Syftet med denna studie har varit att undersöka hur polismyndigheten och räddningstjänsten i Jämtlands län, som två krishanteringsorganisationer ser på begreppet lägesbild och vilka behov lägesbilden uppfyller, samt att undersöka meningsskapandet på individnivå som ligger till grund för skapandet av lägesbild. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts där data samlats in genom intervjuer och observationer. Utgångspunkten har varit en fenomenologisk ansats där syftet varit att undersöka ett fenomen på djupet. Till vår hjälp har vi haft ett teoretiskt ramverk som utgått ifrån symbolisk interaktionism med fokus på Karl E. Weicks (1995) meningsskapandeteori. Teorier om meningsskapande har använts för att kunna studera meningsskapandeprocessen som ligger till grund för hur individen skapar mening under upprättandet av lägesbilder. Resultatet visar att det inte finns en entydig och exakt bild av vad en lägesbild är och vilken definition en lägesbild ska ha. Det som var mest framträdande är att en lägesbild ska tydliggöra vad som hänt, händer i nuläget och ge en prognos över vad som kan komma att hända. I arbetet har det också konstaterats att en lägesbild främst upprättas för att kunna kontrollera resursbehovet. I studien har det också fastställts att den meningsskapandeprocess som sker vid skapandet av lägesbilder är förenat med ett antal meningsskapandeelement. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar kunde samtliga av Weicks meningsskapandeelement kopplas till faktorer som bidrar till skapandet. De faktorer som var mest framträdande är att besitta erfarenhet som möjliggör en reflektion på tidigare händelser samt att kunna inhämta och bearbeta information i syftet att sortera ut information som bäst klargör situationen. Dessa faktorer bygger på ett meningsskapande som Weick kallar för retrospektiv och utvalda signaler och är två av de sju grundelementen för meningsskapande. Slutligen har det fastställts att meningsskapandeprocessen som sker inte har någon tydlig början eller slut utan är en ständigt pågående del, i enlighet med lägesbilden som inte kan ses som en produkt utan en föränderlig process. / Multiorganisatorisk samverkan vid ordinära kriser

No description available.

Ambulansverksamheten arbetar efter ett nationellt ledningskoncept på skadeplats som kallas för prehospital sjukvårdsledning. Det är ett koncept som syftar till att på ett strukturerat sätt samla och delge information och fördela resurser på ett effektivt och korrekt sätt, samt tillåter samverkan mellan andra aktörer att snabbt initieras och verka tillsammans på en skadeplats. Trots ett väletablerat ledningssystem framkommer det att ambulanssjuksköterskor fortfarande upplever att det finns brister i hur samverkan mellan ambulans och räddningstjänsten fungerar. Syftet var att utforska ambulanssjuksköterskors upplevelser av samverkan med räddningstjänst på skadeplats. Analysen genomfördes enligt Elo och Kyngäs (2008) metod för kvalitativ innehållsanalys. Åtta ambulanssjuksköterskor verksamma i Västra Götalandsregionen deltog i studien. Dataanalysen resulterade i fyra generiska kategorier; Kommunikation, erfarenhetsutbyte, ledningsstruktur och samverkansarbetet som en del av patientnyttan. Det framkommer att en av de främsta orsakerna till att samverkan brister var kommunikationen mellan ambulanssjuksköterskan och personal från räddningstjänsten. Det framkommer också att arbetet som ett team var av stor vikt för att främja det gemensamma arbetet och strävan mot ett gemensamt mål. Att ha kunskap om varandras ledningsstruktur var också något som kunde främja samverkan. Att god samverkan är en grundpelare för patientens omvårdnad och omhändertagande lyftes fram av deltagarna. En önskan om en starkare gemenskap präglar resultatet och det finns en förhoppning om att en mer etablerad gemensam övningsverksamhet skulle kunna gynna framtida samverkansuppdrag mellan ambulans och räddningstjänst.

