverkan mellan kommuner och regionen är otillräcklig. Anhörigstödjarna upplever att grundutbildade sjuksköterskor förmedlar kontakt men det poängteras att sjuksköterskeutbildningen borde innehålla mer om ämnet. Slutsats: Anhörigstödjarnas tillgänglighet i kommunen har betydelse för att anhöriga ska få stöd. Bättre samarbete mellan kommuner och regionen skulle kunna möjliggöra att fler anhöriga får tillgång till anhörigstöd. För att främja detta bör sjuksköterskor ha kunskap om demenssjukdomar och anhörigstöd.

Bakgrund: Att utvecklas från student till sjuksköterska är något som sker i flera steg. Utbildningen har fokus på teori och de nya sjuksköterskorna har svårt att överföra teoretiska och praktiska kunskaper in i praktiken och känner därmed att de inte kan uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem inom professionen. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrket. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Fem nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades och datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier beskriver upplevelsen av att vara ny i yrket: (1) Känslor kring sjuksköterskerollen,(2) Stöd på arbetsplatsen, (3) Från ny till en i vårdteamet och (4) Kraven inom professionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det är en utmaning för nya sjuksköterskor att kunna balansera mellan deras självupplevda kunskapsnivå och de krav som sjukvården och professionen ställer på dem. Det är inte utbildningen i sig som bidrar till att deras kunskaper inte upplevs som tillräckliga, utan ett flertal olika faktorer. Klinisk betydelse: Studien riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamma lärare och chefer inom sjukvården med intresse för hur nya sjuksköterskor upplever den första tiden i yrket. / Background: To develop from student to nurse is something that develops in several steps. The education focuses on theory and the newly qualified nurses find it difficult to transfer their theoretical and practical knowledge into practice and thus feel that they cannot meet the demands and expectations placed on them within the profession. Aim: The aim of this qualitative study was to illuminate nurses' experiences of being new to the profession. Method: A qualitative, empirical, descriptive interview study was conducted with five newly qualified nurses and the data were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Four categories describe the experiences of being new to the profession: Emotions upon the nursing role, support at work, from new to one of the staff and requirements within the profession. Conclusion: The result demonstrates that it is a challenge for newly qualified nurses to balance between their self-perceived knowledge and the requirements that health care and the profession imposes on them. It's not the training itself that contributes to their feelings that their knowledge is not sufficient, but a variety of factors. Clinical implication: This study is intended primarily for nurses, practicing teachers and managers in health care who are interested in how newly qualified nurses’ experience the first time in the new profession and what their needs are.