Detta arbete behandlar framtagandet av ett antal digitala konceptmodeller i CAD-programvaran CATIA, där lastväxlarmoduler med primärt fokus mot räddningstjänstens arbete behandlats. Modulerna är även applicerbara mot BAE Systems Hägglunds civila bandvagnssystem Beowulf. Framtagandet har skett i ett direkt samarbete med BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik, samt civila myndigheter och räddningstjänsten i Umeå. Arbetets huvudinriktning har legat mot att optimera terrängförmågan för räddnings-tjänstens arbete med relevant utrustning, där skogsbrandsbekämpning använts som ett fokusområde på grund av dess förekomst i svår terräng. Framtagandet av konceptet grundar sig på intervjuer med yrkesverksam personal på civila myndigheter samt räddningstjänsten. Detta mynnade i ett antal CAD-modeller för konceptmoduler som bygger på en lastväxlare för att kunna ta med sig stora delar av den utrustningen som finns placerade i de skogsbrandsdepåer som MSB tillhandahåller. Detta arbete visar även på att Beowulf skulle erbjuda en exceptionell plattform och basmodul för att utökas med flertalet andra typer av moduler som bygger på lastväxlare, främst för att skapa en enhetlighet och ökad terrängförmåga till hela civilförsvaret. Arbetets resultat har enbart fokuserat på de tekniska detaljerna för konceptframtagandet, men sammanställningen av intervjuerna påtalar även att samtliga instanser är överens om att bandvagnsförmågan är en viktig förmåga och resurs att inneha för räddnings-tjänsten och civilförsvarets förmåga att verka i terräng, vilket skulle vara en aspekt att vidareutveckla i kommande arbeten som berör området. / This work presents the development of digital conceptual modules of a load changer unit with demountable modules in the CAD software CATIA. The primary focus of application was on the Swedish rescue services. The modules can be mounted on the BAE Systems Hägglunds tracked vehicle system Beowulf. The development process was conducted in direct cooperation together with BAE Systems Hägglunds located in Örnsköldsvik, civilian authorities and the rescue services in Umeå. The main focus of the work was on optimizing the terrain capability for the rescue service´s work with relevant equipment, mainly regarding forest fires, as they commonly occur in rough terrain. The development of the concept was based on interviews with professional staff at civilian authorities and the rescue service in Sweden, resulting in a number of conceptual models that make use of an existing load changer, and allow transporting the majority of the equipment located in the forest fire depots provided by MSB. The work also shows that Beowulf would offer an exceptional platform and base module to be expanded with other types of modules based on a load changer unit, mainly to create uniformity and increased terrain capability for the entire civilian defense. Although, the work only focused focused on the technical details of the concept development, the compilation of the interviews indicates that the all-terrain tracked vehicle capability is an important and valuable resource to possess for the rescue services and the entire civil defense. This aspect could be further developed in future work concerning the topic.

Syftet med vår uppsats är att genom kvalitativa intervjuer studera hur de som arbetar som utryckningspersonal inom Räddningstjänsten ställer sig till att få in kvinnor i sina arbetsgrupper. Brandmän inom den kommunala Räddningstjänsten i Västra Götaland upplever att en jämnare könsfördelning skulle kunna påverka den dagliga arbetssituationen gällande arbetsmiljö, arbetsuppgifter och relationer. Genom teorier från Daniel Levi och Erving Goffman resonerar vi kring hur män inom den operativa utryckningsstyrkan beskriver hur gruppsammanhållning och språk konstrueras på arbetsplatsen samt hur dessa individer anpassar sina liv efter olika roller beroende på vilken situation de befinner sig i. Enligt några av våra respondenter finns det aktörer på marknaden som anser att den svenska kommunala Räddningstjänsten bör bli en mer jämställd arbetsplats för att mer spegla det samhälle vi idag lever i. Våra resultat visar att män inom den operativa utryckningsstyrkan mer än gärna välkomnar kvinnor i organisationen under förutsättning att de deltar på lika villkor och inte särbehandlas på grund av sitt kön. Det finns inga absoluta hinder till att kvinnor kan arbeta inom den operativa utryckningsstyrkan i Räddningstjänsten och heller inga motstånd bland de respondenter vi tillfrågat.

No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ”verksamhet” och ”verksamhetsutövare” tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999. I förhållande till annan lagstiftning skall den gälla parallellt. Målet med balken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.</p><p>I detta arbete ställs ett antal frågor. I denna sammanfattning kommer jag i korthet att besvara dessa. En av dessa frågor är vad som krävs för att det skall anses utgöra en verksamhet? Här är mitt svar att alla som avser att genomföra en verksamhet eller åtgärd som inte är av försumbar betydelse anses utgöra en verksamhet. Avgörande för om det är en verksamhet eller en åtgärd är varaktigheten på det som skall genomföras. Kännetecknet för en verksamhet är att den har en längre varaktighet och regelbundenhet vilket inte en åtgärd har. Vad krävs enligt miljöbalken av en verksamhetsutövare? Enligt balken krävs att balkens allmänna hänsynsregler enligt 2 kap MB följs. För viss verksamhet krävs också exempelvis tillstånd enligt 9 kap MB. Vem kan vara verksamhetsutövare? Enligt balken kan alla vara verksamhetsutövare. Den gäller alltså såväl näringsidkare, föreningar, myndigheter samt enskilda. Finns det något som gör att ansvaret för en verksamhet kan växla mellan flera verksamhetsutövare? Ja i ett uppdragsförhållande där exempelvis uppdragstagaren inte följer de anvisningar som uppdragsgivaren ges kan det i vissa fall innebära att ansvaret enligt miljö-balken övergår till en ny verksamhetsutövare. Det kan dock konstateras att räddningstjänsten insatser styrs enligt lag om skydd mot olyckor vilket gör att ett uppdragsförhållande regleras enligt parallella lagstiftningar. Vilket ansvar har en räddningstjänst i sin tjänsteutövning i förhållande till verksamhetsbegreppet? Enligt den dom som refereras i detta arbete är räddningstjänstens insats-verksamhet att anses vara en del av en ordinarie verksamhetsutövare.</p><p>I mina slutsatser konstaterar jag även att det finns viss samsyn mellan miljöbalken och lag om skydd mot olyckor när det gäller den enskildes ansvar vid olyckor. Jag konstaterar också att bristen på kunskap över vilka miljöeffekter en brand ger är betydligt lägre än när det gäller utsläpp av kemikalier. Detta påverkar också den riskhantering som enskilda, samhället och näringsidkare utför både när det gäller förebyggande och planering inför olyckor.</p>

<p>This essay is a qualitative study about Swedish fire-fighters´ ideas of women and people from other ethnic backgrounds than Swedish. The problem in focus is why there are difficulties for those groups of people to be employed in the Swedish fire service. Can there be ideas of these groups which are not favourable for them? And if this is the case, can those ideas be explained by gender theory about construction of masculinity? The purpose is to investigate whether the absence of women and people from other ethnic backgrounds can be explained by the fire-fighters´ ideas of those groups. The study consisted of a one day observation and four one hour long interviews with fire-fighters from different positions within the Swedish fire service. Analysis has shown that there are ideas of women and people from other ethnic backgrounds which can make it harder for those groups to be employed in this organization. Ideas of women are for example that women have both weaker physical and mental conditions and that this can cause problems in serious rescue operations. Ideas of people from other ethnic backgrounds than Swedish are for example that those have a different view of the Swedish fire service and that this view can be hard to match with the Swedish one.</p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig på fyra intervjuer samt två observationsdagar. Vi har valt att se på hur organisationen, kulturen och ledaren påverkar varandra, men också hur man som ledare väljer ledarstil beroende på situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förändring i organisationen. De teorier vi har använt är Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om värden. Vi lyfter fram Hersey och Blanchards modell över situationsanpassat ledarskap samt förklarar auktoritär, demokratisk samt laissez faire (låt gå) ledare. För att kunna förstå ledarens komplexa situation vid beslut under stress har vi använt oss av teorin kognitiva resurser och till sist förklaras auktoritetsbegreppet. Vår frågeställning lyder därmed:</p><p>Hur påverkar organisationskultur och ledarskap varandra i en organisation?</p><p>Som ett resultat av undersökningen kan vi se hur brandstationen har genomgått en förändring från ett auktoritärt styre till ett situationsanpassat ledarskap. Men det är inte enbart ledarskapet som har förändrats utan även organisationskulturen. En förändring kan ske först när flera villkor för förändring är uppfyllda. Det hade blivit gynnsamt för en förändring vilket medgav nya tankar och idéer. Stationen har genomgått radikala förändringar från en hierarkisk och auktoritär struktur till en platt organisation där brandmännen idag har egna ansvarsområden. På utryckning lever ändå den auktoritära ledarstilen kvar, men med en ny lyhördhet. Nya ledare inom organisationen har påskyndat förändringarna i organisationskulturen. Den har blivit mer tillåtande, vilket blir synligt i en respekt för varandras olikheter, känslor och åsikter. Idag bryr man sig mer om varandra och man ger varandra feedback. </p><p>Vår undersökning visar hur pass komplext det är att få till en förändring och vilka krafter som måste till för att få till stånd en hållbar förändring som går ned på djupet av organisationen Fastän organisationskulturen är förändrad lever fortfarande delar av den gamla kulturen kvar som en essens från förr, värden som man fortsätter att reproducera och upphöja som viktiga.</p>

This essay is a qualitative study about Swedish fire-fighters´ ideas of women and people from other ethnic backgrounds than Swedish. The problem in focus is why there are difficulties for those groups of people to be employed in the Swedish fire service. Can there be ideas of these groups which are not favourable for them? And if this is the case, can those ideas be explained by gender theory about construction of masculinity? The purpose is to investigate whether the absence of women and people from other ethnic backgrounds can be explained by the fire-fighters´ ideas of those groups. The study consisted of a one day observation and four one hour long interviews with fire-fighters from different positions within the Swedish fire service. Analysis has shown that there are ideas of women and people from other ethnic backgrounds which can make it harder for those groups to be employed in this organization. Ideas of women are for example that women have both weaker physical and mental conditions and that this can cause problems in serious rescue operations. Ideas of people from other ethnic backgrounds than Swedish are for example that those have a different view of the Swedish fire service and that this view can be hard to match with the Swedish one.